Ceejvlas

Jag känner mig superstressad nu. Av någon anledning.
Det är helt sjukt jobbigt.
Jag har alldeles för mycket att tänka på hela tiden.
Och jag har inte hunnit göra ett skit hemma.
Är det ens lönt att ha ett hem?! =P Jag är ju aldrig här ändå.
Det skulle vara skönt att någon gång koppla bort allting.
Att sitta i tystnad & ens slippa tänka, analysera, vrida & vända.
Men jag klarar inte av tystnad, jag klarar inte av tomhet.
Jag har blivit rastlös & känner mig inte det minsta tillfreds.
Jag vill ha mer mer mer & jag känner mig inte direkt nöjd.
Det är alltid något som fattas, något jag inte kan veta säkert vad det är.
Jag har allt jag vill ha, men ändå är det något som inte gör mig nöjd.
Det har blivit en kamp om att hela tiden prestera bättre, nå så mycket längre.
Inte för att jag vet var jag vill?
Man ska sikta mot stjärnorna har jag hört..
Jag siktar högre än så.. Och det är väl det som är felet.
Jag måste lära mig att vara tillfreds, att vara likadan.
Men det gnager.. Va fan kan man inte vara så jävla perfekt för.
vara skitbästaste ever liksom.

Fick mitt nya anställningsbeslut idag. Yippie eller något?
Det var ju trevligt.
När jag har skrivit under papperna kan jag få semester då?
Mitt huvud är i total kaos.
Nu måste jag fixa T3:an som tydligen ska vara inne imorgon..
Ehh, jag minns inte ens när jag har jobbat.
Typ hela tiden då kanske?.....



Alltså, jag måste veta vad felet är.
Det blir så sömnlöst