Livsfarlig

Ja, åter igen så har ännu en arbetsdag avverkats.
Det var lite trögare att kliva upp imorse men med lite våld så går allt.
Och jag var lat & tog faktiskt bussen, den första människan jag träffade
idag var alltså busschaffisen & det var en glad en. Och jag tror att det
gör ganska mycket på sig, det första mötet för dagen speglar väl sedan
resten av dagen. För visst var jag glad, om möjligt kanske ännu lite gladare
än vanligt?! Vem vet. Kanske beror det på den glada chaffisen som jag pratade
med halv sju imorse.
På jobbet var jag ju som vanligt på samma ställe som alltid. Varför har jag fått
alla dessa sjutiderna? Det är ju helt galet. Jag ser nästan bara dessa två personerna
dag ut & dag in. Jag vill se dom andra också, för slentrianen börjar redan
att nafsa mig lite lätt i nacken. Även om jag är den som bäst kan allt som sker
där några trappor upp så kan det ibland bli lite för mycket..
En rolig sak är att vi iallafall ska gå på föreläsning! Med en transsexuell.
Claes Schmidt. Kan ju bli intressant att se. Inte förrän i september men ändå.
Då finns det ju något kul att se, hoppas vi får se honom som både man & kvinna då.
Det är det som lockar mig mest. Fast det hade inte spelat så stor roll om jag velat
eller inte för det var obligatoriskt.

Jag känner mig riktigt trött nu. Jag brukar aldrig sätta mig i soffan som jag har gjort
nu igår & idag & det är fan riktigt lätt hänt att man somnar. Det är livsfarligt.
För när man sen verkligen ska gå & lägga sig, på riktigt så ligger man där klarvaken
& jag hatar att ligga vaken i sängen. Men sån är jag.
Imorgon så ville Alyssa vara hemma från dagis & det kan hon väl få vara.
Det innebär ju bara mindre motion för mig & att jag slipper gå upp så tidigt.
Det ska jag väl kunna leva med. Jag hoppas dock att det blir riktigt varmt imorgon
så att vi kan vara ute hela dagen & bada lite i poolen kanske. Mys!

Helt otroligt att jag jobbat två dagar nu & är ledig i fyra.
Men sen är det inte lika roligt längre. Då börjar dom riktigt tunga passen
& jag kommer säkerligen vara både död & begraven när sommarschemat slutar.
Jag är fasiken aldrig nöjd! Men det är väl smällar man får ta när jag har dom höga
kraven på mig själv & på min levnadsstandard.

Och vet ni vad?! Jag har hittat en snygg 50 tums tv för ett fint pris.
Ska jag?! Eller ska jag inte?!
Känns lockande. Känns som om jag måste.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Ditt ord:

Trackback
RSS 2.0