Tack, men nej tack?

Är det någon som börjar bli sjuk så är det jag.
Vi har klarat oss strålande genom alla andras näst intill obotliga förkylningar.
Jag får nog deras dubbla doser av det nu.
Kände det på jobbet förut. Hur det stelnade till i nacken & hela kroppen
började att röra sig segare, det ömmar.
Min hals & mina öron ska vi inte ens tala om.
Så imorgon ligger jag & Alyssa med tonvis med näsdukar & thé
nerbäddade i sängen.
Eller så bakar vi lussebullar först & ligger i sängen & kollar film efter det.

Nu ska jag iallafall kuvösa.
Mina ögon samarbetar inte längre. Ögonlocken är tyngre än vanligt.
Men så har jag ju inte sovit heller.

Ska slå igång What happen in vegas  & ta på mig raggsockarna.
För nu är det vara förkyld som en man på riktigt.
Känner jag mig själv rätt somnar jag inte ändå, för Alyssa feberyrar.
Pratar om pannkakor & små hundar i sömnen.
Men då har jag laddat upp med massor utav nya filmer som jag kan
slökolla på hela natten.
För imorgon är jag så fuckin jävla ledig att jag inte ens ska svara i telefon.
Bara om Anders ringer, den dagliga dosen måste vi ha!

tjofadderittan!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Ditt ord:

Trackback
RSS 2.0