Fan vad jag inte är mig själv.

Det är svårt att vara rätt när man känner sig så fel.
Jag märker det så tydligt själv.
Jag märker att andra också tycker det, som om jag tappat bort mig själv
på vägen.
Det här är inte jag. Verkligen inte.
Som om jag på något sätt inte längre duger.
Att vissa är runt omkring mig av ren snällhet?
Jag vet inte?
Mår helt konstigt idag.
Ont i halsen & mög, trött & yr.
Det är sådana här dagar man behöver tonvis med pussar & kramar,
en bra film & inga trotsiga ungar som tjurar.
Ja, drömma kan man ju göra!!

Semestern börjar lida mot sitt slut & jag känner mig tröttare

än någonsin.

Men det är ju inte mindre att göra bara för att jag har haft semester.

Rutiner ruckas & man blir lite sådär extra förslöad.
Det har varit skönt att slippa gå till jobbet, att slippa tänka på det.
Men istället tänker man på så mycket annat.


Det är så jävla tråkigt när allting känns obekvämt.
När man vill att saker ska vara bra & att det känns bra.
Jävligt bra, som det gjorde för bara någon vecka sedan.
Men det är ju bara jag själv som är felet.
Och det är bara jag som gör felen.
Detta är bara en svacka, som jag vet kommer försvinna.
Men det är drygt att behöva känna så.



.Jag behöver fan närhet idag.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Ditt ord:

Trackback
RSS 2.0