Ceejvlas

Nu har vi suttit här med våra T3or i nästan två timmar.
Och jag tror ingen av oss blev klok på det ändå,
Men det är skitsamma för denna månaden har jag jobbat nästan 200 timmar.
Jag som trodde att jag skulle ha mycket ledigt.
Där ser man hur man sliter för att kunna leva.
Leva gott.
Leva som om det vore den sista dagen någonsin.
Jag skiter i vilket, bara det betalar bra.
Redan nu längtar jag efter semestern.. Långt-bort-där-ingen-kan-nå-mig.
Där jag är alldeles alldeles ensam.
För ingen vill följa med mig!
Hur kan man inte vilja följa med mig liksom?!

Imorgon är jag ledig.. Då ska jag vara extremt ledig.
Jag ska inte göra någonting alls.
Sitta där & vara otyckt! Känna ledigheten ända ut i fingertopparna.
Jag ska pilla naveln & inte titta på tv.
Antagligen kommer jag vara rastlös & hela kroppen kommer
spritta av påhittighet.
Men den ska jag förneka, tränga bort.
Handbojja fast mig & inte göra något nyttigt alls.

Sitter på jobbet & håller på att dö av kräkighet.
Min mage gör sjukt ont.
Och den första kommentaren jag får är ......
ja, jag kan inte skriva det ens. För det är befängt.
Jag kan hitta hur många andra synonymer till det ordet.
Det kan inte vara så, det är inte så.
Men vill andra tro det så lär ju dom få se snart.
Galet, idiotiskt, absurt, bisarrt, orimligt, knäppt.
Jag tror bara att det är för att jag är trött & superstressad.
Eller nåt..


Jag ska annonsera på blocket eller nåt.
Efter hemhjälp.
Personhjälp.
Någon måste ju kunna erbjuda mig hjälp!!
Annars är det fan synd om mig.