Ceejvlas

Det finns knappt att jag går & lägger mig såhär tidigt numer.
Men idag slår jag på stort & har redan lagt mig tillrätta i en
nybäddad säng. Finns det något finare än rena & olagda lakan?
Ja, ni förstår vad jag menar. Det luktar helt enkelt gott & är sådär
skönt att ligga på. Helst ska man vara lika nyduschad som jag är just
nu också, då blir känslan lite extra fin. (ja, jag är ganska sjuk som människa)
Det är klart att det finns finare saker & finare människor.
Lakan är ju inte min största passion här i livet.
Mina ögon är faktiskt trötta nu. Det är hårt att gå på högvarv & aldrig
riktigt få den sömn som jag egentligen skulle behöva.
Det är kanske därför jag är så slut? Kanske därför som min kropp
inte riktigt är med i gamet längre. För det kan ju faktiskt inte vara
ålderskrämpor ännu?! Eller?. Jag är inte så insatt.

Jag tycker absolut att du ska skaffa dig en blogg baby.
Gör det! Våga vidga vyerna lite. Haha.
Så jag får veta allt skit du tycker om mig.
Du kan skriva om hur stentuff jag är & vilken kall människa som
egentligen finns inom mig.
Du behöver inte berätta sanningen. Det förstör min coola image då.
Du kan berätta om dom fina middagarna som tar fem minuter
i mcdriven, du kan ju säga att jag tog en sallad eftersom mitt nyttiga liv
är värt mest för mig. Du behöver ju inte skriva att jag faktiskt svullar i
hemlighet & äter mer än en man.
Du kan skriva om hur duktig jag har blivit på att faktiskt använda min
soffa, den har jag aldrig legat på så mycket som nu.
Vilken extrem inverkan du har på mig.
Hur du sakta men säkert förändrar mig trots att jag sa att det aldrig var möjligt!
Eller nej, det är kanske jag som måste vidga mina vyer & testa på saker
som annars skulle gått mig förbi.
En middag med onyttig mat är ju inte dödande, att ligga på soffan är något
som varenda människa borde prova på.
Det finns ju andra sätt att bränna bort dom kalorierna som man samlar på sig!!
Jag hade tyckt det var skrämmande att läsa om mig, samtidigt hade det varit
sjukt spännande att läsa om sig själv ifrån någon annans perspektiv.

Det börjar faktiskt bli svårt nu. Som om jag hade haft sju svåra år.
Från att aldrig någonsin känna sig ensam eller sakna någon så 
är det ganska så tufft att nu göra det. Det är ju för fan hundra jefla mil
emellan. Okej, kanske inte riktigt. Men det är inte direkt skitkul.
Och jag jobbar ju förbannat dåliga tider också.
Det har aldrig stört mig förut, men nu stör det mig ohyggligt mycket.
Jaja, dom säger att det är bra att få längta lite. Jag undrar vem fan det
var som kom på det skitet. Finns väl för tusan inget bra med det?!
Jag har lärt mig att man inte ska tro på vad alla säger, för dom säger
minsann fel hela jävla tiden. Hissen går inte riktigt ända upp på folk
som tror sig veta vad som är bra eller inte bra.
Jag vet minsann vad som skulle vara bra. Det skulle vara om mannen
med stort M hade befunnit sig i närheten av mig.
En sisådär noll centimeter ifrån, egentligen alldeles för nära för min smak
men med honom så passar det sig bättre än någonsin.
Och jag hörde rykten om att han ville veta vad som var så bra med honom?!!
Jadu, det ska jag ta & berätta en annan dag.
Något ska jag ju också hålla hemligt. Tills jag inte klarar av det mer.
För jag är riktigt usel på att hålla saker inne.

Nu ska jag faktiskt försöka sova. Klockan ringer okristligt tidigt imorgon.
Och nej, jag är inte alls sugen på att kliva upp.
Men plikten framför allt. Som dom säger!!


(att vara ung är svårt i en gammal kropp)