Ceejvlas

Jag har faktiskt glömt bort hur det var att inte sakna någon.
Ní vet hur det är när man aldrig riktigt kan få nog, när man vill ha något
mer & mer & timmarna går alldeles för fort.
Jag vet inte riktigt var jag är på väg & kanten börjar komma allt närmre.
Han är vacker, den människan är nog bland det vackraste jag mött.
Det är något speciellt, något som jag inte riktigt kan sätta fingret på men
som ändå är där.
Jag kan inte få nog av närheten, jag vill stanna tiden & vara precis så
tätt intill alla sekunder på dygnet. Fast det är ju helt praktiskt omöjligt.
Jag har glömt hur det är att få ligga sådär hudnära på natten, jag har
aldrig saknat det förrän nu. Jag har till & med fått sova, vilket är ganska så
ovanligt för mig. Var det en man bredvid som jag behövde för att sova så
hade jag ju kunnat ordna det långt innan. Men det krävs ju faktiskt en man
som han då.
Det värsta är nog det att min iskalla attityd gentemot känslor har jag förlorat i
ett virrvarr av mig själv.
Det är förbannat löjligt med känslor, jag har aldrig känt att jag varit i behov av
att känna till sådana känslor. Ja ni vet, att man saknar någon, tycker om & vill ha mer.
Jag har aldrig kunnat erkänna för någon att jag tycker om någon, jag har aldrig kunnat
säga något positivt i samma utsträckning.
Det är klart att vänner & familj är nyfikna. Dom har sett min misär jag funnits i för längesedan.
Dom har sett rädslan men aldrig sagt något rakt ut, förrän nu.
Dom har sett min flykt ifrån ett helvete att det även för dom har varit fullt normalt.
Men jag försöker att ligga lågt, jag tror alltid det värsta. Det är upp till bevis.

Och här snubblar jag omkring.

Igår blev det att äta på Ellada med den fina & Ann. Sjukt gott med laxplanka,
som jag hade kunnat äta varenda dag. Lax är minsann superfint & med
fina människor så är det ju ännu bättre. Jag var sugen på att dra ner till
brännbollen men med tanke på att Alyssas pappa skulle dit så avstod vi.
Jag kände inte direkt att det var läge att gå dit med mannen i mitt liv. haha
Han har kanske inte direkt någon anledning att ha så mycket åsikter om vad
jag gör, men jag vet ju hur han är. Och tjafs är det sista som jag orkar med.
Jag är inte direkt superförtjust i superfulla människor heller. Jag har sett för mycket
av sådant alldeles för länge.
Så efter att vi hade käkat så åkte vi hem för mys. Det är så mycket bättre.
Lite massage som jag kommer tvinga honom att ge mig varenda gång.
Det finns ju nästan inget bättre!! Det är så förbannat skönt.
Och det var nästan alldeles för bra att få vakna bredvid honom.

När det var slutmyst & verkligheten trängt sig på så fick jag ta tag i mig
själv för att inte sitta & drömma mig bort. Jag tog mig i kragen & klippte
gräsmattan, det känns så långt bort. Jag har ingen motivation till att göra
sådant nuförtiden. Min tvätthjälp tvättade mina kläder som låg där i en hög
& ikväll så väntas finbesök. Det är min bror & hans nya flickvän.
Det har gått fort för honom. Eller det kanske inte är flickvännen?!
Hur vet man att man har ett förhållande överhuvudtaget!? Ja, jag är ju inte världens
expert på att avgöra sådant. Men det ska bli spännande att se vad han
tar med sig hem för något!
Nu ska jag fortsätta med allt det där man behöver göra, men gärna drar sig för.