För att inte somna

Nu börjar tröttheten hinna ifatt mig. Jag har försökt att göra så mycket
som möjligt idag för att inte kunna känna efter.
Shoppingen gick inte riktigt som jag hade väntat mig.
Jag fick en snygg klocka av modell större, jag gillar ju stora saker!
Och så blev det en tunn jacka. Den var snygg som allt jag hittar.

Sen blev det inte mer. Alyssa är inte den roligaste att gå med i affärer
& inne på Gina så tog hon en kjol & gick in i provrummet.
Jag skrattade bara för hon är minsann inte alltid riktigt klok.
Det såg roligt ut & folk flinade åt henne.
Där tog det roliga slut. Hon skulle ju ha ett par skor & jag tror att hon
provade alla skor men inga passade fröken & jag tyckte inte heller att
det fanns några fina. Jag hittade inte dom skorna som jag skulle köpa
som jag bara måste ha. Men det får bli en runda innan jobbet imorgon
till Center Syd.

När vi kom hem så pratade jag en stund med min älskade Sara.
Det var säkert två dagar sedan vi pratade, men jag har jobbat sent.
Vi skulle båda klippa våra gräsmattor så det har iallafall jag gjort.
Efter det så fixade jag inne i min lilla stora garderob.
Jag vill sätta upp andra hyllor så att jag kan få plats med fler skor,
samlingen blir ju större med tiden. Men det får väl bli ett senare projekt.
Jag är inte så road av att skruva upp hyllor faktiskt & rakt blir det nog aldrig.
Men städat där inne blev det. Så nu hittar jag alla mina saker.
Sorterat & var sak på sin egen plats. Fint!
Jag rensade ut lite kläder & skor som är för små för Ally & det är galet
vad mycket det blev.
Nu känns det som om jag kanske är lite färdig med allt.
Jag är iallafall helt slut. Trött är nog bara förnamnet på denna dam just nu.
Men det är väl övergående..?

Just nu lider jag av svår abstinens. Och jag vet faktiskt inte om jag
kommer klara av det så mycket längre.
Varenda liten millimeter av mig saknar honom. Det är jobbigt,
men han är värd det. Han får faktiskt ta upp varenda tanke som jag har.
Men det skulle ju vara mycket bättre om han var nära, inte så långt ifrån.
Och jag hade kunnat skriva i all oändlighet om hur fin han är & hur jag
smälter bara jag ser honom.
Och jag skulle ge min högra arm för att få sova bredvid honom.
Fast det skulle bli jobbigt för mig senare, utan arm alltså.

Så nu ska jag fortsätta en stund till så att jag inte fastnar någonstans
mellan vakenhet & sömn

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Ditt ord:

Trackback
RSS 2.0