Feber.
Igår kom min älskling tillbaka på kvällen.
Och kvällen var gjord. Den där abstinensen
blev inte långvarig & jag är sjukt nöjd när
jag får spendera så mycket tid med honom.
Jag kan inte ens beskriva med ord vad jag
känner för honom. Men ett som är säkert är att
det är kärlek. En kärlek som jag aldrig någonsin
varit med om. Jag har aldrig varit med om något
bättre, eller någon som är så underbar & gör
alla rätt hela tiden.
Det är alla dom små sakerna som betyder så mycket.
♥
Men det blir också så mycket mer ensamt när
jag är själv.
Alyssa har varit hos sin älskade Leo & lekt.
Och hon ville absolut inte gå hem när jag
gick dit för att hämta henne. Det där med att ge henne
tider som hon ska vara hemma på är ganska så
lönlöst, men försöka går ju.
Jag har varit duktig & städat undan lite & fått tummen
ur röven & betalat mina räkningar. Det är alltid lika roligt.
Jag trodde att jag hade mer räkningar så det var ju
en trevlig överraskning. När man måste vänta på pengar
från Försäkringskassan kan man ju få vänta i evigheter.
När man får dom där papperna man ska fylla i efter tre
veckors sjukskrivning är dom inte lite lata? Eller så gillar
dom bara att dra ut på det. Tröttsamt.
Nu ska vi ta oss en sväng upp till mamma.
I brist på sällskap. Vi måste göra något.
Jag har feber nu & mår som en påse skridskor.
Och jag saknar dig älsk.
