Ont det gör ont.

What a night.
Jag har legat vaken i princip hela natten & haft sjukt ont.
Det där med att träna mitt knä ger allvarliga smärtor
& jag får mest lust att hugga av mitt förbannade ben.
Det har inte gjort sjukt ont på säkert en vecka & jag
har varit ganska så nöjd med det. Jag har nästan trott
att jag skulle kunna ha jobbat istället för att gå hemma.
Men där sprack den tron.
Dessutom har jag legat med feber på det, som grädde
på moset ungefär. Svettats som om jag haft ett
riktigt hårt träningspass & jag hade nog kunnat gå ut &
lägga mig & ändå svettats. Till slut gav jag upp hoppet
om lite sömn. Så jag har mest legat & svammelskrivit
sida upp & sida ner. Jag tyckte att det kunde bli bra inlägg.
Men vi får se.
Det är ju ändå på nätterna alla dom där tankarna far runt
i huvudet & det måste vara så det känns antagligen.

Alyssa väckte mig med att fråga om vi kunde låtsas att hon
hade tappat sin tand. Och visst kan vi låtsas. Men jag är
så sugen på att dra ut den. Det är sjukt läskigt att den bara
hänger där. Hon vågar inte. Jag har försökt alla medel,
inget går att lura henne med.
Efter ingen sömn klev jag upp & tog i vanlig ordning mina
smärtstillande, jag håller på att krevera av smärta.
Bara det att jag glömde att jag tog en inatt också så nu
mår jag lagom konstigt. Det blir ju inte bättre av att få höra
Abba på högsta volym. Jag hade kunnat kräka på Abba just nu.
Jag är så trött på deras musik, jag kan inte förstå hur Ally orkar
lyssna på samma hela hela tiden.

Sara ringde & hade dåliga nyheter. Jag hoppas att du vet att
jag alltid finns här för dig. Om det är något jag kan göra så
säg till. Mitt i allt kommande nyårsfirande är det inte så kul att
få vara med om sådant här. Jag vet hur det är, jag har gått igenom
det själv. Jag har sett rädslan i deras ögon & försökt att vara stark.
Men jag vet att du klarar det här. Det kommer att bli bra.
Du är stark!

och jag vill också säga att jag hatar mina kryckor. Fy fan vilken
träningsvärk jag får. När jag blivit fixad ska jag minsann kasta dom
åt helvete & aldrig aldrig använda några igen. Ever.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Ditt ord:

Trackback
RSS 2.0