Ljusglimt.

Ibland när det känns som om man inte orkar mer så kommer
det ljusglimtar. Jag har med andra ord inte så mycket att klaga på nu.
Förutom att min rygg snart tar kål på mig på riktigt så känns allt
annat verkligen top notch.
Men inte förrän jag har skrivit papper & sådana andra måsten så
berättar jag inget. Ibland får man mycket ut av att vara som jag.
Att visa framfötterna riktigt, att vara rak & ärlig i alla situationer.
Jag har alltid tagit mig dit jag vill oavsett motstånd.
Det gäller att inte tappa tron på sig själv, att alltid veta att det man gör
gör man jävligt bra.
Och nu kommer tacken! Nu har jag säkrat min framtid deluxe.
Jag behöver inte vara orolig över vissa saker.
Thank you Lord! höhö

Ally är hos sin pappa igen. Usch vad hemsk jag känner mig.
Men jag var tvungen att ta tillbaka min tid imorgon eftersom det inte
är tillräckligt med personal. Känns taskigt att skeppa över henne direkt
när hon kommit hem. Men det handlar inte om så många timmar.
Jag tror nog att hon överlever det.

Nu ska jag försöka att koppla av lite, sätta mig ner för en gångs skull
& ta det lugnt. Vi får väl se hur det går?!
Jag är alltid så uppe i varv att det blir jobbigt.

Det är rätt sjukt egentligen.. Men fan vad jag blir till mig när
vissa saker händer, när någon säger saker man blir sådär
varm i hjärtat av. Jag vill bara berätta.
Men som jag sa innan. Allt måste vara fixat & klart.
Och sen är jag ju iskall egentligen! så det är konstigt att
hjärtat blir varmt!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Ditt ord:

Trackback
RSS 2.0