Att hugga av en arm.

Jag kunde inte somna igår. Det var inte så att jag var alldeles pigg,
jag var kanske till & med alldeles för övertrött eftersom jag haft en hård dag.
Solen tar ju ut en totalt & vi svenskar är ju inte vana vid att få lapa sol såhär.
Vi är ju vana vid att få en kalldusch varenda gång vi går ut & bli dyngsura.
Istället blev vi igår blöta av svett. Det är riktigt läbbigt, jag har en fobi mot svett.
Nog om det, jag drar min in på vilseledda vägar här nu.
Jag låg där i sängen & försökte hårt att somna, men ibland får jag konstiga
symtom i min arm. Det känns som om det kryper myror i hela armen, restless arm
kanske det är?!
Jag fick panik & kunde inte ligga stilla, det är sjukt hemskt att ha myror krypande
i armen. Och jag som hade varit sjukt duktigt & inte tagit en enda värktablett för min
rygg igår ångrade mig bittert att jag hade varit så stolt & inte gjort det.

Jag fick ta en värktablett i vilket fall, men det tar ju sin lilla tid innan en sådan verkar.
Och jag hade minsann inte tid att vänta. Jag låg & vände & vred på mig & klockan närmade
sig långt efter midnatt. Jag tittade på Criminal Minds & fantiserade mig bort, trodde jag.
Men verkligheten gjorde sig påmind alldeles för snabbt.

Det började vibrera frenetiskt i mobilen & jag blev nästan glad. Annars brukar jag mest
bli irriterad när folk & fä smsar långt efter min sovtid. Inte nog med att det smsade,
det var två olika fän som smsade också.
Och där låg jag med min smstumme & tryckte på knapparna i blindo.
Det var ju trevligt att få lite mänsklig kontakt när man ligger sömnlös i Eslöv.
Jag var ju halvt sövd av irritationen över att inte kunna sova & trött på att smsa,
 det hade jag ju gjort hela dagen.
Allt som allt skickade jag nästan 300 sms & det är fantamej rekord må jag säga.
Det har nog aldrig hänt förut. Så jag borde söka till Guiness rekordbok.
Jag tror att jag hade kunnat skicka ännu flera!
Till slut fick jag spel på mig själv & hade jag kunnat så
hade jag nog försökt hugga av min arm. Jag fick dra fram spikmattan & lägga mig på den,
mest för att det ska lindra onthet & att man blir lagom sövd om man ligger mer än sisådär tio minuter.
 Inte blev jag sövd & inte lindrade ontheten.
Så jag kastade skiten åt helvete & stängde av tv'n. Jag tvingade mig själv till att blunda & försöka
tänka bort både ryggvärk som fan & min myrarm.
Till slut så fungerade det nog för sedan är allt svart. Och det är ju jävligt skönt.

Och döm om min förvåning när jag vaknade innan klockan ringde.
Jag blev så förvånad att jag nästan blev stolt över mig att jag för en gångs skull vaknar i rimlig tid
då var klockan halv sju. Det är ju ganska så lagom & normalt.
Dagen ligger framför en & man behöver inte stressa. Dock så har ju tiden gått & allt jag
har hunnit med är att dricka mitt kaffe & sagt till Alyssa att inte hamra i golvet när grannarna
sover.

Nu ska det nog planeras överraskning åt farfar. Jag har inte sett honom på flera år.
Har ingen som helst kontakt. Men nu börjar han bli gammal & det är väl dags
att ta steget & ta kontakt. Livet är för kort för att andras långsinthet ska drabba dom
som inte har gjort något!!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Ditt ord:

Trackback
RSS 2.0