Ceejvlas

Det var inget solsken som jag vaknade upp till idag.
Istället var det Alyssas bus som väckte mig. Hon är ibland riktigt
katastrofal. Hon var i full gång med att sätta plastpåsar på alla
lampor som hon sedan tände. smart flicka!! Det kan ju inte vara
speciellt bra när en varm glödlampa får kontakt med en plastpåse.
Jag blev rasande & den sista tiden har hon gjort precis som hon vill.
Dom säger att det är trots, att det är en övergående fas.
Men hur jävla länge ska den fasen hålla i sig?
Det är klart att jag som ensamstående kanske tycker att det är lite
extra jobbigt eftersom det hela tiden är jag som måste säga till, förklara
& ta alla dusterna. För jag känner mig som en riktig tjatjkärring & det låter
som om att hon inte får göra någonting. Det är vad jag själv tycker.
Det är nu hon håller på att frigöra sig för att bli självständig & i min mening
så tycker jag att det är lite för tidigt.
Nog för att hon själv får springa ut & leka, hon har ju alla sina kompisar i
närheten & alla vet vem hon är eftersom hon pratar med varenda själ.
Men när hon börjar ta sig friheter att bara sticka utan att säga var hon ska
blir jag arg. I förrigår var hon borta i nästan en timme.
Först letade jag inte efter henne för hon sagt att hon skulle gå en trappa upp
till mormor. Men när mormor sen kom ner hit visste hon inte var Alyssa var.
Ibland vill man som mamma bara ge upp, jag vill det iallafall för när det är
bus på bus på bus så känns det som om det inte hjälper att lära henne
vad man får & inte får göra.
Trots det står jag med mina pekpinnar & pratar med henne & hon vet så väl.
Men det är kul att testa gränser, vara kaxig & tuff.
Och ibland vill jag bara packa min stora resväska & dra på en fetlång semester
& slippa allt som har med uppfostran att göra & bara ta det lugnt & låta hjärnan
vila lite.

Och så skulle jag vilja ha vinter nu. Nog för att jag älskar sommaren & sol.
Jag vill gärna ha det stekhett så jag kan glassa på stranden.
Men jag slipper gärna all denna jävla pollen som drar ner mitt humör kraftigt.
Förstör mina ögon något så fruktansvärt & det svider, svullnar & rinner.
Jag är ett hopplöst fall. Och imorse höll dom på att klippa gräsmattorna här utanför.
Jag kände det redan när jag klev upp, jag måste stänga alla ventiler & hålla mig
inne för att inte bli helt tokig.

Nu kom Alyssa tillbaka från sina äventyr ute. Och jag ska andas lugnt & räkna
till tio. Men sen är hon sötast i världen när hon sover!