När armeérna anfaller.

Dessa virusarmeérna flyger på mig som inget annat.
Nu ligger jag här igen, med feber & skit.
Ja, jag kände det redan förut idag.. Nu går det inte att ignorera.
Det är såklart fel att jobba, men under timmarna jag jobbar
så kopplar jag bort det. Där är det inte jag som kan gnälla.
Och dessutom ger det så himla mycket att jobba så jag
skulle gå dit döendes om det skulle vara så.

Lunchen med gamla jobbet var trevlig!
Den nya personalen som är hos henne i Hörby

verkade också bra!

Och det ser ut som att hon mår betydligt bättre nu

än då.

Ändå är det bara två veckor sedan.

Shit, det känns som om det var en evighet sedan

vi slutade där.

Thaimaten var god & sällskapet var trevligt!

Efteråt så var det inte ens lönt att åka hem om.

Så jag gick upp till Tias på en kaffe.

snackade lite skit med Anders & Alyssa var riktigt

i sitt esse. Hon härjade så det stod härliga till.

Sedan begav jag mig till jobb & allt gick galant.

Känns som om jag är född till detta! =P

Därför går jag till jobbet sjuk.. För dom boende

är underbara & har jag en sämre dag så blir

jag galet glad av att vara där.


Nu känns det som om jag borde sova lite.

Imorgon finns det inte en chans till sovmorgon.

Men det är som vanligt när Alyssa envisas

med att vakna fem halv sex & säga åt mig att klä på mig.

Om det nu blir någon skönhetssömn med denna
nästäppan & halsontet.
Är så satans trött på det.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Ditt ord:

Trackback
RSS 2.0