Att ge upp.

Det är skandalöst.
Här sitter jag hemma en lördag. Jag är ledig.
Jag är utan sällskap, den enda som är i detta hemmet
lurar på soffan & behöver ständig övervakning. Alyssa.
Det är ångest & jag ger upp en liten bit.
Det är galet tråkigt & min rastlöshet dödar mig nästan.
Oj, vad jag inte är van vid att göra såhär lite.
Vad jag skulle vilja dricka några öl & snacka skit & röka
& bara vara fullständigt nöjd för ett tag.
Ibland så är det faktiskt ensammast i världen att sitta
hemma. Jag som är så beroende av sällskap blir mest
frustrerad & går runt här hemma som om livet vore slut.
Och det är ju inte lätt att ordna barnvakt heller.
Jag har frågat runt, men samtidigt så måste ju Ally få vara
med mig också eftersom jag annars jobbat jämt.
Det är jobbigt när det sliter & drar åt alla möjliga & omöjliga
håll för mig.

Men att vara ensam det är extremt jobbigt.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Ditt ord:

Trackback
RSS 2.0