Ceejvlas

Nu har vi varit superhurtiga & gått i över en timme.
Så jag berömmer mig själv med ett choklad. Det behöver jag!
Jag hade lätt kunnat gå i en timme till för det är så förbannat
skönt att bara gå, prata, dela lite djupa tankar.
Jag som lätt blir rastlös får iallafall bort den känslan under tiden.
När jag nu är hemma så spritter det i hela kroppen igen &
jag funderar på vad jag ska göra nu?

Helst av allt skulle jag ju vilja ha den finaste här.
Nu har jag faktiskt nått den där jobbiga nivån då jag blir
sjukt abstinent utan honom.
Han blir bara mer underbar & free fallin får en helt ny innebörd.
Jag är nog ganska så dålig på att säga det, känslor av detta slag
har jag inte behövt att befatta mig med förut.
Jag visste nog inte ens att dom kunde uppstå & jag hade väl inte
något större hopp innan heller.
Men hur som helst har han nog börjat krypa in under huden lite
mer än vad jag annars skulle tillåta.
Det känns annorlunda, skrämmande & fint på samma gång.
Men jag måste verkligen lära mig att tro på saker.
Det är svårt att lita på ord, ord betyder inte alltid något.
Det är handlingar som visar mer.. Och jag är ganska så blind.

There are many things that I would
Like to say to you but
I don't know how.


Nu ska jag se till att ta en skön dusch & knåpa ihop en bra matlåda
till jobb imorgon. Som jag inte alls ser fram emot.
Jag skriker efter lite förändring i mitt liv.