Ceejvlas

All I needed was a call. It never came.

Jag har lyckats igen. Fytvi vad jag mår som en sopa.
Det är förbannat hur jag kan dra på mig allt. Nu är jag tvär som ingen annan & gnälligheten har varit här
sedan jag vaknade.
Men det är nog inte det enda som gör mig gnällig.
Det finns mycket just nu som kan framkalla denna jäkla gnälligheten, som att vara lågprioriterad.
Ibland räcker det faktiskt inte med ord, handlingar visar mer & tro mig just nu är det minsann inte bland topp tio.
Kanske är det mig det är fel på? Men jag tolkar som jag vill. För det är motsägelser hela tiden.
Att säga en sak & göra en annan är ganska löjligt. Hur var det med att ärlighet varar längst?
Men I don't give a fuck, like my middlefinger was stuck screaming you suck, you really suck.

Jag är rastlös ända in i själen, men jag vet att jag behöver vila för att bli bra.
Bara det att jag inte är någon elitvilare & har förbannat svårt att inte göra något.
Det är galet att hjärnan vill en sak men kroppen en annan. Det går inte ihop.
Jag har varit vaken halva natten, hostat & hela den där tjofadderittan. Jag sover aldrig längre.
Nätterna blir längre & längre. För mycket att oroa sig för? Jag vet inte.
Jag har mycket att förlora, men kanske desto mer att vinna?
När allt är över måste jag verkligen ta mig en välförtjänt semester. Långt bort.
Börja om. För det är tamej fan ganska så svårt nu.
Men jag vet att det är faser i livet som måste gås igenom. Jag har varit där förut.
Och det fixade jag utan att känns mig nedslagen. Nu är det förstås lite annorlunda.
Jag får hålla mig själv i handen & peppa mig själv.

Nu ska jag sluta tänka på det dåliga. För det är ju faktiskt mycket som är superbra.
Jag ska ju bli så jävla mycket bättre & snyggare snart!!
Och så ska jag skita på vissa äckel.