Det är sjukt.
Jag glömmer jämt att kolla posten & när jag väl gör det så har jag denna fredagen fått två brev.
Jag som aldrig får post på fredagar annars.
Det var inte direkt upplyftande att öppna det ena brevet. Jag vet inte hur allt har kunnat bli så kaotiskt.
Jag har fått alla papper jag ska ha, jag har skickat in alla papper som ska skickas in & hur som helst så blir allt bara skit.
Snart är jag så illa tvungen att jobba trots att jag är skadad. Trots att jag har dödens ont & trots att läkaren säger att det är skadligt.
Men hur ska jag göra?
Får jag inte pengar någonstans ifrån så blir det genast mycket jobbigare. Jag betalar varenda förbannad månad hur mycket som helst i skatt för att betala andras sjukpenning & andra jävla saker som folk inte kan betala, själv får jag ingen. De människor som inte har arbetat kan få en massa pengar utbetalade utan att dem ska behöva genomgå en massa utredningar. Jag som har jobbat mer än tvåhundra timmar i månaden ska förväntas leva på något som inte existerar. Det är tacken man får för att jag jobbar hårt. Det är ju inte ens lönt att lägga ner energi på att hjälpa detta förbannade samhället.
Jag har gått & oroat mig förut, men nu börjar det gå mig på nerverna.
Är det konstigt att man tappar tron på allting?
Det där med karma kan suga. Faktiskt.
Men nu ska jag försöka få i mig frukost. Det blev ju ingen förut.
Jag har helt enkelt tappat lusten.
Du måste fortsätta ligga på de olika myndigheterna. Det är som med läkaren, du måste bara hitta rätt person som kan hjälpa dig igenom allt admin shit! Ring och ring igen. Om du kan så ta hjälp av någon annan. Vad du inte får göra är att ge upp, för det är ju bara du som förlorar på det, och så kan vi inte hade det:).
Du får inte glömma att ha roligt mitt i all skit, ta dig tid till att göra saker och träffa folk, fast än att du inte är sugen. Jag vet vet vet att situationen suger, men vägra bli någon som faller genom stolarna, det är liksom inte du. Ellerhur Josefin fin?
