Ceejvlas

.I'm always assuming the worst.


Jag har världens bästa älskling, men jag beter mig jävligt illa.
Förlåt. Förlåt. Förlåt.
♥♥
Du är alldeles för bra för mig. Du förtjänar bättre & finare.

Idag har varit en ordentlig fixardag. Men den har bestått av kyla & mycket
hoppande på kryckorna så jag har dödens ont i hela kroppen.
Mitt knä ser ut som en tennisboll & jag är så förbannat nära till att börja gråta.
Får man lov att ha så ont? Är det normalt att plågas?

Den fjärde ska jag få komma till en specialist. Jag tror inte det blir bättre,
men eftersom alla nu är så trötta på mig & mitt sämsta humör & gråt så
får jag ge det en chans.
Självömkan är vidrigt, men jag drunknar i det. Allt som inte borde tänkas på 
tänks om & om igen. Det finns nog inte ett rätt med mig just nu.

Jag måste försöka hitta billigare boende, dra ner på allt som jag tycker om
& egentligen lever för. Inte konstigt att att min värld är ur funktion just nu.
Av ett förbannat knä ska allt jag byggt upp förstöras. 

Och ja, snart är det väl jag som bryter ihop som ett litet barn??