Tråkkväll.
Det är sjukt galet vad ett ben kan göra ont.
Jag trodde inte att det var möjligt att ha en sådan smärta.
Uppenbarligen så går det alldeles utmärkt eftersom
jag har det & har spenderat hela dagen med samma
ihållande skithelvetessmärta.
Jag blir väl inte direkt på mitt bästa humör när jag
har såhär ont, så det är ju ganka så skönt att jag fått
spendera den själv.
Min läkare som skulle ha ringt har jag inte hört ett ljud
ifrån, så vad felet är med mitt knä har jag fortfarande
ingen aning om. Jag tycker inte att det är min uppgift att
försöka få tag på honom heller. Det är hans grej. Not mine.
Så jag får väl hoppas att jag får veta imorgon av en lite
mer insatt doktor.
Vad jag ska där att göra vet jag inte? Men till sjukhuset ska jag.
Jag skakar i skorna, som vanligt nuförtiden. Det hör inte till
vanligheterna att jag blir nervös. Men just när det gäller detta
har jag tamejsjuttsingen varit nervös hela tiden.
Jag vet ju ingenting. Läskigt.
Alyssa slutade med sin Nalle igår. Hon behövde tydligen inte den heller.
Men det var ju såklart André som gav henne den idén.
Vem annars liksom? Men hon har inte alls frågat efter den heller, så den
ligger kvar där alla napparna ligger. Mysigt att bröd & en söndersnuttad
nalle får dela skåp. André är bäst i Färge (Sverige) när han tar bort hennes
älskade saker. Hon blir fjäskig & ska ge honom överraskningar & grejer.
Det är minsann inte dåligt. Helt plötsligt så är de bästa vänner.
Men visst är det bra. Nallen har ju inte varit lika viktig sedan hon slutade med
sina nappar, men den har ju ändå hängt med. Det är ju ganska skönt att
slippa tänka på att dra med en massa saker överallt.
Hon sa själv att hon inte behövde den jävla nallen. Hon är en stor tjej.
Hon är ju fem år. Och skulle André få för sig att kalla henne bebis eller tre år
igen så lär han ju se på en arg liten dam.
Och så skulle det tydligen bli McDonalds denna gången också.
Jag tar ju aldrig med mitt barn dit annars. Jag gillar ju inte deras mat direkt,
jag tycker faktiskt att den är fantastisk smaklös & slemmig.
Men för henne blir det ju en speciell grej.
Undrar vad jag får om jag slutar med något som jag är beroende av?
Får jag en laxplanka & en SPAhelg eller får jag också nöja mig med en tjuga & donken?
Det får jag nog ta & reda ut.
Nu ska jag göra annat. Sådant som jag inte orkat förut.
Sätta in disken i diskmaskinen, annars får jag psykbryt.
Jag klarar verkligen inte av att ha en massa mög i köket.
Sen får jag väl se så att mina ben är lena för jag får väl ta av mig byxorna
imorgon.
Och snart får jag väl se till att komma i säng.