Ceejvlas

Den där duschen & alldeles för salt mat
gjorde susen med denna kropp.
Jag blev förstås inte mätt, bara sugen på choklad.
Jag vet inte om det är för att jag håller på att
försöka sluta med mina starka smärtstillande
som jag mår lite som jag gör. Jag har lyckats hålla
mig till en halv idag istället för min normala dos
på tre. Det var längesedan jag mådde helt hundra
faktiskt, och jag är trött på att trycka i mig tabletter
varenda dag. Jag önskar att det snart är slut.

Imorgon ska jag in till sjukhuset. Jag är lite skakis inför
det om jag ska vara ärlig. Jag vill att det bara ska vara
den där menisken som är åt helvete. Och jag lovar att
det inte är skönt att ha ben som gnider mot ben.
Och den extrema smärtan som är näst intill konstant
driver mig till vansinne. Jag hoppas innerligt att det inte
är något med knäskålen som dom tror.
Hur som helst så får jag väl se imorgon om dom kommer
fram till något eller om jag måste vänta ännu en vecka
innan nästa sjukhusbesök. Men lite skakig i skorna är jag
allt. Det känns mesigt. Jag har aldrig i hela mitt liv varit
så fruktansvärt mesig som jag är nu. Kanske mest för att
mitt val av yrke blir ganska så påverkat om det är mer som
är fel. Jag längtar efter att få jobba.
Jag saknar tröske..

Någon annan som jag också saknar är min älskling.
Hur länge har jag varit ifrån honom? Sedan igår.
Det är egentligen ingenting, men det känns som evigheters evigheter.
Jag saknade honom så fort jag hade pussat honom hejdå.
Han kommer iallafall om ett tag. Då ska jag mysa ikapp allt det
jag känner att jag har missat. Han är den vackraste av alla.
♥