Ceejvlas

Jag har inte gjort mycket idag. Jag har inte ens varit rastlös.
Men öronen tar död på mig & min hals är som ett förbannat rivjärn.
Det är ungefär lika kul som en påse skridskor, men so what?
Jag har vant mig vid krämpor av olika slag nu så egentligen finns det ingen mening med att gnälla.
Det där med att somna på soffan hör inte heller till vanligheterna, men attans så skönt det var.
Lite tröttare & lite mer omotiverad vaknade jag förstås. Idag är det skitsamma.

Jag är lite sådär halvt irriterad också. Någon har inte skött sin sak snyggt om jag ska uttrycka mig milt.
Det är skandalöst att de inte är mer intresserade men jag känner att jag faktiskt inte orkar bry mig.
Det finns bättre saker att leta efter. Jag vet bara inte var? Det har blivit lite som en tankeställare & den där känslan av att inte vara hundra procentigt nöjd finns ju hela tiden hos mig.
Jag vill lite mer, önskar lite mer & jag måste verkligen se till att ändra mycket nu om jag ens ska orka bry mig.
För att vara ärlig så är jag knappast nöjd med någonting. Så förändringar måste det bli inom det snaraste annars gör jag om, gör bättre, gör lättare. Och den där räkmackan, den ska jag glida på hela livet.
Just nu är jag bara förvirrad. Vad ska jag satsa på, vad ska jag lägga åt sidan?
Och då menar jag när det gäller precis allt.

Sara kom över en snabbis. Det är alldeles för sällan vi ses & det är lite tråkigt faktiskt.
Men vi hann med en cigg & det där som hör till vanligheterna.

Jag ska slänga mig i soffan igen & enbart finnas till. Fundera lite. Titta lite på lägenheter.
Så känns det kanske inte sådär ensamt.