Åh, jag saknar honom.

Jag kom hem. Hem till en hemsk syn. Jag vet, jag kan vara lite känslig. Men det är inget kul alls.
Det är smutsigt precis överallt & jag & smuts går inte hand i hand om jag ska uttrycka mig milt.
Jag ville vända i dörren & gå igen. Usch som in i helvete.
Det är inte direkt superspännande att börja moppa golv det första man gör. Och det går minsann inte bort det där dammet, så jag känner mig lagom smutsig. Jag förstår innerligt inte hur folk står ut att bo i sådant här.
Eller är det bara jag som är extra känslig?! Och tänk då när byggarna är här.
Jag har haft bra med tur som fått vara långt ifrån detta. Och jag önskade att jag slapp se det.

Inte nog med att jag ska bo i detta, jag måste vara utan min älskade. För gud vad jag älskar honom.
Faktiskt. Och det känns lite svårare att vara utan honom nu när jag fått ha honom nära varenda dag.
Jag saknar honom redan massvis, som jag aldrig trodde att jag kunde sakna någon.
Och jag vet inte riktigt hur jag ska kunna sova ikväll när inte han ligger bredvid. Det känns nedstämt & ensamt.
Lite för ensamt för att kunna vara sådär sprudlande glad. Jag borde ju vara glad för att jag har fått ett nytt jobb.
Precis det jag ville ha. Jag har tjatat som en idiot om att någon ska ge mig ett bra jobb som håller för mitt knä.
Och när jag väl får det så kan jag inte vara glad. Tydligen älskar jag inte pengar lika mycket som jag älskar min finaste. Det är såklart bra, men det har jag aldrig varit med om förut. Jobb har alltid gått före män (läs: idioter).
Men han är speciell. Han är så mycket mer än vad jag trodde att någon kunde vara.
Om han nu inte spelar ett fult spel!
Jag kommer längt ihjäl mig efter honom. Jag kommer ha en sådan fruktansvärd abstinens att jag kommer slita mitt hår & bli galet tokig.
Så du vet älskling, du är fantastiskt underbar. Och jag hoppas att du inte tröttnat alldeles för mycket på mig.
♥♥

Nu ikväll har vi fått spendera lite tid uppe hos mamma. Det är ju ångest hemma. Lite dusch & sådana där grejer som är livsnödvändigt för mig & Alyssa. Där är rent & man kan ju faktiskt spola på toan. Det är ju modernt & alldeles vanligt. Man kan tvätta händerna & allt annat tjofräs som hör till.
Nu har jag placerat min blekfeta röv i soffan där vi ska sova. Vi får bo i vardagsrummet. Vårt hem är inplastat ju.
Och egentligen borde jag sova nu eftersom jag ska upp kvart i fem imorgon.
Det blir en fin start en måndag morgon såhär efter tre månaders sjukskrivning. Kommer jag vara människa?

Kommentarer
Postat av: Anonym

Jag spelar inget spel och jag har inte tröttnat på dej:). Du e underbar, min älskling.... Älskar dej med massor. Puss

2010-03-08 @ 23:19:31

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Ditt ord:

Trackback
RSS 2.0