Winning team
Det har varit en halvseg dag idag, med naturliga förklaringar. Vi var på 35års fest igår.
Jag mådde sämst på dagen & tog en powernap för att bota trötthet & bli piggare.
Det resulterade i ännu sämre mående & en galen seghet. Men en fest som vi väntat länge på kan jag inte tacka nej till, inte när det är hos de bästa. Så det blev några panodil till förfest.
Det var lika trevligt som det brukar även om jag inte var världens mest sociala & på G. Men det var frågesport & smörgåstårta & hela tjofräset. Väntan på resultaten av frågesporten var nervös.
Tänk om jag är en dålig vän & inte kan något?! Allmänfrågor blandat med kunskap om Sara & Gregor.
Det blev förrvirring när några par skulle få en utslagsfråga, vadå tänkte jag?! Varför är inte jag med där.
Vi var ju bäst tyckte vi. Vi svarade ju rätt på de flesta frågorna.
Och visst fan gjorde vi det. Vi vann med tre poäng över de som kom tvåa.
Snacka om att vi är så jävla bra att det knappt finns ord för det. Vi kan allt, vet allt. Jamen nästan iallafall.
Ett vinnande team helt enkelt. Dreamteam!
Festen fortsatte med mingel & alldeles för många ciggaretter. Jag höll mig till några cider så det är som vanligt.
Alla andra blev mer & mer runda under fötterna & jag kan inte låta bli att tycka att det är så förbannat fint att må bra dagen efter. Jag tänker på det.
En viss herre försvann & var puts väck. Fanns inte att hitta någonstans.
Spännande som en skattjakt att leta efter honom också.
Tills han helt plötsligt låg på plats i ett förbannat dunkande & jag förstår inte hur i helvete man kan
sova med så hög musik? Uppenbarligen var det inga problem alls.
Andra hade ätit lite för mycket surpiller & gick på som om han var ett ångande lok. Väldigt oattraktivt.
Men det sa jag också. Den sötaste som var med var helt klart lilla bebisen som jag skulle kunna adoptera & ta med mig hem tills det var dags för natt & vakna nätter. Så himla söt.
Förutom sovande & kaxiga män så var det en mycket mycket trevlig kväll! Tack för igår ni fina.
I taxin hem höll jag på att dö av garv. Jag har nog aldrig skrattat så mycket inombords förut.
För jag kunde ju inte skratta rakt ut för då skulle jag förstöra hela skämtet. Allt började med att taxichaffisen undrade om jag jobbade kvar som assistent här i Eslöv. Och med en överförfriskad man som började prata om färdtjänst & stackars Lennart så kunde jag faktiskt inte låta bli att tycka att han var jävligt rolig.
Lite synd om chaffisen som var helt med på noterna & gick på alltihop.
Det går inte ens att förklara hur roligt det var om man inte var med.
Jag har mått ruggigt dåligt idag. Såklart ingen bakfylla, men däremot förbannat ont i bihålorna & öronen.
Halsen börjar riva sådär obehagligt jobbigt & det är lite jobbigt att andas. Som om luften inte riktigt kommer ner.
Det är hemskt.
Jag tycker förstås inte att jag kan vara hemma ifrån jobb imorgon, men jag borde tänka på mig själv.
Annars är jag ju på väg in i samma dumma tänk som förut. Jobba jobba jobba.
Utan att ägna en tanke på mitt eget välbefinnande. Jag får känna efter imorgon helt enkelt.
Jag kan ju ändå inte vara hemma. Här kommer ju vara arbetare hela dagen. Lite drygt det där.
Nu ska jag iallafall stoppa ner mig själv i kuvösen & försöka sova bort sjukheten.
Jag ska upp runt sextiden imorgon.
Godnatt!
Jag mådde sämst på dagen & tog en powernap för att bota trötthet & bli piggare.
Det resulterade i ännu sämre mående & en galen seghet. Men en fest som vi väntat länge på kan jag inte tacka nej till, inte när det är hos de bästa. Så det blev några panodil till förfest.
Det var lika trevligt som det brukar även om jag inte var världens mest sociala & på G. Men det var frågesport & smörgåstårta & hela tjofräset. Väntan på resultaten av frågesporten var nervös.
Tänk om jag är en dålig vän & inte kan något?! Allmänfrågor blandat med kunskap om Sara & Gregor.
Det blev förrvirring när några par skulle få en utslagsfråga, vadå tänkte jag?! Varför är inte jag med där.
Vi var ju bäst tyckte vi. Vi svarade ju rätt på de flesta frågorna.
Och visst fan gjorde vi det. Vi vann med tre poäng över de som kom tvåa.
Snacka om att vi är så jävla bra att det knappt finns ord för det. Vi kan allt, vet allt. Jamen nästan iallafall.
Ett vinnande team helt enkelt. Dreamteam!
Festen fortsatte med mingel & alldeles för många ciggaretter. Jag höll mig till några cider så det är som vanligt.
Alla andra blev mer & mer runda under fötterna & jag kan inte låta bli att tycka att det är så förbannat fint att må bra dagen efter. Jag tänker på det.
En viss herre försvann & var puts väck. Fanns inte att hitta någonstans.
Spännande som en skattjakt att leta efter honom också.
Tills han helt plötsligt låg på plats i ett förbannat dunkande & jag förstår inte hur i helvete man kan
sova med så hög musik? Uppenbarligen var det inga problem alls.
Andra hade ätit lite för mycket surpiller & gick på som om han var ett ångande lok. Väldigt oattraktivt.
Men det sa jag också. Den sötaste som var med var helt klart lilla bebisen som jag skulle kunna adoptera & ta med mig hem tills det var dags för natt & vakna nätter. Så himla söt.
Förutom sovande & kaxiga män så var det en mycket mycket trevlig kväll! Tack för igår ni fina.
I taxin hem höll jag på att dö av garv. Jag har nog aldrig skrattat så mycket inombords förut.
För jag kunde ju inte skratta rakt ut för då skulle jag förstöra hela skämtet. Allt började med att taxichaffisen undrade om jag jobbade kvar som assistent här i Eslöv. Och med en överförfriskad man som började prata om färdtjänst & stackars Lennart så kunde jag faktiskt inte låta bli att tycka att han var jävligt rolig.
Lite synd om chaffisen som var helt med på noterna & gick på alltihop.
Det går inte ens att förklara hur roligt det var om man inte var med.
Jag har mått ruggigt dåligt idag. Såklart ingen bakfylla, men däremot förbannat ont i bihålorna & öronen.
Halsen börjar riva sådär obehagligt jobbigt & det är lite jobbigt att andas. Som om luften inte riktigt kommer ner.
Det är hemskt.
Jag tycker förstås inte att jag kan vara hemma ifrån jobb imorgon, men jag borde tänka på mig själv.
Annars är jag ju på väg in i samma dumma tänk som förut. Jobba jobba jobba.
Utan att ägna en tanke på mitt eget välbefinnande. Jag får känna efter imorgon helt enkelt.
Jag kan ju ändå inte vara hemma. Här kommer ju vara arbetare hela dagen. Lite drygt det där.
Nu ska jag iallafall stoppa ner mig själv i kuvösen & försöka sova bort sjukheten.
Jag ska upp runt sextiden imorgon.
Godnatt!
Kommentarer
Trackback