exklusivt deluxe

Nu har jag varit & shoppat igen. Det är inte klokt egentligen.

När det är finanskriser & tjofräs.

Jag kommer spendera ändå.

Jag vet inte vad jag var ute efter egentligen?

Men det blev en snyggetrench. Och vet ni, den fanns i min storlek.

Jag blev glatt förvånad. Det var nog meningen att jag skulle ha den också

för när jag kom till kassan var det 25% rabatt också.

Härligt härligt.

Sen kom det till det tråkiga att handla mat.

Jag hade faktiskt tagit mig tid att skriva ner vad som behövdes,

för alltid glömmer jag något eftersom huvudet redan är fullt.

Men den glömde jag. Så det var ju knappt lönt.

Blev chockad när jag betalade. tänkte fan va dyrt.

Och jag hade knappt fyllt vagnen.

Jag kollar aldrig på kvitton, litar väl på deras kompetens när det gäller

att scanna varor.

Men idag gjorde jag det.

Och då hade jag köpt 28 creme fraiche?! Uhm, frågan var då vad jag

skulle ha 28 stycken till.

Det är skillnad mellan 28 st & 2 st som jag egentligen tog.

Jag betalade 210kr för 2 creme fraiche.

En jävligt exklusiv creme fraiche!
Och jag kommer säkerligen inte äta upp den heller.

Nu  ska jag fundera på vad jag ska fixa för middag,.
Trots att man varit & handlat känns det inte som om jag har något.
Som vanligt.

Ett glas vin på detta!


skitlängst om gnäll.

Det är inte bara jag som kan konsten att gnälla.
Jag gnäller om obetydliga saker för det mesta, för att det är kul.
För att jag inte har något bättre för mig.
Men igår så fick jag höra på R's gnäll.
Det var lite spänt mellan oss från början. Jag hade inte gjort något fel.
Men jag var väl den bästa att slänga allt på.
För det är så man gör med mig, man slänger skiten här.
Senare efter lite ursäkter & så från hans sida så kom det fram till
att det såklart inte var mitt fel.
Hur skulle det kunna vara det?!
Det är ju knappast mitt fel att inte han har någon.
Han gnällde om tjejer som bara playar & som aldrig vill ha något seriöst.
Jag förstår att det måste vara tråkigt, att man ser sig själv som usel.
Men det kan man göra i ett förhållande också.
Jag ser hellre att man lever ensam än i ett skitkasst förhållande.

Det är väl kanske inte alltid enkelt att peppa sig själv när man lever ensam,

jag tror inte vi är skapta för att leva ensam hela livet.

Jag tror inte heller på livslång kärlek. Även om det skulle vara det optimala.

Att när man väl har hittat någon så ska det vara länge, man ska inte behöva

söka efter någon senare.

För det är sant, ju äldre man blir desto svårare är det att hitta någon som passar en.

Men av egen erfarenhet hade jag nog velat blistarkare långt innan, än på äldre dagar!

Jag hade nog hellre levt ensam än i det för det mesta dåliga förhållande jag levde i.

Där mina behov aldrig sågs, där jag drog det tyngsta lasset, där jag blev åsidosatt

& nertryckt.

Jag kunde inte ens gå & fika med mina vänner utan att det ringde.

Att prata med andra killar var uteslutet. Därav krympte också min vänskapskrets rejält.

Mina vänner var överlag killar.

Jag förstår R som aldrig har haft ett seriöst förhållande att han blri frustrerad &

tror att alla felen ligger hos en själv.

Många kanske ligger hos honom eftersom han så desperat vill ha någon.

Men det här med att man inte ska söka efter någon stämmer. När man minst anar hittar man någon.
Att han jämförde mig  med sig själv var kanske inte heller det bästa.
Han sa att jag alltid hade haft många på kö & att jag aldrig behövde vara utan någon.
Jag var ju både attraktiv & söt & klok & tjofadderittan.
Jag håller inte med. Inte alls faktiskt.
För man tar ju inte första bästa även om man är trött på att vara ensam.
Det är väl skitsamma om dom tycker man är snygg... Är det det enda man ska vara då?
Något uppvisningsobjekt?

Jag har råkar ut både för det ena & det andra sedan jag blev fri.
En var villig att flytta hit.. och då hade vi setts.. Noll gånger.
Det kallar jag desperat. Då var jag den första & bästa.
Det finns många exempel, men hur många var intressanta för mig?
Ingen.
För jag letade inte efter att ha någon att dela allt med. Och hur trött jag än var på att vara ensam
så tog jag inte första bästa.
Han blev nog aningens besviken på mig för att jag inte drog alla dessa klyschor
om att han visst var fin & skulle hitta någon.
Det kan någon annan säga. Det är så alla säger ju.
Jag vet inte riktigt varför människor så desperat behöver närhet?
Jag behöver också det, det är inte det jag menar.
Men varför kan man bli så nedstämd & gnällig över att man inte har någon?
Är det för alla andra har det? Eller är det för att man verkligen vill dela allt med någon?

Jag vet hur jag själv var.
Man vill ha någon att prata med, någon att ringa till när någonting hänt. Bra eller dåligt.
Man vill ha någon att vänta på, någon att äta middag med, någon att sova bredvid,
man vill veta att det finns någon som bryr sig & som känner en utan & innan.
Man vill ha någon som ger respons, jag vet hur tråkigt det är att prata med sig själv.
Man pratar med alla döda ting till slut. Och svaren blir kanske inte alltid så levande?
Men jag vet inte riktigt vad det är man längtar efter om man aldrig har haft det?
Förlåt R.. Du får lov att gnälla! Jag lyssnar.
För jag förstår verkligen inte?


 


Det är en konst att gnälla.

Visst är det underbart att vakna & känna att den där förkylningen
till slut har krupit in & satt sig i varenda liten kroppsdel.
Jag hatar förkylningar, det är det värsta som finns.
Det är fan värre än det värsta jag varit med om.
Fast jag borde ha förutspått det. Jag har ju haft ont i min lunga
några dagar.precis där dom klamrat upp den.
Fast det kan förstås lika gärna vara något annat?
Jag märker hur tålamodet är långt under det normala.
Och visst slår det aldrig fel att Alyssa då är retlig utav bara fan.
Hon svär som en pirat & allting är äckligt.
Hon smäller högt i dörrarna, visserligen varnar hon om det först.
Men ändå.
Hon slåss, ja hon säger att hon kan boxas & det kan hon minsann.
Vissa gånger önskar jag att jag kunde ge bort henne.
Ett tag, jag vet att jag hade saknat henne som tusan.
Men till och med för mig så finns en gräns.

Och en trotsig fyraåring är inte kul, inte Alyssa iallafall.

Att jag har uppfostrat henne att kunna säga ifrån & klara av saker själv

det märks tydligare när hon får sina trotsdampningar.

Hujeda mig!

Och när min ork..inte finns, när det är sjukt mycket som snurrar

i mitt huvud.

Då, då önskar man sig en timme för sig själv.

Egentligen är det inte konstigt att vi två går varandra på nerverna emellanåt.

Vi är lika goda kålsupare.

Det är bara hon & jag alltid.

Ibland önskar jag att hon hade en pappa som fanns med i bilden.

Bara ibland.

För jag vet att jag gör det bäst själv. Men för min egen skull.

Jag är trött på att aldrig kunna hitta på saker. Som i somras.
Jag är fan spontan utav bara helvete. Var märks det nu?
Man får kväva sina egna lustar.
Tänka att det skulle ändå inte vara roligt.
Det är inte Alyssas fel, absolut inte! Hon kan hänga med på mycket.
Oftast är det ju jobbet som fittar. som gör att jag inte kan göra saker
som är planerade, eller oplanerade eftersom mitt schema alltid
ändras.
Se vad en ynka jävla förkylning kan ställa till med.
Min nya hobby har blivit att gnälla... And I'm fucking good.
När jag har tagit några piller så är allt frid & fröjd igen
& jag är redo för en shoppingtur.
För det jag gör bäst är att spendera pengar..
Något måste ju jag också vara bra på
om man inte kan vara bra på något annat!



Var är min reserv?

Jag har inte fått sova någonting idag heller. Och inga reserver finns längre.
Och Alyssa fick jag väcka med nästan våld för några timmar sedan.
Orättvist att hon kan få vakna & sova när hon vill.
Medan en annan har fullt upp & har att göra så det räcker & blir över.
Jag hade mer än gärna sovit några timmar.


Satt & funderade på varför det ska vara så svårt att veta hur man känner.
Varför det är så svårt att sätta ord på det?
Att skriva är för mig mycket lättare, då man kan sitta & formulera sig
& fomulera om sig om det inte blir bra.
När man pratar har man bara en chans & det kanske låter fel, misstolkas eller
bara blir pannkaka.
Visst, det som skrivs kan också misstolkas.
Kanske mer eftersom man inte kan förklara sig. Om ifall det skulle tolkas fel.
Man får inte heller någon respons på det när man skriver.
Men allting liksom fastnar. Öga mot öga blir det alltid svårare.
Jag skulle så gärna vilja..


.Hur jag än gör så tycker jag han är vackrast.


What if you could wish me away.

Idag är en sådan dag man bara ska ligga i sängen & mysa.
Inte göra ett skit alls, bara kramas.
Kolla på dåliga filmer & ligga tätt intill.
Sådan blir jag när jag är trött. Myssugen.
För jag är trött. Alyssa vaknade runt två inatt, sen var det full rulle.
Ibland önskar jag bara att jag kunde ge bort henne. Få sova!
Att kliva upp imorse var omöjligt. Jag ställde klockan.
Men stängde av den som vanligt.
På dagis kommer man helst inte efter halv tio,
för det är då alla aktiviteter är i full gång.
Så jag ringde. Alyssa hade aldrig pallar vara vaken hela dagen
på dagis ändå.
Det var nog tur att jag ringde, annars hade jag cyklat till ett stängt dagis imorgon.
Hur har jag kunnat glömma?
Jag som hade planerat att åka iväg & shoppa.
Storhandla mat, köpa en ny jacka, underkläder.
Allt sånt som jag skulle ha köpt, men inte fanns några snygga av eller
i min storlek.
Hon får väl följa med, men jag vet hur nervös jag blir när hon ska åka
rulltrapporna upp & ner.
Hon ska springa överallt & blir till slut rastlös & jag orkar inte.
I vilket fall som helst så måste jag.

Det var mysigt igår. Han är mysig.
Jag tycker verkligen om att vara nära, den där kroppen!
Men jag är dålig på att prata. Riktigt usel.
Kanske ändå måste försöka lite mer?
Jag ska känna efter, jag ska berätta för honom.
Jag önskar det var så mycket lättare
För han betyder..
Och jag är en tråkig jävel, ointressantast.
Men det är iallafall han jag saknar... när jag saknar någon.
Han är fin!


Jag borde egentligen äta frukost istället för att dricka kaffe.
Borde försöka sova. Dessa två dagar har varit sömnlösa.
Och ja, vissa saker skaver fortfarande. Vissa saker måste
ordnas upp snart.
Märks det så tydligt på mig vad som inte är bra?
Vad som tär?
Som när jag träffade Mats igår, hur ofta händer det?
Han slog till direkt. Träffade den ömma punkten på studs.
Jag suckade & sa att hoppet om förändring är borta.
Lovade att ta vara på mig själv & inte fortsätta i samma
onda cirkel.
Lättare sagt än gjort. När jag lever gott på det som kommer
i slutet på varje månad.
Man blir hårdhudad & lär sig ta skiten. Tills man börjar
tro att man är en sån usel människa som sägs.
Att felen ligger hos en själv. Tills man bryter ihop som i förrigår.
Men jag lovar Mats, jag ska bli en bättre människa.
Och äta min frukost varje morgon!
Eller börja bry mig om mig själv lite mer

hurtful



Man måste blunda för han är inte vacker.
Men låten är klockren.

Var är middagen?


Jag kom just på att jag inte har ätit middag på flera dagar.
Så dags att tänka på det nu liksom?

Denna dagen har varit full av måsten.
Och dom tar ju inte direkt slut nu.

Nu ska jag fortsätta.. Yey!

En funderare.

Har man semester så har man.
Jag har inte tagit mig för att göra något.
Har suttit & meckat med denna satans bloggen & html är verkligen inte min grej.
Jag har inte tålamodet. Jag var lagom trött imorse när Alyssa ville ha frukost.
Ville mest dra täcket över huvudet & fortsätta sova.
Men hon har en viss förmåga att alltid ligga & slå på sängkanten så man blir tokig.
Vi kramades lite & sen klev vi upp & jag kände att huvudvärken var på väg.
Inte konstigt när hela natten spenderades vaken. Funderandes.
Jag kom fram till en hel del. Att jag är likgiltig vad det gäller känslor.
Jag känner inte så mycket. Jag som alltid har visat precis hur jag känner.
Jag har pratat om hur jag känner, jag har berättat för folk precis vad jag tycker.
Jag säger ingenting längre. Blir varken glad, arg, ledsen.
Förrän igår då, men inte annars. Det är som om jag stängt av.
Man hanterar saker olika. Jag & en vän var med om liknande saker ungefär samtidigt.
Förutom att hennes närstående gick bort. Hon valde regression.
Eller valde & valde. Det blev så för henne.
För mig har det väl varit bortträngning.
Hon valde att inte fortsätta kämpa. Medan jag kämpade på bättre än förr.
Jag blev starkare som människa & hon blev en svagare. Jag såg mitt liv som något bättre.
Men ändå har jag valt att kämpa för mycket. Utan att känna efter.
Jag har glömt bort mig själv & istället fokuserat på andra.
Jag vill göra saker för andra, se att dom mår bra. Då är jag nöjd med min insats.
 Men jag har insett att jag aldrig fått något tillbaka. Av några, men långt ifrån alla.
 Istället har jag blivit tagen för givet & dom har trott att jag alltid ska bjuda, finnas, hjälpa.
Det är slut med det nu.

Jag ska lägga ner energin på mig själv.
På mitt välmående. På Alyssa.
Jag ska kämpa så in i helvete för att hon bara ska bli min.
 För någon försöker få med henne till platser jag inte litar på.
Till människor som jag inte har någon som helst tillit till.
Nu är det slut med all snällhet & att alltid säga ja.
 Det är ingen som tackar mig för att jag gör det.


Jag så mycket bättre! Idag är jag på hugget.

Ingen superhjälte

dаиiεℓ ѕап ☆ säger:
Well.. hehe.. du visar stort hjärta som älskar din dotter så himla mkt.
Du visar stor karaktär som kan jobba så hårt, sköta ett barn, och hinna med vänner.
Du visar underbar personlighet gentemot mig iaf.
Är inte detta typiska drag för en "superhjälte" ? =)


Daniel.. Jag kommer aldrig bli en superhjälte.



Imorgon kommer jag tycka det var pinsamt att gråta.
När jag vaknar kommer allt vara som vanligt igen......
Nice

Att gråta över ospilld mjölk.

Att man kan sitta rakt upp & ner & bara börja stortjuta
är konstigt.
Jag vet inte varifrån det kom, vad jag är bölig över eller varför?
Men mina ögon är som en stor bråkig, oefterlängtad störtskur
från intet.
Det är sådana man söker skydd ifrån. Något man försöker undvika.

imorgon kommer jag undra varför. Ställa mig frågande mitt beteende.
Idag behövde jag tydligen landa.
Tydligen kan man inte trippa på rosa moln alltjämt.
Jag har gjort det länge nu. Det var så dags att uppleva det riktiga
livet. Det som skaver & är oönskat.
Jag känner mig omotiverad & svag. Ensam & minst.
Inte som annars starkast & superbäst.
Idag känner jag mig ospeciell & minst sagt oomtyckt.

För mig känns det fel att gråta, som att förlora.

Man tappar greppet & faller liksom handlöst.

Utan någon mening.

Jag gråter inte. Men det gör jag.




????

Även jag har anledningar till att bli besviken.

It ain't enough

Ibland sitter man här & försöker känna efter hur det känns.
Man får ett sting av nedstämdhet när alla måsten blir för många.
När man är ensam om dom.
Just nu känner jag att jag inte orkar. Det handlar om en psykisk trötthet
som inte går att beskriva.
Hjärnan går på högvarv & när man har semester hinner man ju faktiskt
känna efter ordentligt.

Jag önskar att det fanns någon att dela det med. Eller så önskar jag inte det.
Jag är inte skapt för att vara ensam, men jag är inte heller skapt för att ha "det" ibland.
Det som känns mest just nu är att inte ha någon att prata med. Om allt.
Någon att sitta i timmar med & diskutera saker. Vad som helst egentligen.
Inte någon vän vän. Utan någon som delar vardagen.
Någon som kan avlasta mig.
Det skulle vara himmelriket om det fanns någon som hade lagat mat när jag kom hem,
någon som städat, handlat mat eller bara bytt den där jävla glödlampan som brände
för fyra veckor sen.
Vissa saker är inte med på prioriteringslistan.
Efter att ha jobbat ett 24 timmars pass är inte lusten speciellt stor att ställa sig att laga mat,
inte heller att komma på att man missat tvättiden & det är ett berg av
dessa leriga barnkläder eller mitt sista par med strumpor.
Det är absolut inte kul att komma hem & börja städa upp det första man gör
eller dra med ett dagistrött barn som bara slänger sig & skriker i affären.
Att det ska ta tjugo minuter för att handla en sunken liter mjölk & behöva muta med något roligt.
Det är inget vidare att jämt kliva upp när man själv är lika död som Saddam Hussein, när klockan är
fyra på morgonen & behöva leka eller göra frukost. Det är inte kul att aldrig få sova ut & ständigt
gå runt som en levande zombie.
När man själv är sjuk är man ingen bra mamma att ta hand om hela skiten själv.

Jag vill inte tvinga på någon min vardag. Men ibland skulle det vara skönt att veta att det
fanns någon som kom hem till mig. Någon som tyckte om mig iallafall lite & passade
upp mig en aning.
Någon som skickar sms som man blir lite halvkär av.
För uppskattning får man alldeles för lite av. Det är ingen som dunkar mig i ryggen &
säger -fan, vilket bra jobb du gör.
Det är ingen som ser någon skillnad på om jag städat eller inte. Eller vad fan jag nu gör.
Jag får själv dunka mig i ryggen & säga..
-Josse, du är fan grymmast på att göra tusen saker samtidigt. Du är bäst på att komma ihåg allt
& göra allting så sjukt bra dessutom.
Du är tamejfan den bästaste av alla. Du kunde lika gärna vara sjukskriven för allt som hänt.
Du hade lika gärna kunnat slutat leva, men du är en kämpe. En riktig gladiator
.

Samtidigt vill jag ha friheten att göra det man själv vill. Man ska kunna göra det som
faller en in, när man vill.
Ungefär som att ha kakan & äta den samtidigt.
Inte den friheten att ragga andra utan hitta på saker, göra det man känner att man behöver
göra för att själv må bra. Egentid.

Jag vill inte vara någon som är bra att ha ibland.
Jag är en sådan som vill vara "the one".
Någon som man vill vara med & inte känna sig tvingad.
Jag behöver den bekräftelsen att jag är omtyckt.
Annars kan det lika gärna vara. Jag är ingen som vill bli "gammal"
& bara rinna ut i sanden.
Jag önskar ärlighet & manlighet.

Men vem fan önskar mig?!

(Att ha semester gör mig galen, redan)

I apologize

Nu har jag varit duktig & betalata alla räkningarna.
Med en hög av dessa jävla fakturor & obegripligt långa ocr-numren
är jag nästan 13 papp fattigare.
Känns lite halvt ångestframkallande att jag har en hyra som
inte är från denna värld, och så är jag nästan aldrig hemma.
Jag hade ju för fan kunnat tälta i pappas trädgård & kunnat spendera
dom tusenlapparna på annat. Något roligare.
Det är tur att jag tjänar bra så att jag kan ha ett visningshem liksom.
aja, nu är dom betalda iallafall & jag måste storhandla käk.
För nu har jag semester en hel jävla vecka & ingen som helst mat.
Idag har jag inte orkat handla. Så idag får vi käka glass & chokladsås
till middag.
Eller inte?!

Måste ändra om dessa jävla klockorna innan jag blir tokig också.
Blir ju ännu mer förvirrad än vad jag redan är..,


Och du älskade fruga. Förlåt.
Självklart skulle jag ju kommit & hälsat på dig.
Usch, nu känner jag mig som världens sämsta.
Men du vet att jag älskar dig, över allt annat! <3

semestern började bra!

Igår var vi på Ullared & shoppade som fan!..
Jag som inte behövde ett skit kom hem med alldeles för mycket.
Mest var det ju saker till mig själv.
Såna där dyra krämer & tjofräs &en epilator.
Jag minns inte ens vad jag köpte..
Men varför är det roligare att shoppa killkläder än tjejkläder?
Jag kom hem med mer killkläder än vad jag kom hem med
kläder till mig.
Jag köpte bara två fräcka tröjor. Oversize deluxe.
Dom hade ju inget i min storlek i vilket fall som helst.
Jag var mest kissnödig hela tiden, så jag kunde inte
koncentrera mig ordentligt.
Sen ringde Anders så jag fick stå bland shoppinggalna & mördarvagnar
& prata i tjugo minuter.
Han är bäst!

Maten var sjukt dyr & jag blev inte ens mätt. Efter kebaben som jag åt

för första gången på jag vet inte hur länge, fick jag ta fem mackor.
Sen vågade jag inte gå & hämta fler. hehe.

Och det var knappt gott.
Dagens bästa var att Åsa blev rädd hela tiden & började till och med böla.
Vi kunde ju inte låta bli att skratta åt henne.

På vägen hem var alla så trötta att det mest blev en massa flams & garv.
Det var som julafton för Lyssa när jag kom hem & packade upp.
Hon hade saknat mig & när vi låg i sängen sa hon att hon älskar mig för livet.
Det värmer i en mammas hjärta.
Nu ligger allting på golvet i hallen & jag är fortfarande trött
så jag hoppar hellre över det än plockar undan det.
Men hon gick till dagis obotligt snygg. Med rosa hår & sin nya fina
oversizetröja. Åh, det barnet var vackert idag.

Nu har jag gett epilatorn ett försök också.
Jag lovar att epilera muttan gör farligt ont. Men jag bet ihop
& nu slipper jag raka mig på minst fyra veckor..
nu ska jag slänga mig på soffan i mina snygga röda boxarmjukis.
Sen ska jag hämta min cykel.
Njuta av min semester & göra av med mer pengar.



Åhå!

Jag orkar faktiskt inte idag.
Har shoppat i 12 timmar. Även det kunde göra mig trött.
Det trodde jag aldrig.

Godnatt.



Det blir skitsnyggt.

Åhå!

Jag orkar faktiskt inte idag.
Har shoppat i 12 timmar. Även det kunde göra mig trött.
Det trodde jag aldrig.

Godnatt.



Det blir skitsnyggt.

Att bli klok av korsord.

Nu har jag krupit ner i kuvösen & bunkrat upp med kärringtidningar.
Jag har blivit sjukt grym på korsord & det är nästan så att man
blir beroende.
Jag vet ju att jag inte kommer somna ikväll, för jag ska ju upp
okristligt tidigt imorgon. Men det fungerar.
Jag är van vid att sova lite. För lite.
Den där shoppinglistan jag skulle skriva har inte blivit skriven.
Däremot har jag fått önskelistor så långa att dom hade
nått runt jorden.
Eller ungefär lika lång som ekvatorn. Ni vet förstås hur lång den är?
4008 mil. Ungefär sådär.

Jag har laddat kaffekokaren till imorgon så att jag
vaknar. Termosen åker med. Så jag kommer vara koffeinkicken själv!
Jag har till och med lagt fram kläder. Annars brukar jag tycka

det känns löjligt. Man vet ju inte vad man vill ha på sig.

Att lägga fram kläder gör man till småbarn när man vet att det

kommer bli stressigt.

Men ibland får man ju bryta sina egna regler lite & tycka vad

tusan som helst.

Jag hinner inte stå & prova imorgon.

Jag pussade Alyssa godnatt förut & kommer älska henne hela natten.
Saknar henne redan.
Mitt älskade lilla barn. Har knappt sett henne idag.
Först jobbat & sen iväg.

Nu är det dags för lite Jamie Oliver & korsord.

Sleep tight!!



Jag är faktiskt trött.

Jag har fortfarande inte hunnit ställa om alla klockor här
så man blir ju smått förvirrad.
Skit i det, tiden rinner iväg i vilket fall som helst.

Det har inte varit någon höjdare att jobba idag.
Att sitta inne i nio timmar är inget vidare.
Men så har det ju regnat hela dagen & jag har mest bara
irrat fram & tillbaka för att försöka hitta något att göra.
Bakade bröd. Åt upp brödet. Sen var det allt!

S & jag har suttit här hemma ett tag & snackat skit & druckit kaffe.
Det är alltid lika trevligt att ha lite sällskap
såhär på kvällskvisten.

Nu ska jag planera mina inköp noga & förbereda för
en tidig uppstigning imorgon.
Sara ringer klockan fem för att jag inte ska försova mig.
Men jag har aldrig försovit mig. Någonsin!

Jag har fortfarande inte kommit på något bra-att-ha..

Kan man bli så jädrans "mätt" på att köpa saker?
Kan man ha allt man önskar?.
Tydligen så går det. Och det är jävligt tråkigt.
För var ska jag göra av alla pengarna?
Sparkontona kommer ju svämma över.
Ska börja spela såndäringa lotto också.. eller keno?
Äh, jag hörde man kunde vinna en jefla massa pengar.
Typ 96 miljoner eller vad det var.
Det är sjukt mycket pengar. Hade jag vunnit det hade jag
köpt en vit tv.
Sen hade jag varit alldeles alldeles nöjd.


Nu börjar jag bli aningens trött
men jag måste fixa iordning lite & plocka undan
alla dessa förbannade kläder som upptar
större delen av golvytan i hallen.


Och en puss hade fan suttit som en fläskläpp nu!
får köpa en imorgon?!!


Söndag & jobba.

Ingen klocka går rätt längre.. Och jag känner mig utvilad.
Jag behöver inte stressa till jobb & jag kan ta min kaffe i lugn & ro.
Jag känner ett sting av lycka denna morgon också.
Det beror säkerligen på att idag är sista dagen för mig att jobba på länge.
Jag ryser lite av välbehag när jag tänker på hur underbart
det ska vara att lalla runt här hemma, åka iväg & shoppa, laga dunderbrak middagar
& bara njuta av all min lediga tid.
Det kan inte komma lägligare det här faktiskt.
Jag behöver en brejk.

Nu ska jag snart slänga mig på cykeln & möta den iskalla världen.
Men frukost först!


Puss

Vad ska man göra?

Äntligen är jag hemma från jobbet.
Det var rätt tråkigt att jobba igår.. Jag fick höra ett & annat ont ord.
Men det börjar ju bli en vana.
Alyssa berättade om hur hon hade ritat på V & att han gjort likadant på henne.
Hon visade sin pin hon fick utav honom. Hon berättade att vi hade lagat plättar
& att vi inte fick någon sylt för att hon tog nästan allt.
Grejen är den att Alyssa är ju skitglad att någon vill leka.
Och sen var kalaset igång!!
Han ger sig aldrig. Men hur fan kan han veta så jädrans mycket?
Det är ju trevligt att han vet mer än mig, om mitt liv än vad jag själv gör.
Och när man säger emot, förklarar att det visst inte är så.
Så säger han att det vet han minsann.
Jag säger bara okej.. Det är bra. Kul att du är så insatt.
Jag vet att gräset är blått, det är så. Det är inte grönt.
Trots att alla andra tror det.. Jag vet att det är så. Jag har rätt.
Ungefär så beter han sig.
Give up you schmuck!

Nu sitter jag här & känner hur jag har druckit alldeles för

mycket kaffe idag.

Nipprig & pillig. Ändå sitter jag & längtar efter en latte.


Jag är ledig ifrån allt idag. Ledig från jobb nu, ledig från Alyssa.

Kan man ta ledigt från sig själv också?

Jag har planerat att ha en myskväll. Dricka vin & njuta av lite egentid.
Kanske fixa lite hemmaspa?!
Vet inte hur det kommer sluta om jag inte får sällskap?

Nu ska jag fixa lite käk till mig & mamma.


Jobb jobb jobb

Jobbar. och det sucks..

skönt att sluta 16 idag...
hörs sen

överraskande.

Jag fick en smärre chock precis.
Skulle bara kolla mitt konto & då står det hur mycket lön jag får.
Det brukar aldrig vara inne redan. Men jag fick en chock minst sagt.
När alla räkningarna är kirrade kommer jag ha en normal månadslön att göra vad fan jag vill för.
Trots att jag varit sjuk.
Det innebär att jag kommer ha extremt kli i shoppingnerven ända fram till måndag
då det bär iväg på storshopping med Sara & Gregor.
Inte för att jag har kommit på en enda grej som jag behöver eller skulle vara kul att ha.
För jag har allt som jag vill ha.
Det är då det börjar bli jobbigt. När man shoppat på sig det mesta.
En jacka ska jag ha. Men det är ju inget jag egentligen måste ha.
Det är bara för att det ska vara så. För att det är tradition att köpa det när vi åker
på vår årliga utflykt.

Sitter & väntar på att S ska sluta jobba. Vi ska plågas
idag igen.

Ingen träningsvärk idag inte. Jag tränade bort den igår.

Och det måste jag säga är jävligt skönt.

För mina innerlår har smärtat. Något så fruktansvärt.

Men jag gillar ju det!!


Och till min älskade fruga.
För dig skulle jag göra precis vad som helst.
Issah, du är värd allt & mer än så.
Och jag kommer vara riktigt sotis på dig för att
du ska ha en rosa laptop också. ;)
<3 Love you


Som att bli hel.

Jag kom hem från gymmet för en stund sedan.
Ibland förvånar det mig att folk betalar för att hänga på gymmet.
Finns det någon mening med att stå & snacka & fippla med mobilen när man är där?
Jag blev iallafall äckligt svettig. Och jag hatar ju som sagt svett.
Imorgon ska vi dit igen & köra hårt.
Ska ta mig en koll på spikmattan också, är lite sugen på att testa om det fungerar.
Jag som har migrän borde prova.
Men där är bara bemannat på torsdagar.. Skit.

Sitter & fnular på vad jag ska hitta på nu.
Dom säger att det är en massa bra på tv, men jag är inte sugen på tv.
Det spritter i kroppen av rastlöshet.
Vill hitta på något sjukt roligt. Eller något som är lite roligt iallafall.
Typ lägga golv eller något.. Men jag har inget golv att lägga!
Måla har jag ju redan gjort till förbannelse så det kan jag inte heller göra.
Allt är redan vitt här nu.
Jag kan inte göra så mycket mer här hemma...


Dagens bästa är absolut Joshua Radin.
Åh, vilken röst.
Lite gåshud, lite lycka, lite kärlek.
Vackra texter, sorgliga men hos mig infinner sig
en enorm känsla av lätthet & lycka.
Mmmmm.
Rösten känns som någon annans.
En kristianstad?! haha, konstigt nog är det så.




Rastlösa kvällar.

Jag fick tokryck nu.. Är hur jävla rastlös som helst.
Vill göra så himla mycket.
Men som mamma kan man inte bara sticka ut & springa av sig
sin energi.
Min vackraste ligger & sover så gott, så jag får väl damma
eller rensa garderober. Eller något åt det hållet?

Imorgon är det att njuta av ledigheten.
Tog Alyssa ledigt också, så vi ska baka & ha mys.
Vi ska tända ljus & äta frukost i raggsockar & pyjamas.
Dricka varm choklad & bara älska varandra hela dagen.

Jag & S bestämde att vi skull fortsätta hålla uppe vår
goda anda & visa vad vi går för.
Nu ska det bli allvar.
Så imorgon kväll ska vi i två timmar pressa oss själva
till det yttersta & ha lika mycket träningsvärk som jag har idag!
Som jag hade igår.
Jag kommer ha en ständig träningsvärk. Och jag kommer kunna
streta hur jävla mycket som helst till slut.

Nu ska jag fortsätta lyssna på den sköna musiken som strömmar här
& göra något kul!


.han finns där i drömmarna.

Han är vacker som få.

Nu äntligen är jag hemma! Härligt härligt.
Allt är sig likt. Och kaffet smakar godare.
Har varit mycket att göra idag så jag känner mig trött.
Lagom grusig i ögonen & lite smått förvirrad.
Och min underbara träningsvärk ska vi inte tala om.
Den är grymmast!! Lovely
Hemma är alltid bäst, här finns alltid mat & något att göra.
Ikväll ska jag slänga mig på soffan &
trycka i mig nachos.
Det är min bästa plan! Visst låter det top notch?!


Och du gumman, lev!!
Låt inte den grabben få förstöra din lycka!
Men visst jag är ledsen för din skull.
I'm always here.


Nu när jag satte mig ner kom en extra skur av trötthet.
Jag skulle dessutom behöva en skön massage.
Hjälp mig?!
Får sätta igång & göra något som man inte blir helt off.



.Och han, han är vacker som få.


Only me!

Visst är den skön?!
Den där totala känslan av frihet.
När det inte finns någon som du måste ta hänsyn till, en andra part.
Det finns inga relationer som gnager, du saknar inte någon.
Det enda som existerar är ett rus av lycka
och ingen annan står för den. Ingen annan är bjuden mer än du själv.
När allt det som skavt upp en känsla av sorg är ett avslutat kapitel
& du inser att den enda som verkligen gör dig lycklig är du själv
så finner man en inre frid.
När folk har fått bevisa hur mycket man betyder för dom, eller hur lite man betyder
är nog rätt ord & du kan hantera det. När du rycker på axlarna åt deras lögner.
Då är du fri.
Jag vet att man kan drabbas av blindhet, jag har varit där ett tag nu.

Men när man står utanför sig själv & förstår att allt bara var rent skitsnack

från den andra, är det så dags att börja se igen.
Man ser allt på ett annat sätt, inser att du bara har dig själv att lita på.
Inga ord ska tas som sant förrän det är bevisat så.
Du kommer alltid betyda mest för dig själv, bara du kan stoppa dig själv.
Men släpp allt & bli fri.
Det är så mycket skönare så.

Glöm allt du gett honom, glöm allt som du sa,
glöm att det som han sa betydde något, du var bara bra att ha.
För stunden.
Visa dig så stark som du verkligen är & lev aldrig mindre.



 


Det värsta ikväll

Jag håller på att avlida.. Det är sant.
Hur ska jag överleva utan nachos?!?? & guacamole?
Det är mitt största problem idag...
Träningsvärken är lätt att hantera, min borrade fot kan jag hantera
men mina cravings är svåra
Tänk om någon hade kunnat överösa mig med nachos.
Jag skulle älska dom hela natten!


Vad gör att jag är så besatt & sugen hela tiden?

Stackars lilla barn (jag önskar dig bättre)

Det var bara något som slog mig när jag gick loss med dammsugaren innan.
Att det som håller mig vaken om nätterna är allt det som A säger, som jag inte tänker
så mycket på när det är mycket att göra.
Som faller bort när vi far fram & tillbaka för att göra underverk?
Jag kan ligga vaken om nätterna & titta på hennes så oskyldiga ansikte
& komma på mig själv att jag aldrig någonsin har älskat en person så mycket
som jag älskar henne.
Jag pussar henne på pannan & berättar hur underbart vacker hon är.
Men jag undrar vad som rör sig i henne lilla huvud.
Att hon kanske har missat för mycket av sin barndom, för det har varit annat
som kommit emellan.
Hon har förlorat en pappa som aldrig mer kommer bli som förr.
En pappa som hon inte kommer minnas. Så som han var.
Hon kommer aldrig ha en pappa som kan sparka fotboll med henne, kasta henne i luften
eller jaga henne runt runt.
Hennes pappa kommer inte finnas där & se alla nya saker hon lär sig.
Han kommer aldrig berömma henne för något hon gör bra.
För han har kastat in handduken & dom kan inte kommunicera.
Hon ska inte behöva ha en pappa som bara bryr sig om sig själv & är elak & egoistisk.
Hennes pappa kommer aldrig få höra henne berätta om saker som är viktiga för henne.
Om pojkvänner, skola eller hennes första fylla.
För han bryr sig inte.
Han pratar aldrig med henne, är det då konstigt att hon inte pratar om honom?
Det tycker inte jag.

Hennes liv har fått sig en rejäl törn & tagit helt andra vägar än dom jag hade önskat henne.
En fyraåring ska inte veta så mycket om vad som förrsigår på ett sjukhus.
Hon ska inte veta vad en sond är, hon ska inte veta hur man sätter nålar,
hon ska inte veta vad alla dessa maskiner på ett sjukhus är till för.
Ett barn ska inte veta hur en rehabiliteringsprocess går till, hon ska inte veta om ortoser & hur
dom används.
Hon ska inte behöva se någon så sjuk & undra vad var det egentligen som hände?
Varför gjorde pappa så?
Hon ska inte ha det som sin vardag.

Hon frågar ofta varför? Och jag har inga svar. Inga som helst.
Men jag vill kunna förklara. Men jag kan inte.
Hon frågar ofta om hon kan få en ny pappa. En rolig pappa.
Någon som vill leka med henne & jag tror hon saknar närheten av en man.
En beskyddare, en trygg människa som inte sviker.
För hon är rädd för att bli lämnad. Skiträdd, om det bara är att man går
ut från ett rum till ett annat kan hon bli hysterisk.
Någon hon litade på har lämnat henne & jag tror att det har satt sina spår.
Jag vet att det är så. Och hon ska inte behöva gå runt & oroa sig för att bli ensam.
Hon har börjar bli rädd för mörkret, hon ska helst ha alla lampor tända.
Är dom inte tända, tänder hon dom. Hon låser dörren så att inga tjuvar ska komma in.
Dom kan ju ta mamma.
Jag brukar försöka förklara att man bara kan ha en pappa. Oavsett vad jag tycker om honom.
Eller om jag önskar att jag valt en bättre?
Men man kan få en bonuspappa.
Hon önskar sig en pappa. Är inte det sorgligt?
Att en liten flicka längtar så mycket efter en pappa.
Alla andra har pappor säger hon. Men alla har inte pappor säger jag.
Man kan klara sig bra utan en pappa.

Jag tror att hennes ord får mig att ligga vaken på nätterna.
Hennes oro & hennes funderingar.
Hur mycket jag än gör för henne & hur mycket kärlek
hon än får av mig så räcker det inte för en pappas kärlek också.
Jag kan bara vara mamma.
Men jag älskar henne villkorslöst, föralltid, förevigt!





I'm not a perfect person



I'm not a perfect person
There's many things I wish I didn't do
But I continue learning
I never meant to do those things to you
And so I have to say before I go
That I just want you to know

I've found out a reason for me
To change who I used to be
A reason to start over new
and the reason is you

I'm sorry that I hurt you
It's something I must live with everyday
And all the pain I put you through
I wish that I could take it all away
And be the one who catches all your tears
Thats why i need you to hear




.Du kommer alltid vara min nummer ett.
.Du är det absolut bästa.
A


Inga lyckliga slut..

Jag har verkligen inte kunnat sova inatt.
Mest för att min borrade fot har smärtat utav bara helvete & jag
såklart hela tiden har lyckats slå till den.
Jag har känt träningsvärken komma smygandes & dom där stretövningarna
gjorde mig iallafall inte vigare nu, utan mera orörlig.
Men jag gillar nog ändå träningsvärk. Det är lite halvmysigt att
vara sjukt mör i kroppen & röra sig som en 86åring med parkinson.
Så inatt har jag mest bara legat & stirrat i taket, funderat lite & varit jävligt tyst.
Hade varit trevligt att ligga vaken om man hade haft någon att
prata med, diskutera livet & allt sånt där onödigt tjofräs.

Jag har tänkt en hel jävla del på hur jag lyckas
gå på nit efter nit, men ändå har det knappt berört mig.
Är jag känslokall eller har jag vetat från första början att det
ska bli så?
Förväntar jag mig att inget slut har ett lyckligt slut?

Det är många gånger jag har sagt att vissa saker kommer sluta illa

& se.. Det har det gjort.

Inte för min del, för jag har ju redan förutspått det, men för andra.

Är det kanske mitt fel för att jag inte låter någon komma ner på djupet?

Är det jag som driver allting till att sluta illa?!
Jag har ju fått det påtalat för mig, att allting är mitt fel.
Provocerar jag fram något hos vissa som gör att det är dom som far illa..
Trots att det är deras eget fel.
Jag skiter i vilket, men det är konstigt hur oberörd jag kan vara.
Lite sorgligt också.
Jag vet inte vad jag ska tro om detta? Vart det kommer att ta mig..
Men jag märker redan en förändring, jag är inte dum.
Och jag visste om det hela tiden, att jag aldrig någonsin betydde.
Jag vill bara höra det sägas, en gång för alla.
Jag ska vara tyst, inte säga ett ord.. Vi kan ta det från här då!

Yey! Annars är jag ju jävligt bra!
Att vara so fucking happy är bara så undebart nice.
Jag gillar det iallafall..


Ska man kunna streta så mycket?

Nu är jag helt slut. Tröttare än tröttast.
S & jag körde hårt. Och alla dessa nya övningarna jag gjorde
kommer kännas. Och det med råge.
Jag skrattade då, imorgon kommer jag gråta!
S tyckte den ena maskinen var grym, man skulle streta i 90 grader.
Hur fan är det möjligt? Men den kommer bli en ny favorit.
Efter det tuffa passet så for vi hem & tog en kaffe.
Det smakade extra gott.

Sen fortsatte jag projekt måla jävligt mycket.
Nu är jag nästan färdig & vitt är fortfarande hett.

Jag fortsatte i samma fixarandra & fixade till mig själv också.
Tog en extra lång dusch & hann raka båda benen & allt annat tjofräs.
Gjorde inpackning & fötterna fick sig en dunderkur.
Nu är jag fit for fight igen!!
Det är sällan man hinner med sånt där, men jag ska fan lyxa
till det mer än sällan!
Ofta!



...I've been losing so much time..

Svett är svett.

Detta får bli min uppvärmning.
Jag känner mig lagom hög på lackfärg vid det här laget.
Men snart så kommer älskade S & hämtar upp mig.
Så får vi en omgång som heter duga.
Imorgon kommer jag säkert vara mör.

Men efter vår omgång ska jag hem & måla igen.
Jag skulle kunna måla allt.
Och det är ju nästan vad jag gör också..


Smell ya. nu är jag lagom uppvärmd & taggad.


Allting är vitt vitt vitt.

Jag & vit färg är bästa vänner.
Vi kommer jävligt bra överens.
Jag fick ett ryck förut & skulle måla Alyssas hylla.
Hyllan blev vit, sen sängen, sen byrån.
Mina händer är också rätt så vita.
Vitt is da shit.
Så mestadels av dagen har jag spenderat med att måla
& ha ont i min fot.
Den borren satt där den skulle!
Trodde inte foten skulle bli så svullen & blå & lite blodig.
Men jag hoppas den fixat sig till imorgon
för då ska vi upp & work it out ordentligt.


Nu ska jag måla lite till. Pricken över i:et liksom.
Slutfinish.
Jag borde blivit målare som jag alltid sagt.

Fixarhelg.

Det var första dagen idag på flera månader som jag vaknade utvilad.
Somnade långt innan jag brukar göra.
Klev inte upp förrän halv tio, vilket också är ett under.
Men istället känner man sig seg & slö.

Vi har haft en fixarhelg so far.
Igår fick jag ett sjukt ryck att rensa bland alla mina papper.
Och det är satan vad man samlar på sig skit.
Jag förstår inte varför man har räkningar sen förra året??
Har hört att man ska spara.. Men igår rök allt.
Hela köket var fullt av papper & nu är det ordning & reda.
Allting har fått sin plats i lådor, så nu vet jag inte om jag
kommer hitta det jag letar efter.
Men snyggt blev det!
Idag har vi mest borrat & målat.. Och jag fick en borr i foten.
Inte vidare skönt, men det är som vanligt med mig!
Är sjukt tråkigt väder så det är mest stugsittande som gäller.

Vi fortsätter pyssla & få perfektion bland våra saker.

Jag älskar att slänga saker. Här ska inget onödigt få vara.


Måste ner & köpa nachos också.

Håller på att dö av sug. Jag hoppas innerligt att det bara är en fas

av cravings jag har.

Får träna extra mycket!


Nee, fortsätta att fixelifixa & vara duktig.

Så har man gjort någon nytta denna lediga helgen också.



Det är vackert.

Sen jag kom hem från jobbet har jag hunnit med att göra...
Ingenting!
Den här slöheten börjar urarta & jag har aldrig gjort så lite
någonsin.
Jag trycker i mig en massa vitaminer & grejar, tycker jag borde bli pigg.
Men det är väl för att sömnen alltid avbryts & man aldrig riktigt
får sova ut.
Inte fan hjälper det med vitaminer & tjofräs då??
Skönt nu att det nog har löst sig med personal på jobbet också.
Tydligen en gammal projektledare i tv3. Vetifan vad det har för betydelse?
Kanske kan min kändiskarriär få sig ett skjut i rätt riktning.
Ja, inget sånt skjut.. eller ja.. skitsamma.
Haha.
Hon kan få jobba mina pass också. Det är okeeeej!
För jag skulle helst av allt vilja bli sjukskriven eller något sånt där.
Jag börjar bli trött på att jobba nu.
Det är skönt att kunna gnälla över att jobba, samtidigt som man ändå har det okej
som har ett jobb.


Jag skakar av allt kaffe jag druckit & börjar bli rastlös.
Att vara både trött & rastlös är en ful jävla kombo.
För man börjar på något innan man inser att man egentligen inte orkar.
Och så skiter man i det.
Jag gillar det inte...

Nu ska jag tralla vidare här hemma & skråla till alla gamla oldies
jag tankat.
Man blir så jefla glad av oldies. Vackert.


Mmm Mmm

He's good...
He knows how to work it..
Lalalala

Ska snart pysa iväg till jobb. Sista dagen innan ledig helg.
Det ska bli så jädrans wonderful att vara ledig.
I helgen ska jag äntligen få bygga lite mer på min Lotus.
Färglägga.. Har inte bestämt  vilka färger bara.
M fixade till en snygg karp också som ska komma in någonstans i bilden.
Lyckofirren måste ju få vara med på ett hörn.
Eller, ja vi får se vad som blir snyggast.
Jag har hela helgen bokad! Det är nice nice.
Kommer sakna V lite bara. Men du vet det! ;)


Nu har jag inte tid att sitta här & sitta.
Måste packa ner lite så jag överlever till imorgon.


Åhhhh, jag skulle vilja sova mer.
Det är mysigast att sova när man får sova bredvid.


I love cravings

Cravings deluxe idag...
Jag gillar inte ens chips,
men jag skulle älska den som gav mig lite!
Eller massor.. Mer, mest.
Nachos.
I'm a sucker for nachos idag.
Och jag blir inte ens fet av mat.
Då kan man ha cravings.

Om henne. (den oskyldigaste)

Jag ogillar folk som säger en sak & sedan gör en annan.
Nu tänker jag på en specifik person som alltid gör just ingenting.
Det är lätt att sitta & säga att ansvaret är bådas & sedan göra precis ingenting
för henne.
När det regnar ute kan han inte hämta henne, för det blir ju blött.
Stackare, vad fan tror du det blir för mig då?
Det finns aldrig någon mat i kylen till henne hos dig & alla dina pengar går
åt till det du själv gillar. Kebab?
Man kan inte mata barn med en glass om dagen & tro att det är lugnt sen.
Det går inte att man inte ger henne mellanmål om hon någonsin vistas hos dig mer
än två timmar.
Var fan är pengarna jag ska ha för henne?
Dom tycker du jag ska söka hos försäkringskassan.. Är det så jävla svårt att betala
det beloppet som jag har rätt till att få när jag försörjer henne själv?
Det kommer bli kul för mig att berätta att hennes pappa är Försäkringskassan..
-Men titta Alyssa, vilka fina stövlar du får av din pappa försäkringskassan..
Du kan sitta & säga åt mig att jag har tagit mer än det jag skulle ha..
Att jag ska ge dig pengar. Men hördu?
Ärligt, tycker du det. Det som finns hemma hos mig är ingenting som vi hade gemensamt.
Den här lägenheten var inte menad för dig heller, för det var jag som fick den.
Den står bara på mig.
Jag skulle inte vilja ha något som vi två haft. Allting har jag köpt nytt.
Det ska inte finnas något alls kvar av dig här. Du fick allt.
För det enda som jag vill ha för mig själv är Alyssa.
Det absolut endaste du inte kan få..
För du ger henne ingen chans, du sitter rakt upp & ner & svarar inte när hon pratar med dig.
Du ignorerar henne så totalt.
Jag förstår verkligen inte hur jävla insnöad man kan bli.
Hur egoistisk man kan bli.. Hur lite man kan tänka på andra människor.
Hon är ett barn. Ett barn som kommer glömma sin pappa.
Jag är inte det minsta ledsen, för jag ser hur hon blir när hon är hos dig.
Det kan gå veckor som du inte pratar med henne på.
Ringer man inte & frågar hur ens dotter mår?! Eller är hon så jävla ointressant.
Men sen sitter du & säger att hon bor hos dig. Jaha..
Konstigt då att hon alltid är hos mig. Eller hon har en klon?! Hon är ett klonat
barn som kan befinna sig på två ställen samtidigt?
Supertufft.
Jag blir upprörd för hennes skull.. För min egen del så struntar jag i vad du gör.
Jag har inget med ditt liv att göra längre, du bestämmer bäst själv hur mycket
mer du vill förstöra i ditt liv.
Det går ju bara utför för dig ändå så.
Men det är sorgligt att Alyssa ska drabbas av din egoism.
Att hon ser andra som inte har samma relation som du har, som förebilder.
Att hon tyr sig mer till andra män. JA, män.. För du är ingen man. Du är en harig jävel.
Jag tycker dom männen som är runt henne känns tryggare & säkrare på sin sak
än vad du någonsin gjort.
Och jag kan tacka dom för att hon fortfarande har förtroende för män.
För för henne var ju män någon som hela tiden sviker & som inte fanns där.

Jag är mest arg för att du ska tjäna på henne. Att du ljuger om hur läget är.
När det inte alls är så.
Det är inte meningen att jag ska vara rädd att lämna henne till dig.
Jag ska känna mig trygg.. Det gör jag inte. Så jag tar hellre henne själv.
Du har ingen talan om henne längre.
Hon är bara min!


Det är inte jag, det är du?!

"I try to speak,
but my words never
catch the air"

Jag kunde fan inte sagt det bättre själv.
Men nu är det dags att tala ut. Säga precis så som det känns.
Ärlighet varar alltid längst.
Och jag kan inte gå runt i total ovetskap & gissa.
Det är inte bara jag som måste släppa på det.
Andra måste också prata. Jag känner det.
Det finns egentligen så mycket att säga om allting.
Jag vill ha kakan, inte behöva gå & slicka mig runt munnen
efter den i all oändlighet.
Jag vill ha många kakor. Jag vill ha hela jävla bageriet.
Nu ska jag fan ta det också.
För jag är bättre än att behöva vara något "andra val"
Jag ska inte tillåta mig själv att stå i någon jävla kö & vänta på min tur.
Det jag vill ha ska jag nu ta.
Om jag så ska armbåga mig fram till allting.
I can do it.
Och lite mer.

Dags att sätta S T O P P.

Tack alla ni som kom på min födelsedag.
Trots att jag inte skulle ha något!
Ni är för söta! <3


Jag förstår inte hur mycket som kan röra sig ett huvud?
Det är så att jag blir trött på alla tankarna som ständigt rör runt.
Jag vet inte riktigt hur jag ska ta itu med dom heller, det är så mycket som
jag skulle vilja ha svar på.
Hela tiden tänker jag på hur jag ska lösa vissa saker &
ger mig fan på att det ska fungera.
Men sen är jag så jävla trött att jag inte orkar.
Det finns saker som jag verkligen måste ta itu med innan jag blir galen.
Måste avsluta vissa saker, gå vidare & inse att det i längden är bättre för mig.
Relationer till folk som egentligen inte är nyttiga & som inte ger mig mer än fler funderingar.
Det värsta är att huvudet blir helt messed up & det är på nätterna som är 
den bästa tiden på dygnet att tänka.
Därav att jag ständigt är trött både fysiskt & psykiskt.
Inget jävla kaffe hjälper att ta död på den tröttheten.

Sen hjälper det ju inte att jag jobbar ihjäl mig & ständigt får ta
en massa skit.
Inte för att den skiten biter på mig.
Jag är lite tuffare än så. Men att höra på det där förbannade wainandet
ger mig sår i öronen.
Uppriktigt sagt så är jag trött på att jobba.
Men om två veckor får jag lite semester! Åhh det ska bli en befrielse.
Då ska jag bara göra sånt där sjukt kul.
Jag är trött för mitt schema alltid ska ändras & att jag får ta fler pass.
Att jobba utöver 100% gick bra förut. Nu är jag bara less på att inte
få njuta av mina lediga dagar.


En dag som denna passar det sjukt bra att sätta "Release me"
på repeat & skråla högt som fan.



It's too late to be smart now
I'm all out of clever things to say
You're gone and I'm alone now
I never meant for things to end this way


Fan vad jag är bäst nu!


Dance with me baby!

Sjukt hungrig!
& nu dricker jag min öl jag fick imorse på sängen!

Ikväll ska det vinas.. ;)

Puss & tack för alla GRATTIS!

Idag är Idag! (min mardröm, 25år)




Att fylla år inte lika roligt längre.
Man blir inte yngre. 
Mamma kom & knackade imorse & så fick jag en öl på sängen.
Haha, det var lite kul.
Jag valde dock att inte dricka den innan kaffet!


Nu ska jag & Alyssa fixa nåt hemmabygge.
En till tårta.


Jag har förlorat så mycket tid.

They say a restless body can hide a peaceful soul.

Du vet hur det är.
Det finns alltid någon som fastnar lite sådär extra.
Som alltid finns kvar i dina tankar trots att du inte alltid tänker på det.
Någon som har berört dig lite mer än någon annan, som när du ser igen
får fjärilar i magen av, som får dig att le sådär jävla fånigt.
Som du kan titta på i all onändlighet utan att tröttna. Som du vill dela varje vaken stund med.
Någon som du vill pussa på hela tiden &  andas i symbios med jämt.
Du vet, någon som du helt enkelt inte kan få nog utav.
Man lagrar känslorna någonstans djupt inne & när man väl ser personen igen blossar allt upp.
Brinner som en jävla majbrasa & man hoppas på att man ska betyda precis sådär
mycket som den personen gör för dig.
Fjärilarna flyger runt i magen som om det var ett tredje världskrig därinne & det pirrar som om
du hade druckit enbart kolsyra.
Man lättar & vill aldrig någonsin att tiden ska gå.
Man vill slå i sönder varenda jävla klocka som finns
& bara vara där & då.
Man vill inget annat än att göra den personen lycklig, göra precis allt för.
Man vill känna varenda millimeter av personens kropp & kunna känna precis så som personen gör.
Man vill förstå & förstå ännu mer.
Man vill aldrig släppa taget & hur mycket du än vill så går det inte att släppa taget.
Det är en sådan person som alltid kommer finnas kvar i ditt hjärta
& sådana är svåra att hitta.
Som år efter år alltid har sin speciella plats i hjärtat.. Som man inte alltid tänker på
men som alltid finns där oavsett om du vill eller inte.
Sådana personer ska man vara rädd om, vårda med riktig kärlek.
Ge dom allt det som du själv vill ha.
Du vet att personen alltid kommer finnas där, bultandes i ditt bröst.
Personen kommer du gråta många tårar över, av lycka, av sorg, av kärlek.
Med den här personen kommer det alltid kännas som första gången...
Första gången av allt!
För den är personen är föralltid fast i ditt liv.


Ingenting & nypippade gnuer

Jag trodde jag skulle slockna som en nypippad gnu innan när jag slängde mig på soffan.
Men icke.
Så mest hela dagen har jag gått runt & gjort ingenting.
Det har tagit jävligt lång tid, ungefär sen nio imorsen.
Jag är nöjd med mig själv.
Denna okreativa dag börjar dock arta sig. Jag är nipprig & sprattlig.
Jag gör fortfarande ingenting & det är jävligt skönt.
Så skönt att jag ska dela en flarra vin med mig själv.
Eftersom jag inte har sovit någonting alls så ringde jag Anders för att fråga om
inte han kunde ta mitt pass ikväll.
Jag har ju jobbat mina pass & andras pass så jag känner att jag inte orkar jobba
utan sömn.
Anders var bakis & jävlig. Men han är en ängel, jävligt ovacker & störd..Men ändå. Han tog mitt pass!
Det är sånt vi gillar. Att trots att han är bakis & trött så ställer han upp.
Det är så vi vill ha det, det är sådana kollegor man uppskattar.
Man behöver inte ens förklara varför & annat sånt där tjofräs.

Innan hittade jag världens näst största spindel på mitt sovrum.
Ja, den måste varit världens näst största för den största har jag redan skrivit om.
Och den är död.
När jag såg den kände jag hur hjärtat började att bulta, nästan utanför kroppen,
min andning blev snabbare & yrseln kom smygande.
Jag gick med bestämda steg för att hämta min babydammsugare för att få ett slut på den jäveln.
Jag ställde mig så långt ifrån jag kunde & körde på med full speed & så slukades han in tillsammans med andra döda spindlar & damm.
Det var läbbigt & jag gnydde lite. Eller inte gnydde, jag halvskrek där jag stod med dammsugaren i handen.
Och så var det över.
Jag borde kanske inte skrika som Ronja om våren eller hoppa upp på bordet & stampa när jag ser en spindel?
När man börjar bli  äldre är det kanske meningen att man ska klara av sånt där?
Men att ringa mamma är alltid lättast.

Och jag blev förvånad när jag fick äran att laga mat imorgon.
Det var ju snällt.
Jag trodde att det var den som börjar närma sig pensionen som skulle
bli uppassad & bara få sitta där & njuta.
Men jag ska laga mat. Punkt slut.
Jag får väl gå med på det då...
Och om jag ska laga mat så måste man ju ha tårta.
Jag skulle inte ha någon tårta.
Skulle framför allt inte fira? Det var inget jag planerat.
men det är ju trevligt att folk bjuder in sig själv. Är det så man gör nuförtiden?
Så 20 minuter av min okreativa dag har jag varit kreativ.
Jag bakade en tårta.. Eller jag kan inte kalla det tårta. Det är ett hemmabygge.
Schwardzwald är tårta. Detta är ett försök till att verka duktig.
Men jag kan ju inte smaka den förrän imorgon så jag vet ju inte om den är god.
Fast det är ju jag som har gjort den & då måste den ju
smaka mumma!
Om man nallar ser det ju rätt så dumt ut.

Nu är jag helt sprattlig & nipprig..
Tror det kallas övertrött, jag har känt av det mycket på sista tiden.
Ska göra något kul nu..

Jag är så jävla lyckad!
Trots att jag alltid lägger nycklarna på bordet!



Less is jävligt less.

Efter en helg utan att sova mår man prima ballerina!?
Fysiskt känns det ömt & hårt. Det känns i varenda kroppsdel att man inte fått sova.
Psykist känner man sig bara som en avdankad jävla lodis.
Är sur & tvär & har fan inte något som helst hopp kvar till mänskligheten.
Ialla fall inte när det ärlighet & att ha tillräckligt mycket stake att
säga som det är.
Livet är inte någon jävla gissninglek. Spit it för i helvete.
Passar det inte så passar det inte, men stå upp för det då.

Jag är så trött att jag fan bara skulle kunna ställa mig & tjuta som
ett litet barn.
Slänga mig på golvet & våga vägra.
Jag är superkänslig när jag inte får min sömn.
Och den får jag ju aldrig. Allting som sägs eller INTE sägs känns så mycket
starkare & värre.
Det går över igen & då reser jag mig upp & borstar av mig. Det är inte det.
Men ibland brister det för mig med.

Dessutom har jag jobbat alldeles för mycket nu.
Jag är den som alltid ställer upp. Så idag orkar jag inte jobba.
Från och med nu ska jag ha mitt schema som det är, inte en massa ändringar.
För jag får alltid avboka saker. Jämt. Nu får det vara nog.
Jag måste få vila. Helst när nätterna bara varit att springa runt
& vara en jävla betjänt.
På nätterna ska man sova, inte hålla på som en jävla tok.
Jag tror inte att det är så när dom andra jobbar.

Nu ska jag dricka min latte & städa bort min frustration.
Ägna lite tid åt Alyssa.
Och baka. Baka är terapi?



Konsten att förstöra planer.

Det är skit det här.
Jag skulle gå hem & dricka vin ikväll. Märk skulle..
Men det blir ju aldrig som man tänkt sig, speciellt inte när det är jag som jobbar.
Alltid ska det vara något som sabbar.
Nu ska jag gå på klockan 23 igen.. Ikväll.
Jag hoppar av lycka.
Det enda som är bra är att jag får en jävla massa OB.
Resten är skit.
Jag är sjukt trött på mitt jobb.
Jag går bara hit för att jag är tvungen att tjäna feta pengar.
Så att jag kan spendera mig lycklig!
Jag får väl försöka njuta av dom fem timmar som jag är ledig ikväll.
Och förhoppningsvis är det bara för mig att
komma hit ikväll & göra ingenting.
Och mamma som erbjöd sig att ha Alyssa ikväll utan att jag frågat.
Så jag kunde hitta på något kul.
Tji fick jag!



Jag har säkert druckit en liter kaffe nu, är inte piggare för det.
Jag hade kunnat stå & sova..
Känner mig sjukt på topp.. Or not?





Känner lite abstinens, lite sugen på att kramas.
Åh!


såhär på morgonkvisten

Det känns att man har legat halvvaken hela natten.
Som om man varit ute & svirat.
Nu ska jag bara försöka hålla mig vaken resten av dagen också.
Kaffe är fantamej en bra uppfinning.

Jag längtar efter ikväll.
Då ska jag gå hem & ta en flarra vin, spela hög musik
& måla lite..
Bara njuta. Kanske är det skönt att vara själv?
Annars ringer jag sällskapsakuten.

Jag har tänkt på en sak...
Det kan vara jag som är i fel tanke, men min intution är bättre än så.
Jag känner det i varenda fiber i kroppen

det är inte som då & jag kan inte låta bli att tycka det är synd.

Jag har funderat ett tag nu & jag får inte den responens tillbaka

som jag vill.

Det jag vill höra uttrycks aldrig i ord & jag känner mig oviktig

& som något som är bra för stunden.
Jag vet att jag inte är bra nog, att jag kan göra allt mycket bättre.
Men det är så mycket med mig själv.
Jag vet inte varför jag ska fortsätta plåga mig själv??
Var jag finner njutning i det?
Det är väl bara jag som är förbannat trött.


 


Lite Love & skumpa

Jag vaknade med en skum känsla. Jag vet inte varför.
Vissa dagar är väl bara sådana man önskar att man hade någon nära
att krama & pussa på.
Inte bara någon, inte vem som helst.
Jag gick upp & fixade mitt kaffe. Och för att döva ensamheten så
hamnade jag här.
Inte för att jag blir mindre ensam av att sitta här.
Jag undrar om det finns någon som verkligen ogillar att vara ensam
lika mycket som jag?
Förut tyckte jag det var sjukt skönt att få vara ifred.
Kunna göra det jag ville göra utan att bli störd. Nu är det snarare påtvingat
mer än frivilligt.
Nu vill jag bara ha lite loooove! <3

Idag måste jag fixa en jävla massa innan jag börjar jobba.
Det innebär att jag måste börja ungefär precis nu.
Börjar ju redan två.
Vet inte om jag hinner med allt idag... Och då hinner jag det inte alls.
För min del spelar det ingen roll.
Allt handlar om måndag. Dagen som jag inte ens ska fira?
Någon annan har hemligheter.
En fin skumpa kan ju stå här när jag kommer hem från jobbet
men sen räcker det. Så kan jag ligga i sängen & dricka skumpa & sova!
Jag vill inte ha något, inga presenter, inga Grattis.
För jag blir ju bara äldre, det är inget att fira.




Duschen nu sen sätta igång & fixa!



Dagens! Eller gårdagens. spelar ingen roll

nästa gång vill jag ha grädde också.. På köksbordet?
Okej??












Katrin Schulman eller fd Schulman
är för jävla skön!

Det är faktiskt min Janne, nee miiiiiin mamma.

Jag har ägnat kvällen åt att bara lyssna på musik.
Ibland hittar man guldkorn som man inte ens lagt ner något intresse i.
Ikväll blev det Lifehouse för mig.
Varför har jag inte lyssnat mer på dom? Dom är ju faktiskt bra.
Hans röst är ju näst intill beroendeframkallande.
Fast texterna är alltid viktigast för mig.
Allt måste ha en mening för mig. Allt måste betyda något, säga mig något,
tilltala mig.
Bra!

Jag känner halvångest inför att jobba imorgon.
Nu har jag varit ledig så himla mycket att man har blivit bekväm.
Det är när man är ledig såhär mycket man inte känner för att gå tillbaka.
När man väl är inne i det igen så är det lugnt.
har jobbat endast en dag sedan förra torsdagen.
Hur gott schema är inte det då?.. Nästan lite för bra.
Sen åker han iväg & jag har semester.. Eller jag ska vabba.
Jag förlorar mer på att ha semester. Och istället för att ta Alyssa ledigt
kan hon ju faktiskt vara sjuk!
Hon kan ha smittats av muttermucklor eller ha en fis på tvären.
Så ska vi hitta på en massa roliga saker!
Men ikväll ska jag bara se på Janne nu. Ensam, jag behöver inte bråka
med Alyssa om vem som ska pussa mest på honom.
För hon sover ju. Men då är det inte heller något kul..
Sjukhuset nästa då!!



I'm movin on


En klapp på mig själv, jag är duktig!

Nog att julen börjar långt innan. Men i oktober?
Vi är inte ens halvvägs genom denna månad & när man
handlar på Sallerup får man en jävla plastpåse med en tomte på.
Yey!
Och inte har dom det man ska ha heller. Jag borde inte ens handla där.
Inget kött & ingen fin mozarella.
Men dom har ju tomtar på loftet allihop!

Jag är riktigt duktig idag. Jag tvättar själv!
Men med min träningsvärk orkar jag knappt röra mig.
Jag vill ha massage & lunch på sängen.
Fast det blir ju så att jag får stå & göra min mat själv.
Så jag ska göra potatisgratäng idag.
Med massor av grädde & ost.
Enligt dietister ska jag tydligen vräka på med fett! Bra fett förstås.
Inte mig emot.
Jag har till & med bytt upp mig till standardmjölk idag.
Det tog emot för den går inte att dricka "rent"
men det kanske är mest skitsamma när jag aldrig dricker mjölk.
Men vad jag ska ha till den där gratängen är ännu oklart.

Nu hade jag tänkt baka. Men jag vet inte vad?
Är sjukt sugen på dinkelbröd eller morotsbullar.


Undrar vem som kommer på besök idag då?..
Det är tråkigt att vara ensam.



Nu kom postafan! med den stora checken med
mina efterlängtade miljoner på?
Eller bara ett sketet reklamblad från Gud?


Att göra eller inte göra?!

Jag somnade innan jag hann lägga mig i sängen igår.
I princip. Att somna innan klockan 22 är ju bevis på att man börjar bli gammal.
Jag kände mig inte speciellt trött, men idag är jag ju nästan pigg.
Helt galet är också att jag har världens jävla träningsvärk.
Det är inte light utan mer deluxe.
Jag tränar kanske i sömnen också? Hade varit bra skit isåfall.

Idag tänkte jag vara sådär duktig & göra något lite halvvettigt.
Skulle behöva klippa häcken.
Men det är så obotligt tråkigt, det ska vara en man till det.
Som man kan stå & dregla över.
Och då menar jag inte granngubben med hängmage...
Putsa fönster skulle också behövas, men det tänker jag bjuda in
mamma till att göra. För det är många fönster & jag har tålamod noll
om det inte skulle bli bra.
Så vad finns kvar för mig att göra?
Dammsuga & tömma diskmaskinen.
Sen ska jag kolla ut ett bra garderobssystem så jag får färdigt någon gång.
Jag hatar att det ska ta sådan tid, jag vill ha allt fix & färdigt på två röda.

En kaffe till & sen ska jag .....
göra vettigheter.
Eller bara vara!



 


Att inte behöva shoppa? Sorgligt

Det är något skumt på gång. Jag märker det.
Nu ska dom vara riktigt hemliga hela högen & jag ska gå i
djup nyfikenhet... Är det riktigt sjysst?
Dom ska göra något dumt mot mig.
Jag är rädd, jag skakar i skorna som står i hallen.
Min hjärna kan inte sluta tänka på vad som kommer att ske.
Men men, jag lär ju märka det.

Idag har det inte hänt sådär jättemassor.
Jag & V var duktiga & bakade scones.. Eller ja, jag gjorde det!!
Men han tar åt sig äran. På sin höjd läste han halva receptet
& rörde runt lite. Men det är bra! Han är duktig.
Sen gjorde vi lite korsord.. & brottades lite?!
Känner redan lite abstinens. Han är mysigast.
Men det får han lov att vara!
Sen klippte jag gräsmattan. Sista gången detta året.
Nu skiter jag i den resten av året & gör något annat istället.

Jag måste sitta & fundera ut vad jag måste shoppa.
Börjar närma sig tripp till Ullared med Sara & Gregor.
Men jag kommer inte på en enda sak jag behöver.
Har jag redan allt, eller är det bara idag jag har svårt för att tänka?
Någonting måste jag ju behöva....
Det är när man har allt som man vill ha det börjar bli sorgligt.


Vi säger så.

Jag har ingen tid.
Det jobbas & så har jag en massa annat att göra.
Så är det att vara upptagen.
Fast mest är det ju jävligt skönt att mysa.

Idag har en snubbe gått bredvid mig hela dagen.
Rätt så drygt faktiskt.
Men det gick bra.
Sen kom Annya & Saga. Det var trevligt!!
Så det blev hem rätt sent..

Nu sitter jag här, mest trött & sugen på mys.
Jag väntar med spänning.

Borde äta istället, men jag är så slö.
Köp mat åt mig!

Det är väl såhär att börja bli gammal?

egoist javisst.










Världsbäst..

Nu sitter jag här mätt av all smörgåstårta & avnjuter kaffe i lugn & ro.
Jag är fortfarande sådär helmysig. Och bara njuter hela tiden.
Elvis spelas högt & jag sjunger sådär jättebra.. Eller inte!
Det är skönt att slippa behöva gå utanför dörren idag.
På sin höjd har jag varit ute & rökt.
Snart ska jag nog slänga mig i soffan.. Inte för att fundera eller analysera.
Jag ska inte tänka överhuvudtaget
& det är skönt.
Jag ska inte ens skicka några sms. Jag ska inte alltid vara först.
Jag ska inte sakna någon.. För om ingen saknar mig, så ska inte jag sakna någon heller.
Jag ska bara vara!
Det hade varit skönt om alla dagar hade varit sådana här dagar.
Skulle vara världsbäst.
Sorglösa, underbara dagar då allting bara klaffar.
Då allting är perfekt & ingenting kan dra ner en.

This is da shit.


Kom hit & dansa på bordet.

Det är jävlans vackert väder ute!
Eller så är det en riktig innesittardag..
Vi har disco här hemma. Det är mysigt!
Jag är snygg & vi dansar på bordet.
Har gjort smörgåstårta!! Måste hitta någon att bjuda också
så jag slipper äta helt själv.
Det är fritt fram att komma & hålla mig sällskap.. =P

Idag mår jag ovanligt bra! Riktigt sjukt bra.
Nästan så jag skäms.
Det finns inga bekymmer alls & just när stressen lagt sig
så är det snart dags för att börja jobba igen.
Detta var ju så sablans skönt. Att vara ledig.

Så, kom igen nu.
Kom hit & käka smörgåstårta & mys lite.
Jag är på sånt där myshumör & sällskapssjuk.

Som att slå huvudet på spiken.

Ja, nu ska jag sluta.
Jag ser stor skillnad från då & nu.
Det är inte så att jag är dum?
Nej, nu är det inte längre min sak att avgöra.


Idag ska jag göra smörgåstårta.
Jävligt gott.

Vill jag att han ska vara fin, så är han fin.

Vin är tröttsamt.
Och jag måste ha en schwarzwaldtårta när jag fyller år.
Jag måste!!


Och nu ska jag dricka färdigt.
>tänkte mest tala om att jag lever..
Det är fint.
Och jag har sjuk abstinens.
Men det är fint det med.


Vi ska forstätta tala om implosioner & explosioner.
Ni vet jag är en klok en.
Och i Amsterdam ligger Van Gogh museet!
Ikväll är jag vis. Jag kan mer än ni anar.


V.... Du är alltid finast! ;)


Mitt slutgiltiga svar blir..

Galet att få ett sms där det står

Kan du sluta vara så jävla snygg?

Till svar fick det bli

Det kan jag absolut sluta med.

Och sen fick jag som svar.

Anna Sara Josefin Jonsson ska vi gifta oss?

Jag svarade inte. För jag har inga svar.
Men var ju kul att han kom ihåg alla mina namn bara sådär.
Jag ska inte gifta mig...
Men det är ju kul att någon känner så för mig.
Det kan man ju säga till precis vem som helst..

Det är egentligen skitsamma, jag överlever nog!

Jag vaknade med huvudvärk idag igen.. Jag fattar inte varför?
Eller egentligen förstår jag ju varför..
Det är stressen. Den försvinner ju inte direkt för att jag är ledig.
I mitt huvud pågår ständiga analyser, funderingar, oro, allt sånt där som infinner sig
vid mycket stress.
Jag försöker att ta det lugnt, men det är fan så svårt att styra hjärnans egna liv.
Och det är ju kroppen som får lida.
(Lida rimmar på slida, men det har ju inte med saken att göra?)
Det som stör mig mest med stressen är den
påtagliga känsligheten. Fy fläsk vad jag är känslig.
Jag är som en gravid buffel emellanåt. Det är skitläskigt.
Jag som annars är sådan som inte tar åt mig så mycket
borstar av det & går vidare.
Jag lever i nuet annars, nu tänker jag framåt så långt att jag fan knappt
vet vilket århundrande jag befinner mig i.
Det blir aldrig bra heller.
Framtiden är framtiden & nu är nu.

Jag behöver bara lite omvårdnad.
Någon som tar hand om mig lite extra.
Kanske finns på Coop? I don't know? =P
Lite uppmuntran & sånt där tjofräs.
Vi får väl se om det kommer någon gång....
Jag väntar med spänning.

En dusch nu & sen bli snygg..




 


Jag satsar på avsatsen eller satsen?!? eller att använda klarspråk?

Om jag ska uttrycka mig själv i klarspråk... Om jag ska det?
Jag vet inte om jag ska det?

Men jag tycker om honom.
Kanske lite för mycket?
Hur mycket är mycket och hur mycket är för mycket?
Well, för helvete tell me?


Och jag vill veta alla sanningar som kommit emellan.

Issah.
Hjärtat. Du är min diamant.
Jag hjärtar dig
föralltid, förevigt
<3


Lika bra att ignorera abstinens, ignorera suget på mingel & halvfylla.




Hoppas det är många snygga tjejer ute ikväll!
Sanning!






När jag lägger den sidan till så kan jag vara snygg!


Jag har haft svårt att roa mig själv idag.
Det resulterade i det här...



Och lite såhär

   
Och mer av mig...
Jag vet att ni inte kan få nog.
Jag älskar min mössa.


Men nu ska jag dricka lite öl.
Detta är förfesten, imorgon är det bättre?

Queen.. och jag kommer alltid vara på topp.
Men jag har abstinens & skulle hellre vara på den toppen!

Tänk åt mig, jag är dement.

Jag börjar nog på att bli aningens dement. Jag vet inte om det beror på åldern?
Jag glömmer stänga av kranar, jag hittar aldrig mina nycklar eller mobil.
Snart vet jag väl inte vad jag heter heller.
Men det gör kanske inte så mycket?
Nu kan jag inte tänka heller.
Jag satte mig ner för att fylla i det jefla försäkringskassepappret
som jag varje månad fyller i för att redogöra mina timmar.
Det brukar gå smärtfritt. Kan ju det utan & innan egentligen.
Men jag kunde inte tänka. Visste inte vilka klockslag jag skulle skriva.
Det stod helt still i huvudet, hjärnan sjunger på sin sista refräng?
Antingen så har jag mycket att tänka på eller så har jag för lite?
Skitsamma.

Nu har jag kommit ikapp min dagliga rytm. Det regnar inte längre
& jag ska ut & röja i förrådet hade jag tänkt.
Det kan jag göra för jämnan. Finns alltid något att slänga.
Ska rota fram mina körkortsböcker också. Tänka sig att jag har sådana.
Tror dock inte att någon vågar köra med mig.
Jag vet ju att Sara bara skrattar åt mig när jag ser traktorer.
Jag är typ livrädd för traktorer. Jag blir rädd när dom är på andra sidan universum i princip.
Men jag har bestämt mig.
Hade bestämt mig för längesen egentligen, men jag jobbar för mycket.
Så jag får väl ragga upp någon som är modig. som vågar leka lite med döden.
Pappa har ju trots allt lovat mig sin BMW Z3a.. Fast jag tror inte ett smack på honom.
Men jag måste ju prova!
Så vem vill köra med mig!? ;)

Nu vill jag göra så jävla mycket.
Rensade upp i mina garderober förut. Jag insåg att jag har sjukt mycket jeans.
Är det lönt?
Jag har sjukt mycket tvätt också. Man kommer inte in där.
Men så ska jag ju tvätta sen & då behöver jag all plats i garderoberna.
Man blir tydligen inte lycklig av att shoppa, det sa dom på Lyxfällan igår.
Fast jag håller inte med. Man blir lite lycklig.
Men inte nöjd. Man blir aldrig nöjd.
Nu svamlar jag mest.
Ska göra allt det där som jag ska göra....




Jag är så jävla dum.

Det känns att jag är ledig. Jag är seg som fan.
Det är ju nu man ska hitta på en massa roliga saker..
Jag vill dricka öl. Men alla är ju riktigt tråkiga, dom var ju faktiskt ute förra helgen.
Men jag då?! Jag var inte det.
Jag ska iallafall baka tårta!! Så det blir tårtkalas här idag.
Tråkigt väder är det också. Riktigt mysväder.
Fast det är förstås inte kul att mysa ensam.


Igår kom V hit. Har saknat honom.
Jag hade kunnat ha honom nära jämt.
Han är Mr.very jävla mysig. Och jag får abstinens.
Vet inte om han känner så?! ..
.......
Jag känner mig så jävla dum, så jävla tråkig, så jävla ingenting.
Inte konstigt man tappar lusten?!?


Tycker det ska sluta regna så man kan vara ute.
Jag är nästan aldrig hemma & vill ändå bort härifrån.
Måste ju hitta på något!




 


Åh, den satt där den skulle?!

Nu längtar jag efter mat.
Har stått & gjort skitgod pastasallad med kyckling.
En massa pinjenötter & fetaost. Och en massa sallad.
MMMMMMMMMMMMM... det ska fan bli gott.

Men först ska jag ta en dusch, sen slänga på mig mina nya jeans!
Gå & posta min T3a som mest består av en massa klotter.
Jag hatar mina T3:or.. Jävla krångel jämt.

Jag lider av abstinens också.
Men jag ignorerar den med hög musik.
Queen blir man alltid glad av.


Wiiiiiiiiiiiiie, fan vad jag är ledig!



Mitt kort borde spärras.

Detta eviga letande efter en jacka som sitter snyggt. Jag blir upprörd.
Det finns verkligen inga som sitter som jag vill, inga i min storlek alls.
Tror jag provade alla som fanns inne på BikBok. Det är ju bra att ha Sandra där.
Man kan gå i genom lagret också.
Men istället kom jag hem med ett par nya jeans till.
Har bara köpt tre jeans denna veckan. Börjar jag urarta nu eller?
Jag är besviken att det inte finns några snygga jackor dock. Riktigt.
Att jag ska vara så himla kräsen...


Nu ska jag sitta här & vänta på att Sara slutar så vi kan träna.
Känns inte lönt när jag har köpt massor med godis. =P
Men jag måste komma igång. Ska springa långt utav bara helvete så att jag kan
kränga mitt godis i sängen med gott samvete.

Det är så jävla skönt att vara ledig nu.
Att inte behöva jobba förrän på tisdag morgon.
Sen är jag ledig tisdag eftermiddag & jobbar inte förrän på fredag.
Hujeda mig vad det känns bra!

Nu ska jag dansa runt i mina raggsockar & sjunga högt som fan.
Livet känns underbart igen!

Då var det dags igen

Jag gick av mitt pass åtta imorse.
Jag är ledig nu.. LEDIG! Fattar ni att jag är ledig.
Men jag är trött. Jävligt trött.
Fast jag har ingen tid till att vila. För jag ska shoppa.
Förjävligt va?
Men förbannat kul.


Man blir inte tjock av godis

Jag kom på mig själv göra något jag aldrig annars gör.
Käka lakrits.. Såna där som kallas bildäck eller något liknande.
Jag gillar inte ens sån lakrits.
Jag tycker knappt om godis.. den senaste veckan har jag kommit på mig själv
vara sugen på godis & skit.
Jag är väl en periodare då.
Imorgon ska jag gå & köpa de största jävla godispåsen som finns.
Hyra film, kanske? fast jag är så dålig på att välja,så jag ser dom aldrig.
Ge mig bra tips på filmer.
Sen ska jag gå hem & smygäta med handen i brallan
& somna ifrån filmen.

Sen ska jag gå & träna.


En olustig dag

Idag är nog den segaste dagen i världshistorien för mig.
Jag har inte ens klivit utanför dörren idag & det är ovanligt.
Jag har inte ätit något heller kom jag på, jag som annars måste äta frukost
innan klockan är åtta.
Det är något som är fel på mig.
Huvudvärken är konstant, min trötthet är kronisk.

Pappa hämtade Alyssa för att lämna henne på dagis.
Skönt att slippa ge sig ut i detta vädret. Så jefla tråkigt.
Någon har dessutom satt fyr på Norrevångsskolan inatt.
Vilken jävla brand. Nej, jag var inte där när det hände.
Men pappa visade foton därifrån.
Jävla ungdomar.

Snart börjar jag jobba igen. Känns som om jag inte gör annat.
Jag har pratat bort nästan 1½ timme med Erika nu. Tiden går fort.
Hon har fått nycklarna till sin lägenhet idag!
GRATTIS!!
Det största hon gjort i sitt liv & antagligen det bästa hon kunde göra!
Inget går upp mot att klippa navelsträngen! ;)
Jag ska ge dig fina råd!

Nu ska jag gå & vila.. Min huvudvärk blir bara värre.
Men jag sjukar ju mig aldrig, så varför börja nu?
Det är kass..

RSS 2.0