Ceejvlas

Lite dåligt med inlägg va?!
Jag vet att ni saknar mig.
Men jag har haft fullt upp med att tillfredställa 86or
att gå på ett provisoriskt systembolag
gå på möte, där vi bara fikade.
Jag har haft fullt upp med att smsa
ta hand om Alyssa & sluta röka.

Jag har fullt upp med att vänja mig vid tanken
på nytt jobb igen, med att försöka inse att jag
tjänar massor med pengar.
Att stå & beundra mig själv framför spegeln

& förstå att jag är jävligt bra.

Men just nu har jag bara fullt upp med att

dricka alkohol!

Jag vet att det är mycket tjatande om det här med
att sluta röka.
Det är en stor sak egentligen.
Alla dom där ciggen man tänder av ren vana,
ciggen när man är stressad eller irriterad.
Nej, dom går fetbort!
Jag har börjat frossa istället. Mest sannolikt
skulle det ju vara så att jag frossade i godis.
Men nej, godis har inte varit min grej någonsin.
Jag mår dåligt av att äta godis.

Istället så frossar jag i knäckebröd. Det är helt sjukt.

Jag hann knappt in genom dörren nu när jag slutat jobba

förrän knäckebröden var framme.

Morötter är också en del av mitt nya beroende.

Nu ska jag fortsätta med frosseriet. Inte så trevligt

att få knäckebröd i tagenterna.

Smell you later.

Och allvarligt. Det luktar äckligt att röka.

Nu har jag inte rökt på länge.
Det börjar bli lite snurrigt i huvudet.
Jag är stirrig & rastlös.
Fast det brukar jag ju vara annars också?!
Men detta kommer bli en lätt match.
Än så länge känns det bara skönt!
Och har man bestämt sig så går det!!
Jag ger ju inte upp i första taget!...

Jag ska iallafall gå ner & köpa massor med frukt.

Och vilken dålig koncentration jag har nu!

Lika bra att göra något nu.

Idag har jag varit lagom stressad & förbannad.
Jag har varit lagom förvirrad & mest har jag velat
dra täcket över huvudet. Det har inte fungerat dock.

Ann kom över efter hon slutat jobba. Vi tog kaffe &
jag väntade på det förbannade akutmötet.
Ingen ringde & jag hade ändå väntat länge.
Annya kom också över & helt plötsligt snackade vi
mest sex & annat sånt där spännande.
Fortfarande ingen som ringde angående möte.
Så jag gav upp hoppet & var mest irriterad på att

dagen blivit allt annat än vad jag tänkt mig.

Erika kom också senare & som alltid när vi ses så

sitter vi på youtube & kollar fåniga klipp.

Jag spelade upp vackra ljudklipp som jag sparat med

hennes cpryck. Jag har aldrig garvat så mycket.

Hon är verkligen en klass för sig, precis som Pavarotti!

Till slut så orkade jag inte vänta längre på att någon skulle ringa

så jag var tvungen att laga mat.

Hela dagen har jag haft riktigt riktigt ont i magen.

All denna jävla stress & irritation som präglat denna dagen.

Alla dagar är tydligen inte bra.

Men det var riktigt längesen jag kände att det var såhär dåligt.

Hade inte mina flickor kommit hade jag varit ännu mer

ur gängorna.

Dom gjorde det ju ändå mycket bättre!

Nu måste jag sätta mig ner & skriva ett schema.

Hur kul det nu är. Jag känner inte riktigt för att tänka

på sånt nu.
Fast jag måste ha det klart till imorgon.
Och då kan jag lika bra hämta ut biljetterna också.
Något bra där!!
Sjukt bra platser!!

Jag sitter & väntar på att Gunilla eller Sofia
eller någon ska ringa angående det här akutmötet
som verkar ta lång tid att styra upp.
Jag hatar verkligen att vänta.
Det här jobbet ger en verkligen inte ledigt trots
att vi har fått ett sjukt bra schema.
Men det går inte att hålla det så.
Jag har aldrig varit på så mycket möten som nu.
Det är inte alltid kul att lägga sina lediga dagar
till möten. Vi andas jobbet.
Vi är alla lika ovetandes om vad som kommer hända nu.

Möjligt är ju att det inte blir så mycket mer jobb där.

Att det blir omhändertagning?

Jag trivs sjukt bra. Men att inte veta hur det blir längre fram

är mest bara drygt.

Ingen vet någonting.

Nästa jobb ska vara med utvecklingsstörda.

Tror jag. Det känns som om det inte är lika psykiskt

påfrestande. Eller jag tycker inte att det är det.

På sockenvägen trivdes jag absolut bäst!!

Jag har velat jobba där länge nu.

Men det är tråkigt att inte alla bor kvar där.

Dom man träffar som bor kvar frågar alltid

när jag ska komma & jobba.. Det är väl gulligt.

Nej, jag fortsätter på mitt nuvarande tills jag vet hur det blir.

Jag tar det som det kommer, för jobb har jag alltid!
Och jag älskar att jobba!! Det är det bästa som finns!
Förutom lammkött då! ;)

Jag har svårt för att bli förbannad. Jag har sagt det förr.
Det är inte lätt att få mig att bränna av.
Men det är konstigt att det är samma jävla människa hela tiden.
Det är samma jävla idiot som hela tiden fittar upp mig.

Nu har det blivit akut på jobbet. Olustiga saker har hänt.
Det blev akut in på sjukhuset.
Ingalill ringde mig & var helt förstörd.
Nu blir det möte idag, min lediga dag förstås.
Jag var tvungen att ringa & få idin att hämta Alyssa.

Men det kunde han minsann inte för han skulle få besök klockan 15.

Hämta innan sa jag då. Det gick minsann inte.

Han frågade när han skulle ha henne nästa gång & jag sa fredag.

Det kunde han inte heller. För då skulle han roa sig.

SO?! Vem fan bryr sig om att roa sig?
Jag förklarade som man förklarar för ett barn att är det något
angående henne kan man inte bara säga nej.
Man får minsann ställa in sina planer om dom nu inte är viktiga.
Vilket att roa sig inte är. Inte om man har barn.
Frågan är om han har barn?!?! Det verkar ju onekligen inte som det.
Jag fick psykbryt & berättade klart & tydligt att jag inte bara kan
skita i att jobba bara för att du ska ha besök eller roa dig.
Du får lösa det precis som att jag får lösa allt när det handlar om mig.
Det är jag som får ringa barnvakter & hämta & lämna.
För det kostar pengar för dig att lämna henne. Men skojar du.
Det kostar väl för fan för mig med. Inget är gratis!
Jag vill inte lägga ut mina pengar jämt. Du får väl för fan också ta
ditt JÄVLA ansvar & vara förälder.
(All I ask for is one FUCKIN hour)
I samma jävla veva som att jag var upp över öronen rosenrasande
kom tårarna. Jag ville kasta mobilen åt helvete & be dig
bara försvinna. Men jag sansade mig. För jag är inte på din nivå.
Jag tar mitt ansvar. Jag gör allt för att MIN dotter ska ha det bra.
Att du sen försvårar hela skiten, det är det som stör.
Du hade ett önskemål om att få ha henne. Du fick till slut det.
Och då kan du inte ens vara den pappan hon behöver.
Du ska göra det så svårt för mig som möjligt.
Att jobba är inte viktigt, du vill göra mig arbetslös.
För att du är bitter & allt ska hela tiden handla om dig.
Jag har ältat det här hur jävla många gånger som helst.
Och jag borde ha sett det komma igen. Nästa gång finns det inte
fler chanser.
Nästa gång så är det nada lika med noll för din del.

you don't make any sense to me.
Jag förstår inte ditt tankesätt, ditt skitsnack om mig till andra.
Att hålla på att be dina assistenter skicka sms fulla med
fula ord om mig är lite väl barnsligt.
Och det är jag som skrattar dig rakt upp i ansiktet.

Nu ska jag sluta vara förbannad.
Jag ska aldrig mer bli det på dig, för det tar så mycket energi.
Det är negativa energier som genomströmmar hela ditt liv
hela dig.
Har du hört uttrycket.
What goes around, comes around?
Du om någon borde tänka på karma, på att försöka uppskatta
all hjälp du fått & fortfarande får.
Allt det jag ställt upp med kommer jag få tillbaka.
Det är jag som kommer få ett rikt liv utan dålig karma!

Sucker!

Sluta röka. Bara sådär.
Ja, det är väl så dags nu.
Jag har slutat två gånger & hunnit komma tillbaka till ovanan.
Men nu gäller det.
Lika bra att få det överstökat nu.
Så bråka inte med mig.

Jag fick två klubbor av Ingalill på jobb.
Hon slutade i onsdags.
Enligt henne så hjälper snusklubbor mot suget.
Sist jag slutade hade jag inget annat val.
Jag satt fast i väggen!! Med en slang i lungan.

Hur ska jag fixa det denna gången?!

Jo, jag ska börja träna mer.
Bli mer fit. Mer jag!

Bye bye ciggen

Jag är duktig jag. Jag stängde av larmet i tron om att
jag skulle hålla mig vaken. Tror ni att jag gjorde det?
Nej.
Tur att jag redan är på jobbet så jag iallafall inte
blev försenad.
Jag har börjat sova skitilla. Drömmer sjukt konstiga saker.
Alltså riktigt konstiga saker, det är så att jag nästan
skrattar åt mig själv emellanåt.
Eller undrar hur fan man kan drömma sådär.

Sen har jag mest legat & snorat hela natten.
Det är sjukt jobbigt när man inte kan andas genom näsan.
Och sen börjar det rinna.
Jag hatar snor. Det är läskigt. Helst när det är Hulkenfärgat.
Hela kroppen är ur sina gängor & är invaderad av infektion.
Läbbigt.
Jag skulle lätt behöva någon som tar hand om mig idag.

Någon som masserar mina fötter & fixar thé!

Är du ledig ikväll baby?! hehe

Om några timmar går jag av mitt pass & ser fram emot
att vara ledig till onsdag.
Jag ska ligga & vara sjuk.
Tydligen skulle det hända något imorgon också..?!!

Idag blir det bokning av PINK!
yiiha!

Jag kom bara på såhär på kvällskvisten
att det skulle vara sjukt kul om vi hade
avåkning på schemat imorgon.

Alla är härmed inbjudna till mig imorgon
(med vissa undantag)
för pulkaåkning i dödsbacken..
& sen kör vi varm choklad i soffan.
En sjukt bra söndag inte sant?!

Enda kravet är att ni får fixa era jefla pulkor själva.

Åhhh vad mysigt vi kommer ha det!!

<3

Med all säkerhet vet ni ju vid det här laget att jag kan allt!
Ungefär som Lotta på Bråkmakargatan.
Men något jag inte kan är att vara elak..
Ni vet sådär riktigt elak som man ibland vill bli.
Man vill skrika ut saker, man vill kränka personen.
Men jag kommer aldrig så långt som till personangrepp.
För jag tror på karma.
Jag vill inte få igen det senare. Och så vet jag ju att det
ändå blir jag som vinner som lyckats knipa min käft.
Den person som säger elaka saker har inget annat att komma med.
Dom kan inte stå rakryggade i fighten & ha bra argument.
Jag avskyr människor som pratar skit, som använder det för
att själv få sina femton minuter i rampljuset.
Som sitter & snackar om ärlighet.. & ditten & datten..
men sen är dom likadana själv.
Snackar så tungan svartnar. Det fräter i hjärnan.
Hela kroppen blir förvriden till oigenkännlighet.
Det är så ni ser ut allihopa. Skitsnackarna.
Svarta & frätta.

Jag kan inget om att snacka skit. Jag går enbart på ren fakta
& vetskap om personen.

Jag pratar inte fult till någon.

Men idag så smällde fantamej bomben.

Jag knep igen truten & andades... Lugnt & fint.

Försöker han visa mig var skåpet ska stå?

Ha, jag ställer det själv. & precis mitt i vägen för honom.

Det är inte krig. Det är vägran.
Jag tänker inte backa för någon.

Kan inte låta bli att skratta. Jag tar ingen skit.
Ingen kan trycka ner mig. För jag.
Jag kan också!! Jag kan vara bättre än så.
Jag kan borsta bort ynkliga ord från jackan & gå.
Kan du?!?.. Nej. (fakta)
Och jag dansar mig igenom livet hur illa du än mår!


Puss!

♥ Jag måste älska Erika för att hon vill se Pink!
Jag har suttit här & funderat över om jag skulle se henne
eller om jag skulle skita i det.
Jag kan ju inte missa henne egentligen. För hon är het.
Top Notch!
Så ja ja ja... Jag vill åka till stora staden & se henne.
Erika, du är så jävla briljant.

Igår fick jag det iallafall fixat för mig.

Eftersom Alyssas pappa hade haft henne så mycket denna veckan.

(Sanningen är att det bara varit två nätter)
Tänk att man kan välja bort om man vill ha sitt barn eller inte.
Jag trodde att man var förälder 7 dagar i veckan, 24 timmar om dygnet.
Tydligen behöver man inte vara det.
Och jag behöver tydligen inte jobba, för enligt honom så är inte
det något jag måste prioritera.
Dickhead.
Sandra ringde precis när jag var som mest aggressiv.
Hon ville åka pulka med Alyssa.
Alyssa sa att hon ville till sin pappa, att man faktiskt fick välja själv.
Hur förklarar jag att det finns inget att välja på?
Pappa ville inte att du skulle komma för att han haft dig så mycket
denna veckan.
Så Måns & Sandra kom senare & käkade lite & fixade med
Alyssas dator.
Jag hann ge mig iväg innan dom gick för att åka pulka.
Hon har blivit fixerad vid killar. Varenda kille/man/gubbe hon ser
kommenterar hon. Söker uppmärksamhet.
Så det är skönt att Måns finns.

Det snöade som fan & vi hade kul.
Överallt var snö snö snö & visst får man lust att bara
slänga sig ner & göra snöänglar. Putta på någon så
att dom trillar, göra snöbollar & mula någon.
Vi hade iallafall mysigt. Och det är roligt att någon
kan vara lika knäpp som jag.
Blir mycket skönare då! Stämningen.
När jag kom hem var det städat här. Herrejisses.
Jag lämnade det i en enda röra, det spelar ingen roll
hur mycket jag städar. Alyssa är duktig på att stöka till igen.
Så jag blev lagom chockad!! Och jag ville bara pussa Sandra.
För det måste varit hon som städat till mig!

Jag är ju inte direkt utvilad nu innan jobb.
Måste ställa mig & laga mat som jag kan ta med mig.
Raowr!

Hur fan kan en pappa prioritera öl framför sin dotter?!
Jag skulle kunna ge honom världens fetaste
käftsmäll för att han är helt jävla vansinnigt lost i huvudet.

Nog för att han är skadad. men att skada henne på det viset
är verkligen det lägsta man kan göra
& sen säga att det är jag som är sjuk.

Enligt mina läkarkontroller är jag 100% frisk
&
alkoholen är inte min enda riktiga vän..

Jag finner inga ord. Mitt hat växer sig verkligen större nu.
Precis när jag börjat komma överens med min ovilja
att han skulle ha Alyssa alls.

Nu har vi äntligen kommit hem igen efter hårt jobb.
Jag har varit i stan sedan nio imorse.
Det var ju inte direkt kul i detta vädret.
Men nu har jag jobbat vad jag ska tills på lördag.
Jag fick mig några skrik & saker kastade på mig
men det går fort över, tur är väl det!

Jag har legat vaken mest hela natten på jobb.
Vet inte om det var grannarna eller hon som var uppe
& vandrade runt?
Det är ju så sjukt lyhört att vi hör den andra personalen
i andra lägenheten. Inga hemligheter här inte!
Skönt nu iallafall att vi får larm på dörrarna & måste låsa
jourrummet om nätterna.
Låter lite väl farligt, men jag vill inte utsättas för något
på jobb, antagligen ingen annan heller!

Efter jobbet hämtade jag Alyssa som var hos sin pappa.

Där satt all personal & var mest knäpptysta.

Varför är det alltid jag som hörs mest?!

Vi gick en sväng på stan.. Som om jag inte hade fått nog?

Och jag tror vi spenderade en timme på leksaksaffären.

Dom har ju absolut inget roligt där, men har man fått

100 kronor som fyraåring ska dom minsann spenderas

direkt.

Ja, jag smittar väl av mig. Hon vill shoppa hela tiden.

Precis som sin mamma!

Äntligen hemma. Med snöfrysta fötter & trött.
Men bilderna var heta!! höhö..

Ja, då är det snart dags att bege sig till jobbet.
Känns udda nu att börja klockan 18.00.. När vi kört på
vårt underbara schema nu en tid.
Det är galet hur fort man blir bekväm.
Förr kunde jag säga att 16-16 pass var underbara.
Men nu tycker jag inte att dom var det egentligen.
Idag kör jag ett extrapass eftersom jag var sjuk i måndags.
Av alla 7 dagar jag jobbar på en månad så blir jag självklart
dålig på en utav dom. Det är skandalöst.
Jag har redan så mycket övertid så det spelar ingen roll.
Men det stör mig. Jag har sjukanmält mig max 4 gånger

under tiden jag har arbetat inom vården.

Och det är länge. Ingen semester har jag heller haft.

Så jag måste vara en underbar anställd!!

Jag pratade med Sara för en stund sedan.
Hon hade ingen träningsvärk.. Det var det jävligaste.
Jag försökte ju allt jag kunde för att plåga henne.
Men jag tror att hon ljuger lite.. Faktiskt!!

Det är ledigt imorgon. Efter ett.
Så då ska jag slappa deluxe!

DIG:
1. Hur lång är du ? 160 cm, liten men naggande god?!
2. Vad vill du bli när du bli stor?  Drinkpimplare på Bahamas, snuskigt rik.
3. Vad pluggar du ? medicinböcker?
4. Har du långt hår ?  Jepp, jag har ju det.
5. Vilken hårfärg har du ?  Blont
6. Sminkar du dig ? Jajamen
7. Har du haft sex senaste månaden? Va?! Jag?! Neeee.. Eller jo!
8. Vad har du för färg på dina underkläder just nu ? har inga
9. Har du kysst någon idag ?  Nej, inte har jag det.

FAMILJ:
1. Bor dina föräldrar ihop ? Nope
2. Vem är bäst, mamma eller pappa ?  Dom är bra på olika saker! Pappa är bra på öl,
mamma ta hand om mig
3. Hur många syskon har du ? 2 brödrar
4. Vad är det senaste du sa till din mamma ?  Sov gott, puss älskar dig.
5. Hur många ställen har du bott på ? Rätt många. Längst bort var Eskilstuna
6. Vem i din familj stör du dig mest på?  Ingen av dom
7. Vilken familjemedlem är snällast ? Mamma.
8. När hittade du senast på något tillsammans med ett syskon? I lördags & söndags. tatuering & middag

KOMPISAR:
1. När var du senast med nån kompis ? Igår.
2. Vem sov du hos senast av dina kompisar? Jag sover hemma.
3. Har du kysst nån kompis ? Höhö, jaa det har jag.
4. Har du varit tillsammans med någon du nu är kompis med ? Jepp
5. Vem har du varit kompis med längst ? Ojj, det är många
6. Vem känner dig bäst?  Alla får jag väl säga.
7. Skulle du säga till en kompis att du hatade hans/hennes tröja om du gjorde det ?  Rak & ärlig. Så ja. 
8. Känner du dig tvingad till att umgås med vissa kompisar ? Aldrig.

VÅGAR DU:
1. Skrika åt dina föräldrar ? Jag skriker aldrig på dom
2. Klä dig annorlunda? Jaja, det vågar jag 
3. Vara dig själv ? Det är jag alltid
4. Visa dig i bikini/badbyxor ? Yes yes
5. Fisa inför din pojk/flickvän ?  Om jag kände för det 
6. Pierca dig ? Absolut. Snart en till
7. Ha sex på offentlig plats ?  Ja om lusten faller på.
8. Vara omogen ? Ja, är jag ibland.
9. Äta småkryp ? Inte utan att svimma eller bli medvetslös

DIVERSE:
1. När tuggade du tuggummi senast ? Innan jag tog en latte
2. När var du på semester senast ? Öhh, 3 år sen. Jag har jobbat mycket
3. Vilken färg är det på din tandborste ? Blå och grå?!
4. Är ditt hår tråkigt ? Sometimes
5. Vem såg dig naken senast ? Haha, dummaste.. Men tja, J då.
6. Hur ofta duschar du? Vareviga dag
7. När ska du gå och lägga dig Ikväll ? När jouren går på.

Jag ber om ursäkt såhär på förhand.
För att jag har plågat dig & pressat dig.
Jag kan berätta för dig att det är inte dödligt.
Du kommer bara inte kunna röra dig ordentligt imorgon
& några dagar framöver.
Jag lovar att nästa gång ska du få plåga mig.
Om du nu kan det?!
Det går att bota dessutom.
Jag är ledig på torsdag efter ett.
Det jag pratar om är träningsvärken du kommer ha.

Men det var ett nöje att få hjälpa dig att få den!

Nästa gång blir det hårdare.

För då är jag pigg & välmående igen.

Så se upp!!

Men igen
FÖRLÅT!!

Det är så det sägs. Att det finns en mening med allt.
Jag vet i fan det?
Jag har lyckats göra mer i livet än dom flesta av mina vänner.
Gör det mig klokare?
Gör det att jag tänker mer realistiskt under vissa situationer?
Gör det att jag lever annorlunda & tar allt med en nypa salt.
Jag skulle snarare säga En hel jävla näve med salt!
För småsaker sätts i en helt annan kategori än annat.
Jag väljer mellan att bry mig eller att släppa taget & gå vidare.
Jag lever bara en gång. Jag ska inte hänga upp mig på strunt.

Jag har hunnit med att bli mamma. En fantastisk upplevelse.

Hon är absolut det bästa som hänt mig.
Det största & ett livslångt uppdrag. Jag älskar henne mest.

Jag hann med att gifta mig, trots att jag levde i förnekelse.
Ska jag vara helt ärlig vet jag inte vad jag tänkte på?
Ett förhållande blir inte bättre, om jag hade vetat det då...
Man lär av sina misstag, man blir starkare med åren.
Jag blev invaggad i en tro att all skit jag fick gå igenom skulle
upphöra, att det skulle bli en annorlunda människa jag fick.
Men inom mig skrek en röst att
 det går inte att förändra en människa
som inte vill förändras

Jag hann uppleva ett trauma som nog var större för mannen än för mig.
Det var som om jag fick en käftsmäll & först då insåg vilket liv jag levt.
Ett liv i ständig rädsla. Ett liv där jag aldrig kom över ytan, jag kippade
ständigt efter luft. Först när förstörelsen var ett faktum drog jag mitt
första andetag på fyra år. Nu var det inte längre jag som svävade mellan
liv & död. Nu var det jag som levde. Det var jag som den starka.
Samma natt tragedin var här blev jag också fri.
Jag fick en onaturlig styrka & ett jävla mod att äntligen slå mig loss.

Jag har hunnit med att skilja mig. Jag levde nu efter mina egna känslor.
Jag hade insett hur mycket enklare livet var att leva när jag var själv.
Det fanns inget som hette magont, inga tårar, ingen rädsla.
Om Alyssa var det bästa som någonsin hänt mig är detta nummer två.
Hur kunde jag leva som jag gjorde?
Det slutar inte att förvåna mig hur jag, jag som är så självständig &
egentligen inte tror på tvåsamhet kunde leva så. Nedtryckt.
Men som sagt det är över nu.

Var fanns meningen i det? Jag vet i fan alltså.
Jag har gjort allt det man ska göra under hela livet under en fyraårsperiod.
Det är inte illa pinkat hur snabbt allting ändras.
Det är helt otroligt att något bra kan komma ur något dåligt.
Ur något så jävla dåligt.
Meningen med detta då?! Jag har fått en käftsmäll & vaknat upp?
Jag har insett att livet ska levas varje dag som om det vore den sista?
Det är längesen jag önskade mig någon annanstans, till ett annorlunda liv.
För det liv jag lever idag är precis det jag alltid önskat.
Inte behöver jag rätta mig efter en man & hans åsikter.
Nu har jag chansen att välja & vraka så passar det inte så bye bye!
Jag behöver inte redovisa vem jag pratar med eller smsar med
för det gör jag med vem tusan jag vill.
Jag får vara ute hur länge jag vill, med vilka kläder jag vill.
Det är ingen som dräller omkring med sina kläder överallt, mer än jag då!
Det är ingen som säger att han minsann jobbar mycket hårdare än vad jag gör.
För det finns ingen som är bättre än någon där. Alla jobbar! Minst lika hårt!

Allt kanske har en mening ändå?!
Min mening var att jag nog skulle förstå att livet ska man inte slösa på.
Livet ska inte gå ut på att må knas, det ska vara lycka rakt igenom.
Precis allt det jag har uppnått under bara ett år.
När så många år gick till att inte vilja vara där alls.

Jag mår inte riktigt hundra & jag har fått en släng av det jävligaste
som finns. Illamående.
Det är inte alldeles kul, men jag har iallafall fått sova inatt.

Igår var det värre. Ann fick komma & ta hand om mig lite.
Vi köpte massor med Ben&Jerry.
Det var det enda jag fick i mig under hela dagen.
Då är något fel, jag som måste äta minst sex gånger om dagen
för att fungera.
Nu fungerar jag sådär. Inget vidare.

Idag ska jag försöka att ta mig i kragen.

Vill man inte må dåligt så mår man inte dåligt.
Vet inte riktigt om det fungerar denna gången.
Men jag ska inte låtsas om illamåendet.

Förutom illamående så är livet fan det skönaste som finns.
Jag sa ju att 09 skulle bli det bästa ever.
Och nu såhär i mitten av Februari så kan jag lätt säga att
allt har gått precis som jag vill.
Är inte det lovely?!

att må illa.

Det gick över lite med Ben&Jerry..
Tur att jag köpte två, så då kan jag må illa imorgon också.
Sen fick jag psykbryt på min lur som hela tiden pep.

Det där lilla lammköttet övertalade mig till att åka ner i stan.
fast det var ju trevligt. Fick ju pizza med fetaost. Det funkar.
det är så man övertalar Josse, med mat.
Funkar varenda gång!!

Nu ska jag sova.Fast jag känner mig förvånansvärt pigg.

Kanske för att jag sovit bort halva dagen

Det var det faktiskt. Det kanske är lite för gåpåigt för mig ändå?
Jag kan inte låta bli att flina lite för mig själv.
Det är ju lite trevligt sådär.. Jag må vara störd.
Men är det inte lite som en lek?! För mig är det.

I can be so mean when I wanna be.

Jag ska spela spelet enligt mina egna regler.
Det ska vara på mina villkor. Och jag vet att det fungerar!
Nu är det jag som bestämmer hur det ska vara.

Här har det varit en fnittrig kväll.

Vi har ätit middag här. Jag,bror & fru & mamma.

Alla var trötta & det blev mycket skratt.
Utspårade samtalsämnen, sjuka saker.

Jag skyller på övertröttheten som vägrat försvinna idag.

Nu ska jag inta duschen & stå där i minst en timme.
För imorgon är det måndag, och allvaret börjar igen.
Och jag ska gå till Lund. Jävla jobbpass. Jävla sportlov.
Hoppas hon ändrar sig.

Det var tamej satan längesen mina vänner.
Tänk er att jag har hållit mig ifrån bloggen i tre dagar. Galet.
I torsdags började vi med möte uppe på kontoret halv nio..
Jag började jobba efter det & jag hade på känn att jag inte skulle hinna
hem om innan jag väl var tvungen att installera mig på jobb.
Som sagt, mötet pågick i tre timmar. Och visarna visade över 12.
Jag hade börjat jobba, men vi gick till Ellada för att käka lunch.
Sånt borde alla få göra på arbetstid.
Sen var det bara att åka till jobbet.. Och jag lovar att jag senare på eftermiddagen
höll på att somna.

Natten kom & det var hallisar för hela slanten, så jag fick ingen sömn.

Det var nästan så att jag blev rädd! Tur att vi kan låsa jourrummet! haha.

På fredagen hade vi lite möte igen. Vi skulle vara färdiga tills jag slutade

klockan tolv. Tror vi på det själv när vi säger det?!

Nej, jag gör verkligen inte det. Vi satt till två. Och jag var så satans trött

att jag knappt ens orkat lyssna på samma dravel som förra mötet & förra igen.

Fredagskvällen bjöd på alkohol & utgång. Storslaget att gå ut i Eslöv va?!

Men vi hade trevligt! Jag ringde Heed för att det var alldeles för längesen vi sågs.

Den gamla kollegan var ju inte sen med att komma. Vi hade sjukt kul nere på B2.

och sen gick vi töser vidare till Stensson.. Why?! För att det var ju sån där alla hjärtans dagsgrejs.

Alla singlar fick varsitt grönt band.. Är det för att vi skulle hitta en man?!

Jag såg inga band alls, jag letade minsann inte. Drickan var godare.

Vi hade kul & ännu roligare! Det är det som är huvudsaken.

Att vara singel är fan det bästa som finns!

I går så vaknade jag astidigt. Efter fem timmar sömn är man inte top notch &
huvudet snurrade lite. Men det gav med sig ganska fort!
Måns kom hit & vi käkade frulle & snackade lite skit.
Sen blev det tatueringsdax. Jag brukar inte vilja göra det när jag har druckit dagen innan.
Man blir så mycket känsligare. Men det var lugnt. Kändes inte så farligt.
Och snygg blev han. Inga censurer här inte

Sen fick jag något ryck & ville hitta på något. Det är så tråkigt att bara vara hemma

på sina lediga dagar. Så vi snyggade till oss & gick ner & käkade lite kinamat.

Sen blev det vidare ner på tre kronor för några cider.

Där blev det mycket skratt & diskussioner om både det ena & andra.

En lyckad, men trött kväll.

Efter några timmar så gick vi åt varsitt håll & jag fick en mycket trevlig kväll.

Hahaha.

Nu ligger jag etta i ligan igen!

Och nu ska jag minsann ta tag i allt det som borde gjorts
men aldrig blev av.
Jag har knappt hunnit vara hemma & gjort något nyttigt.
Kom & hjälp mig?!!

Herrejisses! jag köpte någon sån här rengöring för diskmaskinen.
Nu bubblar det utav bara hiilvete!
När jag öppnade var det bubblor i hela manicken.
Tänk om hela köket blir översvämmat av bubblor..??
Hade varit något det?!!

Är det någon som är sugen på att bjuda på en kaffe?
Jag har ett sådant kaffesug så det är galet.
Och jag som inte ens dricker kaffe längre.

Har inget kaffe..
Måste köpa, måste!



Snart kommer min baby. Vi ska åka & handla mat.
Det är grejer det.
Vi ska laga mat tillsammans.
Ska jag föreslå ramlösa till maten?! Eller hon kommer kräka då?
Jag lovade ju trots allt att lära henne allt om att dricka

ramlösa, jag kan det. Hon har inte lärt sig än.

Och jag är nog obotligt snygg idag!! höhö.

Jag & Lil'Zlatan ska leka!
det var sjukt längesen vi sågs.
Äntligen baby!!

<3

Det är galet vad lite snö kan göra.
Alyssa har ju snö som sin favoriträtt, så när hon såg att det var
mycket snö idag sa hon -My Gaad! & så sprang hon direkt ut
& tog en näve snö & tryckte in i munnen.
Vill du ha lite sallad till din snö?!? En superbra måltid ju.
Tanterna brukar säga åt henne att inte äta snön.
Men jisses det är inte precis som att det dödar. Vit snö är bra snö!
Hela vägen till dagis gick hon & hoppade, åt snö & sjöng lille katt.


Jag blir nog också som ett litet barn när det är snö.
Jag vill åka pulka, helst så fort att man vill hålla för ögonen,

snöbollskrig är också kul. Om det inte är jag som blir mulad.

Så ikväll ska vi ha massor med snöbollskrig & göra snöänglar.

Fast egentligen så skulle jag ju vilja se solen & lite vår.

Träningen igår gav ingen träningsvärk. Galet. För jag körde ändå hårt.

Detta betyder att jag måste köra ännu hårdare för att känna mig nöjd.

Jag måste pressa mig själv ytterligare.

Men idag hinner jag inte träna. Och det är lagom tråkigt.

Jag måste tvätta. Det har jag inte gjort på säkert 3 månader.

Jag har ju haft hemhjälp till det! Så det känns faktiskt lite tråkigt.

Och jag kan inte flytta min jäkla tvättid för jag har inte ens min tvättnyckel själv.

Nej, nu ska jag försöka komma på något att göra.
Sista dagen ledigt innan jag kör ett jefla långt pass.
Börjar redan halv 9 imorrn & slutar inte förrän 12.15 på fredag.
Dessa mötena ska alltid läggas så att jag måste börja tidigare.
Jag får se pengarna!

Jag är trött.
Men det var lovely att träna!!
& det är skönt att ligga på soffan..

Jag har jobbar 24 timmars pass. Det var faktiskt lagom jobbigt igår.
Sista timmen idag gick jäkligt sakta & jag kände att jag bara ville hem.
Men den tiden kom..
Och inte blev det lugnare när jag väl kom hem.
Jag ville helst måla köket färdigt, färgen lyckades ju ta slut. Attans.
Så nu när jag har införskaffat ny vill jag ju göra klart.
Jag hatar ofärdiga saker. Deluxe.

Istället fick jag ställa mig & baka tårta till mamma. Hon fyller ju år idag.

Grattis!! Love you <3
Lite stressad var jag.. Jag hade ju fullt upp med annat också.
Men den blev god. Och den tog slut.
Pappa kom med en ny dator mitt i alltihop.
Som jag beställt. Och tack stadshuset!
Så den var jag ju tvungen att koppla in & fippla med.
Jag som är världens mest otekniska människa skulle göra det själv!
Good luck. Jag fick inte igång skiten.
Allt var inkopplat & grejjat. Höll på att bli tokig.
När jag inser att jag inte satt i den jefla kontakten!! Smart Josse.
Stress eller bara dum?!
Skitsamma, den fungerade & den var grym!!

Nu är det äntligen lite lugnt. Och jag är ledig fram till
torsdag. Det ska jag njuta av!
Har beställt tid för lite tatueringar också.
För det första ska jag göra färdigt mina lotus, få till helheten.
Sen ska jag göra den vitruvianska mannen. Grym!!
Och så har jag en till... vad det blir får ni väl se senare.
Men det kommer bli nice.. Snart får jag sluta.
Börjar bli mycket nu. Men i love it!

Det var inte kul att vakna imorse. Vaknade med världens huvudvärk &
med en skitunge som inte kan låta bli att pilla på tekniska prylar.
Roligast är ju att trycka på min dator. Jag får psykbryt.
Det är fan tur att jag har lösenord. Jag ser riktigt hur det kliar i fingrarna
på henne, hon kan inte låta bli att trycka på alla möjliga & omöjliga saker.
En dag har hon väl raderat hela skiten.
Men imorgon får hon faktiskt en egen dator. Jag vet, jag är egentligen emot
hela skiten av att ungar ska ha sådana prylar.
Det är mest för min egen skull, jag har ju halva livet i datorn.
Och hon gillar ju att spela. Räkne/tanke/bokstavspel är ju faktiskt bra.
Låter mest som om jag försöker övertyga mig själv!

Snart börjar jag jobba också. Vet inte hur det ska gå med denna huvudvärken?

Dessutom med allt som hände igår på jobb lär det ju vara mycket

att ta tag i.

Alla dagar kan ju inte vara rosa, men jag har aldrig dåliga dagar annars!!

Nu får jag fixa något som jag kan käka på jobb.

24 timmars pass, jag borde ha en hel restaurang med mig

med mitt matbehov!

Det är jag som fyller hela personalhyllan.

Jag borde få en egen hylla!!

Jag har ju haft fullt upp här idag.
Slutade jobba kvart över tolv. Tack för det!!
Det var en lång natt.
När jag väl kom hem så önskade jag att jag kunde få kuvösa lite.
Men det var ju störtomöjligt, så vi började måla lite.
Det var färg över hela golvet, kanske mer än på taveldukarna.
Visst är det mycket roligare att leka Picasso själv än att
köpa en massa tavlor.

Dessutom gillar ju Alyssa att kladda med färg.

Mitt i allt målande fick jag ett dampryck & började måla en köksvägg.

Jag hann aldrig bli färdig.. Och imorgon jobbar jag..

Så det får jag väl hinna med på måndag eftermiddag?!?

Sånt där kan ta ruskigt lång tid att bli klar med.

Jag har varit obotligt sugen på cider, så vi tog oss en våning upp

käkade gott & drack inga cider. Jag glömde bort det.
Så det blev soffan & thé. Det är så när man börjar bli gammal.
Man uppskattar en dyr soffa mer än en dyr utekväll!

I-L ringde från jobbet. Det var tydligen inte så bra där idag.
Hade varit storbråk nere på stan, och ingen polis som kom.
Anmälan & nu kommer det bli skit.
Det hamnade på min lott att ringa sociala. Grr, sånt är aldrig trevligt.
Måndag morgon & domen blir??
Men men, kanske inte blir mer än såhär.
Jag vill ju gärna jobba med detta ett tag till.

Nej, nu ska jag städa upp lite.
Medan alla andra kollar på melodifestivalen.
Jag klarar bara inte av det. Det är ruggigt tråkigt.

& mina fötter blev jeflar så blöta.
Snö är kul.. Vi gjorde snögubbar innan vi gick till dagis.
Alyssa åt snö som vanligt..
Allting var vitt & det snöade fortfarande.
Men.. På vägarna var all snö bara en enda sörja.
& jag kände hur fötterna dränktes i kall blötsnö.
Uggs håller iaf inte tätt. Och det är skit. För dom är ju varma.
Om dom inte blir dyngsura förstås.
Nu sitter jag & fryser..
Borde städa undan lite. Inte för att här är något att städa.
Men jag blir helt galen om det står en massa saker på diskbänken.

Om det ligger papper på bordet.

Störd, eller överdrivet pedant?

Sen ska jag nog faktiskt göra en semla. Jag kommer aldrig ihåg

om det är gott eller om det bara är sliskigt?!

Men jag sköter ju mig annars så en semla kan väl inte göra så mycket.

Får kompensera med att käka bara feta/avocadosallad idag.
Eller skitsamma, för det syns ändå inte på mig!

Sitter & tittar på Hopkins. Jag borde nog låtit bli egentligen.
Den där lilla oskyldiga grabben som fick hjärtstillestånd
när han sövdes... Hans mammas hjärtskärande skrik av fötvivlan.
Gråt.
Jag får en stor klump i magen, mina tårar bestämmer sig för att
leta sig fram i ögonvrån.
När läkaren säger att det är bättre att han får dö.
Hur klarar man av att förlora sitt barn?? Hur stillar man saknaden efter dom?
Jag borde inte titta på sådana program, & inte när det handlar om barn.
När jag själv som mamma tittar på sjuka barn så går ens tankar

i helt andra banor. Tänk om det vore mitt barn.

Tänk om det var jag som satt där & läkarna sa att det var bättre att hon dog.

....Jag tackar någon högre makt för att jag fick ett friskt barn...

Alltid när jag går hem efter att ha lämnat Alyssa på dagis går jag i mina egna tankar.
Jag undrar hur det skulle varit om jag inte kämpade så hårt?
Eller om jag ens har kämpat hårt?. Jag vet inte?
Stackars hon som har det bra.
För 1½ år sedan såg livet inte ut som det gör nu. Jag vet inte var jag hade varit?
Jag hade inte varit medveten om min styrka & min målmedvetenhet. Det kan jag inte tro.

Den 1:a september 2007 rasade allt till noll. Det var nog ändå min räddning.
Chansen till ett lyckligare liv, för mig. Ett helvete för någon annan.
Hur hade det blivit om jag hade sprungit ner & tittat på honom. Hade jag jagats av mardrömmar?

Hade jag mått dåligt nu?..
Men det fanns inget blod, det brukar väl vara det som skräms mest?

Om jag hade sprungit ner & hört hans kippande efter luft, sett hans döende ögon

tror jag inte att jag hade varit fri nu.

Jag funderar över hur jag kunde sopa allt under mattan så snabbt & fortsätta leva.
Jag får nästan dåligt samvete över vilken lättnad det egentligen var för mig.

Natten den 1:a september minns jag nästan i detalj.
Jag minns hur Sandra & jag satt i soffan,han satt på golvet..
Halvskrikandes om hur dålig jag var. Hur jag aldrig kämpade för något.

Jag var van vid det, det berörde mig inte.
Det var skönt att någon annan fick se hur han betedde sig.
Aldrig annars inför andra.

Han skulle fly, han skulle gå ut igen. Sandra gillade inte heller flyende människor.

Jag själv hade lärt mig att inga problem kan lösas om man själv inte vill det &
hans problem var inte hur lite jag gjorde, han visste ju egentligen bättre.
Att det var jag som gjorde det mesta.

Det var hans problem med sig själv. Sandra låste dörren.
Min arm vreds om, jag hörde hur benen  vreds inuti.
Jag var säker på att den hade brutits.

Sandra hjälpte mig upp. Vi hörde en duns, något hårt som landade.

Vi tittade på varandra. Innan det gick upp för oss stod vi där.
Det kändes som om tiden stannade.

Jag tror vi båda hade rätt.

Vi sprang ut i köket. Ingen fanns där. Fönstret halvt öppet. Vi förstod.
15 meter ner, asfalt. Hur skulle man överleva det?!

Sandra sprang ner. Jag stod i köket, ringde 112. Vad skulle jag säga?!
Jag fick inte fram något.

Jag hörde hur Sandra skrek. Jag ryser fortfarande vid tanken.
Det lät som om hon skulle dö.
Min hjärna & kropp samarbetade inte. Kroppen rörde sig inte.
 Jag gick aldrig ner.
Och idag är jag glad för att redan där satte stopp för mitt helvete.

Helt handlingsförlamad kom grannen upp & hämtade mig för att vänta på polisen utanför.

Jag hade på något vis lyckats ringa en precis hemkommen Måns & Beson.
Dom skyndade sig.

Så dom kom, polisen frågade om jag skulle följa med i ambulansen. 
Början av min väg till frihet & jag sa Nej.
Jag tyckte inte det fanns någon mening med att sitta &
 vänta på dödenpå ett kalt sjukhus.

Polisen frågade mig om det var jag som hade gjort det.
Var det jag som hade puttat ut honom?
Dom gick runt med sina ficklampor & ljuset letade sig över fönstret.
Där var handavtryck på rutan.
En nykter person hade inte behövt fumla så mycket med att få upp det.
Det var inte mina avtryck.
Dom tyckte att jag kunde ringa till psyket om jag behövde hjälp.
Jag har aldrig sett min bror så arg.
Han skrek på polisen att det inte var jag som var psykisk sjuk, det var han.
Det var ju inte jag som hade försökt ta mitt liv, jag behövde ingen hjälp.

Jag & Sandra satt vakna hela natten. Rökte, ringde.
Omedvetna om att folk faktiskt sov gott ovetandes om vad som egentligen hade hänt.
Vi grät.
Den natten grät vi, vi skrattade åt den bisarra situationen.
Chockade, totalt oförberedda för att hantera en kris.

Det enda jag inte klarade av var att bo kvar där. Så jag började snart leta efter en ny lägenhet &
flyttade hem till mamma. Jag har fortfarande svårt för fönster på höga höjder.

Jag borde varit sjukskriven & vara hemma & bearbeta.
Men jag jobbade ju på solhällan & gick i skolan.
Jag kunde inte sluta leva mitt liv. Jag & Sandra gick i vår egna lilla värld i skolan.
Efter några veckor frågade folk vad som hade hänt?
Dom hade inte märkt någonting på mig.
Medveten om att folk gick & tyckte synd om mig.
Jag upplever fortfarande att folk tycker synd om mig.
Att jag måste gå igenom ett helvete.
Det enda helvetet var att han skulle komma hem igen.
Jag insåg under den tiden han låg på sjukhus.
Nersövd, svävandes mellan liv & död hur lugnt & behagligt
livet hade blivit. Jag hade full kontroll över allt.
Jag kunde prata med vem jag ville, jag kunde gå till skolan &
 vara där utan att någon ringde & frågade
när jag kom hem. Jag kunde gå & dricka kaffe & sitta i timtal & snacka skit.
Livet var bättre utan. Hur hemskt är inte det?! Är jag kall?!
Eller såg jag min chans till lycka. Jag hade iallafall inte sårat någon.
Allt som hände var hans val &
han får ju stå för konsekvenserna av sina egna handlingar.

Det jag tänker på nu är att alla inte är lika starka som mig.
Och jag vet inte hur jag ska kunna göra det bättre?!
Jag ser min mamma som var sjukskriven i ett år efter detta.
Jag gick vidare som om ingenting hade hänt. Jag har varit arg, arg över att han inte tänkte på sin dotter.
Inte arg för min skull. Mitt liv har blivit lyckligare, jag är den som jag vill vara.
 Det behövs inga spel,inga förändringar. Och jag har lärt mig att aldrig ta skit ifrån en kille.
Jag har precis lika mycket att säga till om. Det ska vara på mina villkor också.
Jag är som jag är!
Men när jag ser hur andra inte har tacklat det lika bra får jag dåligt samvete.
Det borde vara jag som behöver hjälp. Det borde vara jag som inte kan sova på nätterna.
Inte min mamma.
Men jag & min mamma är så olika. Det finns rädslor inom henne så det är sjukt.
Det borde inte vara jag som reser mig upp, vägra skrapa ansiktet i gruset.

Det är mig folk kommer fram till & säger stackars. Och jag blir inte klok på det.
Dom som står mig nära vet hur mycket bättre jag lever nu. Hur fri jag blivit.
Jag är jag nu. Tillbaka från en fyraårig misär.
Jag vill inte ha någon stämpel där någon tycker synd om mig.
För jag borstade av mig & fortsatte min rätta väg den 2:a september igen.
Det kommer alltid något gott ur allt ont!

Måste ha en sådan här för att få ordning & reda bland smycken.

Såklart vit!

För att alla väskor ska få hänga snyggt i garderoben


Till alla mina miljoner halsdukar & annat tjofräs.


Korgar för allt annat tjofs.

Fast helst av allt skulle det ju sitta fint med en


Jag får ju aldrig riktigt till det.. Hur jag än gör så har jag för mycket skor & jackor
& kläder & annat tjofräs som inte får plats.
Jag får nog flytta in i garderoben & så får mitt rum bli en Walk-in-closet!!

Idag var jag inte lika utvilad när skitmobilen ringde. Jag hade kunnat snooza hur länge som helst.
Men som vanligt är det bara att masa sig upp, dra på sig kläderna &
bege sig ut. Jag fruktade kylan, blåsten & vägen till dagis.
När vi kommer till dagis är det planeringsavlösare. Herregud, dom vet ju ingenting.
Två sitter bara på sina tjocka roevar & tittar. Aktivera er för tusan.
Jag skulle prata med ordinarie personal. Har lite synpunkter.
Det finns inte en chans till att Alyssa gör av med alla sina saker sådär.
Nej, hon har nog mer koll än vad personalen har. Så jag blev lite besviken när jag inte
fick ut min irritation.
Jag har ju inte lämnat henne på dagis på en vecka. Och jag har absolut ingen koll.

Nu kickar mitt kontrollbehov in & jag måste reda upp det innan jag blir tokig.

Vem tar sakerna??

Efteråt gick jag iallafall upp på kontoret. Skulle skriva på något papper

som jag i all hast hade glömt. Ja, jag är ju förvirrad. Men samtidigt så

förlåter jag mig själv eftersom det var en hel hög med papper jag skickade.

Så jag har redan hunnit med alla måsten idag.

Nu ska jag köra en totalrensning. Måste få mer plats & det är ju inte saker

som tar upp platsen, det är kläder & skor.

Alyssa & jag har säkert 120 par skor tillsammans, men det är ju så svårt att
låta bli att köpa skor. Men det får inte plats trots min enorma skohylla.
Sen ska jag slänga iväg allt! Och så blir det ordning & reda igen.

Jag har en ovana, eller kanske det inte kan kallas ovana?!
Det kanske bara är noggrannhet eller är det möjligtvis en tvångstanke?
Är jag rädd för att det är smutsigt eller vad tusan är felet egentligen?!
Alltid när jag ska dricka vatten, eller något annat för den delen så måste jag
skölja ur mitt glas/mugg tre gånger.
Jag har tänkt på det den senaste tiden.
Jag tar aldrig bara ett glas vattenutan att skölja glaset.
Och jag har försökt att låta bli att göra det, men det går inte.
Det stör mig sjukt mycket. Men jag kan fan inte låta bli.

Hjärnan har konstiga saker för sig.

Jag vaknade pigg som tusan idag!! Är det för att det är måndag?!
Är det för att jag vet att jag ska jobba?!
Ja, jag har ju konstiga saker för mig.

Det var inga problem att få upp lillskiten heller. Och hon blev skitglad
när hon skulle få åka morfars firmabil med rumpvärme!!
Det är grejer det!!

Nu är jag snygg & glad & ska bege mig ut i snön.
Det ser så farligt kallt ut.

Jobba jobba jobba!

Bland det bästa som finns är raggsockar.
Och så jävla hett är det!!

Nu ska jag ta på mig mina raggsockar & störtdyka ner i sängen.

Läsa om Rosenbad, shit vad klokt det där lät.

Och så ska jag somna gott, för att vara pigg till mitt morgonpass.

Jaha, så nu har jag tränat & det var precis vad jag behövde.
Kände ändå att jag inte gav allt. Lite halvsliten.
Men det var skönt!

Och nu till den stora frågan. Vad ska jag göra nu då?.
Jag tänkte kanske måla en vägg eller något, men frågan är om jag har pensel.
Färg har jag så det räcker & blir över i alla olika färger.
Fast jag är sugen på limegrön. Lite fräckt?! 
Eller ska jag bara sitta ner & inte göra något alls?!
Jag måste ju få bort all överskottsenergi som finns, så att jag somnar

tidigt ikväll. Imorgon har jag ju ett morgonpass.

Jag kan helt ärligt säga att jag inte gillar morgonpass.

Är det för att jag blivit bortskämd med kvällspass alltid eller?
Då har man hela dagen på sig att göra saker & man får sova lite längre.

Söndagar är rätt så tråkiga dagar. Är det inte så?

Det är dagen då man ska ha tråkigt.

Man ska vara sliten & nött. Man ska inte göra ett skit.

Men jag måste göra något... Innan jag blir tokig på riktigt.!

Snö. Det kommer inte ligga kvar imorgon??
Så det är inte ens lönt att planera in pulkaåkning efter jobbet.
Jag får sluta tidigare imorgon & allt ju.

Snart blir det träning. Jag behöver det.
Måste ju få träningsvärk igen. Känna att jag lever.
Försöka träna bort stirret som finns under ytan.

Men jag är fortfarande trött.
Nu blir det vitaminboost.