Om.
Det är riktigt fint att få komma hem efter hårt arbetande.
Jag som egentligen borde varit hemma.
Men allt som inte dödar det härdar. Och nu måste jag säga
att det känns. Fy fläsk vad jag har ont.
Jag har inte tid med sånt här trams & "vill man inte ha ont
så har man inte ont" fungerar inte nu hur gärna jag än vill.
Men dom var ju glada över att se mig tidigare idag. Tro fan det.
Jag är ju jämt där & löser alla problemen.
Jag har fixat med semester, eller det är inte semester det är
ledighet. Så jag förlorar ju inga semesterdagar.
Det är fint skit. Fördelen med att få ha ett önskeschema.
En kollega sa till mig att inte jobba så mycket. Nehe? Varför inte då?
Hon tyckte jag jobbade för mycket visst, men ändå är det mig
dom ringer! Knepigt det där.
Men jag ska nog faktiskt tänka på det. Att ta det lugnt några veckor.
Att skära ner på timmarna & kanske göra något annat också.
Men men, jag har några månader kvar att fundera på det.
Och just nu önskar jag att min baby var här.
Känns som om jag skulle behöva det. Men det är väl så när
det verkligen inte går. Klart att jag behöver ha honom här jämt.
Vad annars? Jag är ju beroende. Jag får inte nog av honom.
Han är verkligen så bäst som en man kan bli. Faktiskt.
Och nu ljuger jag inte. Jag har mött många, men aldrig någonsin
någon som honom. Och det är jobbigt att sakna, men det är
väl bra att få göra det också. Nu vet jag vad riktig saknad är iallafall.
Du är finast, älsk!
Om jag skulle ta & försöka sova?
Det går nog inte så bra ännu för jag är inte sovtrött.
Jag är bara totalt sliten.
Om jag skulle vakna imorgon & inte ha ont i ryggen så
skulle jag ha massor att göra. För jag är ju ledig.
Om dom inte ringer förstås. Men jag ska nog inte svara.
Jag är ganska så myssugen nu också. På riktigt.
En sån där skön känsla som inte går att lösa.
Om jag ändå skulle försöka varva ner & för en gångs skull
läsa en bok.
Godnatt baby, jag ska drömma om dig. ♥
Jag som egentligen borde varit hemma.
Men allt som inte dödar det härdar. Och nu måste jag säga
att det känns. Fy fläsk vad jag har ont.
Jag har inte tid med sånt här trams & "vill man inte ha ont
så har man inte ont" fungerar inte nu hur gärna jag än vill.
Men dom var ju glada över att se mig tidigare idag. Tro fan det.
Jag är ju jämt där & löser alla problemen.
Jag har fixat med semester, eller det är inte semester det är
ledighet. Så jag förlorar ju inga semesterdagar.
Det är fint skit. Fördelen med att få ha ett önskeschema.
En kollega sa till mig att inte jobba så mycket. Nehe? Varför inte då?
Hon tyckte jag jobbade för mycket visst, men ändå är det mig
dom ringer! Knepigt det där.
Men jag ska nog faktiskt tänka på det. Att ta det lugnt några veckor.
Att skära ner på timmarna & kanske göra något annat också.
Men men, jag har några månader kvar att fundera på det.
Och just nu önskar jag att min baby var här.
Känns som om jag skulle behöva det. Men det är väl så när
det verkligen inte går. Klart att jag behöver ha honom här jämt.
Vad annars? Jag är ju beroende. Jag får inte nog av honom.
Han är verkligen så bäst som en man kan bli. Faktiskt.
Och nu ljuger jag inte. Jag har mött många, men aldrig någonsin
någon som honom. Och det är jobbigt att sakna, men det är
väl bra att få göra det också. Nu vet jag vad riktig saknad är iallafall.
Du är finast, älsk!
Om jag skulle ta & försöka sova?
Det går nog inte så bra ännu för jag är inte sovtrött.
Jag är bara totalt sliten.
Om jag skulle vakna imorgon & inte ha ont i ryggen så
skulle jag ha massor att göra. För jag är ju ledig.
Om dom inte ringer förstås. Men jag ska nog inte svara.
Jag är ganska så myssugen nu också. På riktigt.
En sån där skön känsla som inte går att lösa.
Om jag ändå skulle försöka varva ner & för en gångs skull
läsa en bok.
Godnatt baby, jag ska drömma om dig. ♥
Jobba mig lite.
Det är väl trevligt när jobbet ringer & vill jag ska börja NU.
Så nu åker jag till jobbet.
Helt utan att kunna tänka över om jag egentligen borde stannat
hemma.
Kul!! Övertid deluxe
Så nu åker jag till jobbet.
Helt utan att kunna tänka över om jag egentligen borde stannat
hemma.
Kul!! Övertid deluxe
Räkna sekunderna.
Jag vaknade imorse & kunde tamejfan inte resa mig ur sängen.
Så fort jag rörde mig så högg det som tusan i ryggen.
Hela nedre delen av ryggen är som bortdomnad & jag går som
om jag hade skitit ner mig.
Alyssa hon gav mig sin nalle & jag vet inte om hon tror att Nalle
löser alla bekymmer. För henne är det väl så, han är tryggheten.
Men mot ryggskott så hjälper inte Nalle alls. Hon ville massera mig
& ibland så blir jag bara så stolt över min flicka som är så underbart
omhändertagande. Det är dom gångerna jag vet att jag gjort alla rätt
med henne!
Jag fick ju ändå ta mig till dagis med henne & det var med smärta
som jag gick hem. Men hem kom jag.
Och jag vet att man ska röra sig så mycket som möjligt & göra det
man kan, men frågan är ju om jag verkligen kan jobba?
Jag kommer inte kunna göra några lyft eller mycket annat som krävs.
Om jag trodde att jag har haft ont i ryggen innan så är det sju resor värre.
Jag ska vänta några timmar till innan jag bestämmer mig om jobbet.
Det är jobbigt att vara hemma, jag sjukar mig aldrig om jag så skulle vara
döende. Kanske känner jag mig lite döende idag, men inte tillräckligt
för att vara hemma?!
Jag har ju räknat sekunderna tills Lasse skulle släppa sin nya singel
ändå har jag missat den. Men nu så har jag minsann tagit tag i det &
jag måste lyssna på den några hundra gånger till.
Jag tycker att albumet ska komma ut nu, men jag får vänta ett tag till.
Så nu ska jag sätta låten på repeat & försöka göra något.
Är lite yr i huvudet av tabletterna jag tog för en stund sedan.
Det blir lite roligare att städa då, och det gör inte lika ont i ryggen.
Lika bra att skynda mig så jag hinner få ordning här hemma innan
tabletterna slutar verka & skiten kommer tillbaka ordentligt.
Baby, jag vill ha dig här nu! Omedelbums.
Jag saknar dig hela jävla tiden.
Så fort jag rörde mig så högg det som tusan i ryggen.
Hela nedre delen av ryggen är som bortdomnad & jag går som
om jag hade skitit ner mig.
Alyssa hon gav mig sin nalle & jag vet inte om hon tror att Nalle
löser alla bekymmer. För henne är det väl så, han är tryggheten.
Men mot ryggskott så hjälper inte Nalle alls. Hon ville massera mig
& ibland så blir jag bara så stolt över min flicka som är så underbart
omhändertagande. Det är dom gångerna jag vet att jag gjort alla rätt
med henne!
Jag fick ju ändå ta mig till dagis med henne & det var med smärta
som jag gick hem. Men hem kom jag.
Och jag vet att man ska röra sig så mycket som möjligt & göra det
man kan, men frågan är ju om jag verkligen kan jobba?
Jag kommer inte kunna göra några lyft eller mycket annat som krävs.
Om jag trodde att jag har haft ont i ryggen innan så är det sju resor värre.
Jag ska vänta några timmar till innan jag bestämmer mig om jobbet.
Det är jobbigt att vara hemma, jag sjukar mig aldrig om jag så skulle vara
döende. Kanske känner jag mig lite döende idag, men inte tillräckligt
för att vara hemma?!
Jag har ju räknat sekunderna tills Lasse skulle släppa sin nya singel
ändå har jag missat den. Men nu så har jag minsann tagit tag i det &
jag måste lyssna på den några hundra gånger till.
Jag tycker att albumet ska komma ut nu, men jag får vänta ett tag till.
Så nu ska jag sätta låten på repeat & försöka göra något.
Är lite yr i huvudet av tabletterna jag tog för en stund sedan.
Det blir lite roligare att städa då, och det gör inte lika ont i ryggen.
Lika bra att skynda mig så jag hinner få ordning här hemma innan
tabletterna slutar verka & skiten kommer tillbaka ordentligt.
Baby, jag vill ha dig här nu! Omedelbums.
Jag saknar dig hela jävla tiden.
Du är underbar!
Sådär ja, nu är jag himmavi igen & det känns ju inte
direkt jättespännande. Jag hade mycket hellre varit kvar
hos min fina. Jag saknar honom redan sjukt mycket &
abstinensen är brutal.
Men Alyssa behöver ju sin tid hon också & vi har myst
mest hela kvällen. Idag har varit en riktig sängliggardag
& det fortsatte när jag kom hem. Jag & Alyssa har tittat på
cartoon network & druckit kaffe. Bra skit.
Igår var det ju fest. Och jag måste ju säga att han lyckades bra!
Jag är stolt över dig baby!
Roligt var det också trots att jag inte ens känner människorna.
Men jag är ju inte den som är den.
Många blev ju rätt bra i gasen, men trots att jag drack en hel del
så blev jag inte full. Jag är dålig på att bli det.
Andra blev desto fullare & den som var mest fördomsfull mot blondinder
gav vika under kvällen, helt enkelt en klass för sig!!
Och jag har ju fått höra en del, men jag tror att man måste uppleva det
själv för att förstå hur sjukt det kan vara!
Vi kom hem halv sex imorse & jag var nog mer död än levande.
Vid den tiden brukar jag ju kliva upp i normala fall. Idag gick jag & la mig.
Sanslöst att hela dagen spenderades i sängen, men med den rätte så
gör det ingenting. Jag hade faktiskt kunnat ligga kvar där ännu om jag hade
fått välja.
Dock så har jag fått men för livet. Den där spindeln kommer hemsöka mig
varenda gång jag blundar. Jag ryser fortfarande & bilden har liksom fastnat
på näthinnan.
Du är faktiskt lite taskig baby när du gör så mot mig.
Men tack för igår & idag & för alla andra dagar som du är underbar!
Nu känns det tomt & ganska så meningslöst igen.
Jag måste få spendera mer tid med honom än vad jag gör.
Det räcker inte på långa vägar. Faktiskt.
Tänk att varenda morgon få vakna bredvid honom & få
vara nära. Men det är väl bara att göra det bästa av det så länge
& gilla läget, även om det är jobbigt.
Skyll på mig som jobbar jämt!
Och imorgon är det på det igen. Ingen ro & ingen vila.
Men det är som det är även om det känns trist & tråkigt när man har
varit ledig så är det
faktiskt ganska så kul att jobba emellanåt.
Trots att jag letar nytt jobb med lite mer action & blod.
Nej, nu ska jag försöka sova lite så att jag kanske är lite mer utvilad
imorgon än vad jag är idag.
Idag har bara runnit förbi & det var min lediga helg.
Puss darling, sov gott!
direkt jättespännande. Jag hade mycket hellre varit kvar
hos min fina. Jag saknar honom redan sjukt mycket &
abstinensen är brutal.
Men Alyssa behöver ju sin tid hon också & vi har myst
mest hela kvällen. Idag har varit en riktig sängliggardag
& det fortsatte när jag kom hem. Jag & Alyssa har tittat på
cartoon network & druckit kaffe. Bra skit.
Igår var det ju fest. Och jag måste ju säga att han lyckades bra!
Jag är stolt över dig baby!
Roligt var det också trots att jag inte ens känner människorna.
Men jag är ju inte den som är den.
Många blev ju rätt bra i gasen, men trots att jag drack en hel del
så blev jag inte full. Jag är dålig på att bli det.
Andra blev desto fullare & den som var mest fördomsfull mot blondinder
gav vika under kvällen, helt enkelt en klass för sig!!
Och jag har ju fått höra en del, men jag tror att man måste uppleva det
själv för att förstå hur sjukt det kan vara!
Vi kom hem halv sex imorse & jag var nog mer död än levande.
Vid den tiden brukar jag ju kliva upp i normala fall. Idag gick jag & la mig.
Sanslöst att hela dagen spenderades i sängen, men med den rätte så
gör det ingenting. Jag hade faktiskt kunnat ligga kvar där ännu om jag hade
fått välja.
Dock så har jag fått men för livet. Den där spindeln kommer hemsöka mig
varenda gång jag blundar. Jag ryser fortfarande & bilden har liksom fastnat
på näthinnan.
Du är faktiskt lite taskig baby när du gör så mot mig.
Men tack för igår & idag & för alla andra dagar som du är underbar!
Nu känns det tomt & ganska så meningslöst igen.
Jag måste få spendera mer tid med honom än vad jag gör.
Det räcker inte på långa vägar. Faktiskt.
Tänk att varenda morgon få vakna bredvid honom & få
vara nära. Men det är väl bara att göra det bästa av det så länge
& gilla läget, även om det är jobbigt.
Skyll på mig som jobbar jämt!
Och imorgon är det på det igen. Ingen ro & ingen vila.
Men det är som det är även om det känns trist & tråkigt när man har
varit ledig så är det
faktiskt ganska så kul att jobba emellanåt.
Trots att jag letar nytt jobb med lite mer action & blod.
Nej, nu ska jag försöka sova lite så att jag kanske är lite mer utvilad
imorgon än vad jag är idag.
Idag har bara runnit förbi & det var min lediga helg.
Puss darling, sov gott!
Min lillebror är bäst!
Jag trodde på sovmorgon idag, men icke. Hur hade jag ens kunnat tro
att jag skulle få vila mina ögon lite längre än vanligt?
Det är väl klart att Alyssa ska ut & cykla långt innan gryningen.
Det känns som det iallafall, trots att det faktiskt var ganska ljust ute.
Hon ville ha frukost & idag tvingade jag faktiskt henne till att själv ta
ifrån kylen. Jag är en bra mamma som har mackorna redo & yoghurten
i rätt höjd så att hon bara kan plocka ut det.
Men det hjälpte inte. Hon skulle ha hjälp med både det ena & det andra
& jag måste säga att hon har konstiga ideér!
En galen unge är en bra unge. När jag klev upp så hade hon klistrat
hundratusen klistermärke på sin cykel. Känns ju nödvändigt & det var bara
Hello Kitty. Allt det rosa stack i ögonen på mig & sen tog hon på sig &
gick ut & cyklade en stund. Jag tvingade mig upp & nu har jag smsat med
lillebror en stund.
Han är min personliga coach när det gäller killar. Jag kan ju inget om män
överhuvudtaget då jag inte har lagt ner någon energi på det.
Men jag får väl börja nu & då är ju lillebror bra att ha.
Så nu har han ordnat present till mig. Ja, det är väl klart att man måste ha
presenter när man fyller år. Inte för att någon fyller år idag, men snart.
Jag kräver ju själv presenter när jag fyller år, men brukar inte få några
iallafall! Min lillebror är ju faktiskt både snygg & cool så han borde ju veta
vad som går hem. Jag diggar min lillebror stil & jag är tacksam över att
han inte är någon nörd.
Jag har ju inte haft någon tid alls att hålla på med att fixa & ordna.
Jag har nog inte gjort annat än att jobba hela förra & denna veckan.
Hur ska jag ha tid med någonting annat? Jag skulle behöva klona mig.
Nu ska jag ta mig en lång dusch. Alyssa hon bara bestämde att hon skulle
åka hem till morfar. Hoppa lite studsmatta & så. Hon har ett så jävla roligt
språk emellanåt & jag kan inte låta bli att tycka att hon låter lite för klok
för sin ålder. Jävla lillgammal. Hon är så förbannat självständig & så är
hon sjukt bra på att dra en massa historier & lögner.
Lika bra att ta chansen att få duscha ordentligt utan att behöva bråka om
vattnet.
Och baby, du skulle ju inte bli full! Men du får fantamej vara snygg idag
annars jävlar. Det är ju kul när det går bra för andra & en annan behöver
sitta i sin ensamhet. Nej, det är inte synd om mig alls.
Men jag tycker om dig iallafall. Du får lov att bli full om du vill.
(Heja min lillebror!!! Puss)
att jag skulle få vila mina ögon lite längre än vanligt?
Det är väl klart att Alyssa ska ut & cykla långt innan gryningen.
Det känns som det iallafall, trots att det faktiskt var ganska ljust ute.
Hon ville ha frukost & idag tvingade jag faktiskt henne till att själv ta
ifrån kylen. Jag är en bra mamma som har mackorna redo & yoghurten
i rätt höjd så att hon bara kan plocka ut det.
Men det hjälpte inte. Hon skulle ha hjälp med både det ena & det andra
& jag måste säga att hon har konstiga ideér!
En galen unge är en bra unge. När jag klev upp så hade hon klistrat
hundratusen klistermärke på sin cykel. Känns ju nödvändigt & det var bara
Hello Kitty. Allt det rosa stack i ögonen på mig & sen tog hon på sig &
gick ut & cyklade en stund. Jag tvingade mig upp & nu har jag smsat med
lillebror en stund.
Han är min personliga coach när det gäller killar. Jag kan ju inget om män
överhuvudtaget då jag inte har lagt ner någon energi på det.
Men jag får väl börja nu & då är ju lillebror bra att ha.
Så nu har han ordnat present till mig. Ja, det är väl klart att man måste ha
presenter när man fyller år. Inte för att någon fyller år idag, men snart.
Jag kräver ju själv presenter när jag fyller år, men brukar inte få några
iallafall! Min lillebror är ju faktiskt både snygg & cool så han borde ju veta
vad som går hem. Jag diggar min lillebror stil & jag är tacksam över att
han inte är någon nörd.
Jag har ju inte haft någon tid alls att hålla på med att fixa & ordna.
Jag har nog inte gjort annat än att jobba hela förra & denna veckan.
Hur ska jag ha tid med någonting annat? Jag skulle behöva klona mig.
Nu ska jag ta mig en lång dusch. Alyssa hon bara bestämde att hon skulle
åka hem till morfar. Hoppa lite studsmatta & så. Hon har ett så jävla roligt
språk emellanåt & jag kan inte låta bli att tycka att hon låter lite för klok
för sin ålder. Jävla lillgammal. Hon är så förbannat självständig & så är
hon sjukt bra på att dra en massa historier & lögner.
Lika bra att ta chansen att få duscha ordentligt utan att behöva bråka om
vattnet.
Och baby, du skulle ju inte bli full! Men du får fantamej vara snygg idag
annars jävlar. Det är ju kul när det går bra för andra & en annan behöver
sitta i sin ensamhet. Nej, det är inte synd om mig alls.
Men jag tycker om dig iallafall. Du får lov att bli full om du vill.
(Heja min lillebror!!! Puss)
En sak till bara.
Jo, förresten.
Jag saknar dig.
Jag vet att du ville läsa det.
♥
Nu: Criminal Minds i väntan på sömn. Den verkar långt borta
& det finns för många tankar att tänka. Dumt!
Men godnatt.
Jag saknar dig.
Jag vet att du ville läsa det.
♥
Nu: Criminal Minds i väntan på sömn. Den verkar långt borta
& det finns för många tankar att tänka. Dumt!
Men godnatt.
I just want you....
Vilken dag det har varit. Det var knappt att jag orkade kliva upp imorse.
Jag har verkligen jobbat röven av mig & jag känner att lite ledigt skulle
vara fint som sjuttsingen. Men icke.
Vi har redan börjat skriva på vårt nya schema & jag har skrivit in
alldeles för många pass redan trots att jag tagit hela vecka 46 ledigt.
Det är ju då allt händer.
Vi har varit ute & ätit idag. Jag & V tog varsin boende & traskade iväg
till den enda restaurangen där man kommer in med rullstol.
För att inte alltid äta samma kost så valde jag bakpotatis istället för
thaimat. Det var ett riktigt dåligt val. Men jag gör aldrig om det igen.
Tur att jobbet betalar för jag hade krävt pengarna tillbaka.
Jag tror att jag skulle må bra av lite hemlagad mat också, men det är
hundra år sedan jag åt det. Max en gång denna månaden har vi ätit
hemlagat. Inte konstigt att jag går upp i vikt. Snart måste jag väl
åka till Brookhaven & så smugglar jag väl jordnötssmör i valkarna.
Jag hade turen att få sluta i normal tid idag. Redan klockan fyra &
det kändes förbannat lyxigt. Det är då jag brukar börja jobba.
Jag skulle göra så mycket när jag kom hem, jag skulle åka iväg &
hitta något kul.. Men jag har absolut inga ideér om vad det skulle kunna
vara för något. Imorgon måste jag verkligen ta lillebror till hjälp.
Jag kom hem & tappade helt lusten till allt vad jag nu än skulle göra
& det enda som jag orkade med var en dusch.
Mamma & jag tog oss för att gå ut i blåsten & vi kom inte längre än till
bankomaten & sen hem igen. Pengar är ju bra att ha ute om man ska
åka tåg.
Sara kom & vi tog lite kaffe innan det var dags att hämta Alyssa.
Hon har varit på kalas hos Memme. Lite sent att ha kalas klockan
sex till åtta en fredag. Då är dom stackars barnen helt slut efter en hård
vecka på dagis ju. Och mycket riktigt var hon helt slut, men när vi kom
hem skulle hon titta i sitt fotoalbum som hon fått av Stina från det att
dom var på Bakken. Mycket karuseller & sen hade hon bränt ut filmen
ifrån Alyssas dansuppvisning. Den var ganska kul att se på.
Mest för att alla gjorde precis som dom själv ville & Alyssa vänder sig om
& vickar på rumpan.
Alyssa vägrade att somna. Hon var riktigt övertrött & låg mest vred sig i
sängen hur länge som helst. Jag skulle kittla henne på armen, på ryggen &
på magen. Hon skulle titta på film & pilla med allt annat.
Av ren utmattning somnade hon & jag har precis lagt mig bredvid henne.
Jag har saknat mitt hjärta hur mycket som helst & det är tråkigt att vara
ifrån henne så mycket som jag är nu. Skit att jag ska behöva jobba!
Jag måste vinna miljoner snart.
Nu ska jag bara tråka & tycka det är förbannat trist att vara ensam.
Det är verkligen inget jag föredrar. Jag vill ha folk omkring mig hela tiden.
Väldigt få gånger som jag vill vara ensam.
Och jag hinner tänka såjävla mycket på allt, det är inte alls kul.
Istället så bjuder jag på två av mina favoriter
Jag har verkligen jobbat röven av mig & jag känner att lite ledigt skulle
vara fint som sjuttsingen. Men icke.
Vi har redan börjat skriva på vårt nya schema & jag har skrivit in
alldeles för många pass redan trots att jag tagit hela vecka 46 ledigt.
Det är ju då allt händer.
Vi har varit ute & ätit idag. Jag & V tog varsin boende & traskade iväg
till den enda restaurangen där man kommer in med rullstol.
För att inte alltid äta samma kost så valde jag bakpotatis istället för
thaimat. Det var ett riktigt dåligt val. Men jag gör aldrig om det igen.
Tur att jobbet betalar för jag hade krävt pengarna tillbaka.
Jag tror att jag skulle må bra av lite hemlagad mat också, men det är
hundra år sedan jag åt det. Max en gång denna månaden har vi ätit
hemlagat. Inte konstigt att jag går upp i vikt. Snart måste jag väl
åka till Brookhaven & så smugglar jag väl jordnötssmör i valkarna.
Jag hade turen att få sluta i normal tid idag. Redan klockan fyra &
det kändes förbannat lyxigt. Det är då jag brukar börja jobba.
Jag skulle göra så mycket när jag kom hem, jag skulle åka iväg &
hitta något kul.. Men jag har absolut inga ideér om vad det skulle kunna
vara för något. Imorgon måste jag verkligen ta lillebror till hjälp.
Jag kom hem & tappade helt lusten till allt vad jag nu än skulle göra
& det enda som jag orkade med var en dusch.
Mamma & jag tog oss för att gå ut i blåsten & vi kom inte längre än till
bankomaten & sen hem igen. Pengar är ju bra att ha ute om man ska
åka tåg.
Sara kom & vi tog lite kaffe innan det var dags att hämta Alyssa.
Hon har varit på kalas hos Memme. Lite sent att ha kalas klockan
sex till åtta en fredag. Då är dom stackars barnen helt slut efter en hård
vecka på dagis ju. Och mycket riktigt var hon helt slut, men när vi kom
hem skulle hon titta i sitt fotoalbum som hon fått av Stina från det att
dom var på Bakken. Mycket karuseller & sen hade hon bränt ut filmen
ifrån Alyssas dansuppvisning. Den var ganska kul att se på.
Mest för att alla gjorde precis som dom själv ville & Alyssa vänder sig om
& vickar på rumpan.
Alyssa vägrade att somna. Hon var riktigt övertrött & låg mest vred sig i
sängen hur länge som helst. Jag skulle kittla henne på armen, på ryggen &
på magen. Hon skulle titta på film & pilla med allt annat.
Av ren utmattning somnade hon & jag har precis lagt mig bredvid henne.
Jag har saknat mitt hjärta hur mycket som helst & det är tråkigt att vara
ifrån henne så mycket som jag är nu. Skit att jag ska behöva jobba!
Jag måste vinna miljoner snart.
Nu ska jag bara tråka & tycka det är förbannat trist att vara ensam.
Det är verkligen inget jag föredrar. Jag vill ha folk omkring mig hela tiden.
Väldigt få gånger som jag vill vara ensam.
Och jag hinner tänka så
Istället så bjuder jag på två av mina favoriter
what if you
Jobbigt va?
Jag kom på att jag måste till jobbet för att stämpla in & sedan gå
in & hjälpa personen vi hjälper om vi börjar halv åtta.
Istället för att cykla direkt dit. Jobbigt. Lönt? Vilketjävla system.
Gomooooorron baby!? Har du sovit gott?
Puss
Nu ska jag ta mig lite att äta & sen får jag dra mig till jobbet.
Spännande. Åh vad jag skulle vilja sova idag.
in & hjälpa personen vi hjälper om vi börjar halv åtta.
Istället för att cykla direkt dit. Jobbigt. Lönt? Vilket
Gomooooorron baby!? Har du sovit gott?
Puss
Nu ska jag ta mig lite att äta & sen får jag dra mig till jobbet.
Spännande. Åh vad jag skulle vilja sova idag.
Det kan jag bara drömma om.
Vad har jag fått gjort ikväll? Absolut så lite som möjligt
men jag har gjort detjävligt bra.
Jag har hunnit med att epilera benen som egentligen inte
behövde epileras, men bara för att vara på den säkra sidan så
gjorde jag det. I brist på annat att göra kanske?
Jag har spenderat mycket tid med strålning i örat eller kanske
hela huvudet. Det är ungefär det enda jag får med resten av
omvärlden, eller iallafall med mina älskade söta.
Lite strålning & ett gott snack!
Imorgon har jag en dejt. Med min just nu pessimistiska Sara.
Vi ska ta igen allt kaffedrickande som vi har missat & det är ju
en hel del. Det händer mycket just nu, överallt.
Vi hinner inte uppdatera varandra lika mycket nuförtiden.
Nu när jag ändå är själv så passade jag på att ta en lång dusch
& skrubbade mig till en babylen kropp. Det händer ungefär
en gång i kvartalet att jag får ta en så lång dusch & att jag får
allt vatten själv. Annars är där ju alltid en snål liten dam som
antingen stressar mig eller ska ha allt vatten. Gud vad jag önskar
mig två stora takduschar. Att dela är inte alls varken min eller hennes
stora passion. Allt eller inget.
Men det var skönt & nu får jag somna snyggt för att inte förstöra min
snygga frissa. Men med min tur så står väl håret ändå på alla håll &
kanter så att jag måste fixa det imorgon. Orka med sånt?
Det var något med 8 mile på tv nu & jag minns att jag tyckte den var bra förr.
Nu känns det så 98 & wiggahs är nog bland det värsta som finns.
Det finns inget osexigare än en wiggah som försöker vara så gangster
med blingbling & massa trams. Med coole attityden & töntigt slang.
Nej, det ska vara fina killar som använder ett bra språk & kan sin
grammatik. Skulle han vara svensk & bryta så skulle jag skratta i smyg
& undra om han själv tyckte det var tufft när det egentligen bara är patetiskt.
Ett välvårdat språk & absolut inget blingbling..
Det är ju jag som ska bära diamanterna!! Fast det kan jag ju se mig i
stjärnorna om. Och helst ska dom inte ha brallorna nere i marken
& gå som om dom fått en hemorrojder.
Men det är ju tur för mig att jag slipper leta. Jag har ju fått tag på den
bästa även om han inte lärt sig att det heter "kliva upp".
Lite måste jag ju ha överseende med. Han är ju bra på så mycket annat ju.
Jag har iallafall hittat en som är lite gnälligare än vad jag är.
Då måste det ju vara lite tillåtet för mig att kräka av mig ibland.
Och så är han ju underbar som ger mig massage & kliar mig hur länge
som helst, även om det alltid är så att man skulle kunna bli kliad i
all evighet för att det är så satans skönt.
Men nej, det enda som är bra med 8 mile är deras battle.
Nu ska jag faktiskt försöka sova lite. Mina ögon är förvånansvärt trötta ikväll.
Måste vara för att jag har jobbat så hårt.
Men det är inte vidare kul att sova själv när jag vet att jag hade kunnat
få sova bredvid min baby. För det kommer alltid vara mysigare.
Puss älskiipaijj.
men jag har gjort det
Jag har hunnit med att epilera benen som egentligen inte
behövde epileras, men bara för att vara på den säkra sidan så
gjorde jag det. I brist på annat att göra kanske?
Jag har spenderat mycket tid med strålning i örat eller kanske
hela huvudet. Det är ungefär det enda jag får med resten av
omvärlden, eller iallafall med mina älskade söta.
Lite strålning & ett gott snack!
Imorgon har jag en dejt. Med min just nu pessimistiska Sara.
Vi ska ta igen allt kaffedrickande som vi har missat & det är ju
en hel del. Det händer mycket just nu, överallt.
Vi hinner inte uppdatera varandra lika mycket nuförtiden.
Nu när jag ändå är själv så passade jag på att ta en lång dusch
& skrubbade mig till en babylen kropp. Det händer ungefär
en gång i kvartalet att jag får ta en så lång dusch & att jag får
allt vatten själv. Annars är där ju alltid en snål liten dam som
antingen stressar mig eller ska ha allt vatten. Gud vad jag önskar
mig två stora takduschar. Att dela är inte alls varken min eller hennes
stora passion. Allt eller inget.
Men det var skönt & nu får jag somna snyggt för att inte förstöra min
snygga frissa. Men med min tur så står väl håret ändå på alla håll &
kanter så att jag måste fixa det imorgon. Orka med sånt?
Det var något med 8 mile på tv nu & jag minns att jag tyckte den var bra förr.
Nu känns det så 98 & wiggahs är nog bland det värsta som finns.
Det finns inget osexigare än en wiggah som försöker vara så gangster
med blingbling & massa trams. Med coole attityden & töntigt slang.
Nej, det ska vara fina killar som använder ett bra språk & kan sin
grammatik. Skulle han vara svensk & bryta så skulle jag skratta i smyg
& undra om han själv tyckte det var tufft när det egentligen bara är patetiskt.
Ett välvårdat språk & absolut inget blingbling..
Det är ju jag som ska bära diamanterna!! Fast det kan jag ju se mig i
stjärnorna om. Och helst ska dom inte ha brallorna nere i marken
& gå som om dom fått en hemorrojder.
Men det är ju tur för mig att jag slipper leta. Jag har ju fått tag på den
bästa även om han inte lärt sig att det heter "kliva upp".
Lite måste jag ju ha överseende med. Han är ju bra på så mycket annat ju.
Jag har iallafall hittat en som är lite gnälligare än vad jag är.
Då måste det ju vara lite tillåtet för mig att kräka av mig ibland.
Och så är han ju underbar som ger mig massage & kliar mig hur länge
som helst, även om det alltid är så att man skulle kunna bli kliad i
all evighet för att det är så satans skönt.
Men nej, det enda som är bra med 8 mile är deras battle.
Nu ska jag faktiskt försöka sova lite. Mina ögon är förvånansvärt trötta ikväll.
Måste vara för att jag har jobbat så hårt.
Men det är inte vidare kul att sova själv när jag vet att jag hade kunnat
få sova bredvid min baby. För det kommer alltid vara mysigare.
Puss älskiipaijj.
Bara slut.
Det har varit en hektisk dag & jag är absolut helt slut.
Jag har varit överallt & ingenstans känns det som.
Imorse stämplade jag in 06.58 & det är nog första gången jag
kommer till jobbet så sent. Men alldeles perfekt i tid egentligen.
Vad ska jag göra på jobbet så långt innan? Jag får ju inte betalt
för det. Jag tyckte det var alldeles för skönt att ligga i sängen imorse
så jag kom upp lite sent & så glömde jag ju väcka den där snygga
mannen som låg i min säng, men han hade ju själv koll på klockan.
Jag gjorde vad jag skulle på jobbet & det går alltid så sablars fort för
mig så jag var ju färdig innan åtta.
Så det bestämdes att jag skulle få äran att åka in till sjukhuset & jobba
där. Det är ju inte direkt jättespännande & jag gillar verkligen inte
sjukhus, luften är tung & man blir konstig i huvudet.
Dofterna är sjukt sterila & allt luktar skumt. Maten är slafsig & bara för
att jag är där som personal ska ju inte dom undvika att göra sitt jobb.
Under dom timmarna jag var där så kom dom in med medicinen.
Inget annat. Det hade varit dåligt med allt sådant som man behöver göra
innan jag kom & jag blir förbannat irriterad.
En människa som inte kan tala för sig kan heller inte påkalla personal
om han behöver hjälp. Förjävligt att det ens ska få gå till så.
När jag kom tillbaka till jobbet igen så var jag tvungen att jobba över också.
Så jag bad faktiskt V stämpla ut till mig. Ja, jag går inte halvvägs hem för att
sedan gå tillbaka igen för att stämpla ut. Det här med stämpling är bara skit.
Det kommer bli mycket övertid.
Nu har jag hunnit vara hemma en timme & jag har inte orkat göra ett skit.
Jag behöver sitta ner, för det har inte varit mycket utav det idag.
Jävla spring fram & tillbaka på mig.
Och idag var det tydligen lön också. Det hade jag knappt en susning om.
Men det var ju trevligt att få lite extra klirr i kassan. Det är ju alltid uppskattat.
Jag tror jag tar en veckas semester! Får planera in det snart, inom det närmsta.
Hela vecka 46 har jag iallafall fullbokat så då blir det ledigt!!
Jag måste städa upp här & fortsätta med min garderobsrensning som jag
påbörjade igår men aldrig avslutade. Jag fick ju viktigare saker för mig!
Och jag kan inte få nog av honom. Han är vacker som få!
Hade det gått så hade jag tvingat honom att vara i närheten alltjämt.
Jag saknar honom redan & visst är det jobbigt.
Jag har varit överallt & ingenstans känns det som.
Imorse stämplade jag in 06.58 & det är nog första gången jag
kommer till jobbet så sent. Men alldeles perfekt i tid egentligen.
Vad ska jag göra på jobbet så långt innan? Jag får ju inte betalt
för det. Jag tyckte det var alldeles för skönt att ligga i sängen imorse
så jag kom upp lite sent & så glömde jag ju väcka den där snygga
mannen som låg i min säng, men han hade ju själv koll på klockan.
Jag gjorde vad jag skulle på jobbet & det går alltid så sablars fort för
mig så jag var ju färdig innan åtta.
Så det bestämdes att jag skulle få äran att åka in till sjukhuset & jobba
där. Det är ju inte direkt jättespännande & jag gillar verkligen inte
sjukhus, luften är tung & man blir konstig i huvudet.
Dofterna är sjukt sterila & allt luktar skumt. Maten är slafsig & bara för
att jag är där som personal ska ju inte dom undvika att göra sitt jobb.
Under dom timmarna jag var där så kom dom in med medicinen.
Inget annat. Det hade varit dåligt med allt sådant som man behöver göra
innan jag kom & jag blir förbannat irriterad.
En människa som inte kan tala för sig kan heller inte påkalla personal
om han behöver hjälp. Förjävligt att det ens ska få gå till så.
När jag kom tillbaka till jobbet igen så var jag tvungen att jobba över också.
Så jag bad faktiskt V stämpla ut till mig. Ja, jag går inte halvvägs hem för att
sedan gå tillbaka igen för att stämpla ut. Det här med stämpling är bara skit.
Det kommer bli mycket övertid.
Nu har jag hunnit vara hemma en timme & jag har inte orkat göra ett skit.
Jag behöver sitta ner, för det har inte varit mycket utav det idag.
Och idag var det tydligen lön också. Det hade jag knappt en susning om.
Men det var ju trevligt att få lite extra klirr i kassan. Det är ju alltid uppskattat.
Jag tror jag tar en veckas semester! Får planera in det snart, inom det närmsta.
Hela vecka 46 har jag iallafall fullbokat så då blir det ledigt!!
Jag måste städa upp här & fortsätta med min garderobsrensning som jag
påbörjade igår men aldrig avslutade. Jag fick ju viktigare saker för mig!
Och jag kan inte få nog av honom. Han är vacker som få!
Hade det gått så hade jag tvingat honom att vara i närheten alltjämt.
Jag saknar honom redan & visst är det jobbigt.
Jag är beroende.
Jag har insett nu att shopping är ganska så beroendeframkallande.
Jag har vetat det sedan förut, för jag har varit beroende innan.
Det är en fin känsla att dra sitt visakort & för stunden så känns det
ju fantastiskt bra. Idag gjorde jag faktiskt ett kap. Det är bra när
Sandra är på jobbet & man får fin rabatt!!
Jag fick med mig ett par jeans hem, jag behövde ju faktiskt det?
Eller kanske inte, men det är ju bra att ha.
Ett par skor också. Nej, jag köpte två par skor. Ännu bättre.
När jag ska använda dom det vet jag inte, men dom var högklackade
iallafall.
Alyssa tyckte det var lagom tråkigt att springa runt i butiker & jag förstår
henne faktiskt. Hur kul är det för ett barn?
Men så är det när man ska umgås med sin mamma!! Hon får lära sig
att gilla läget & hon brukar vara rätt duktig på att shoppa hon med.
Nu äntligen har jag fått prata med Sara också. Det känns ju som
hundra år sedan. Vi har mycket att ta igen! Och jag hoppas vi hinner
ses någonting nu i dagarna när jag slutar i mer human tid.
Det ska bli skönt att få sluta på eftermiddagen istället för mitt i natten.
Annars har jag minsann inte gjort något kul. Jag borde ordna upp i mina
garderober då dom inte går att stänga eftersom det är alldeles för
mycket kläder. Galet! Så det ska jag nog göra innan min baby kommer.
Äntligen!! Jag har saknat ihjäl mig efter honom.
Det är bra att få stilla sin abstinens lite, men det är dumt att jag börjar tidigt
imorgon. Jag som skulle vilja spendera lite mer tid med honom.
Halva tiden måste jag ju sova. Attans rabarber
Ska lämna Alyssa också hos Tias men Leo har nästan just kommit hem &
det är klart att hon vill leka lite med honom. Hennes älskade pojkvän!
Och hungrig som en gnu är jag också. Jag har blivit dålig på att äta.
Jag som har haft sjuka rutiner när det gäller mat. Enda gången jag håller
på dom rutinerna nuförtiden är när jag jobbar. Så jag borde väl göra det alltid.
Nu måste jag trycka i mig lite mat & sen fixa.
Jag har vetat det sedan förut, för jag har varit beroende innan.
Det är en fin känsla att dra sitt visakort & för stunden så känns det
ju fantastiskt bra. Idag gjorde jag faktiskt ett kap. Det är bra när
Sandra är på jobbet & man får fin rabatt!!
Jag fick med mig ett par jeans hem, jag behövde ju faktiskt det?
Eller kanske inte, men det är ju bra att ha.
Ett par skor också. Nej, jag köpte två par skor. Ännu bättre.
När jag ska använda dom det vet jag inte, men dom var högklackade
iallafall.
Alyssa tyckte det var lagom tråkigt att springa runt i butiker & jag förstår
henne faktiskt. Hur kul är det för ett barn?
Men så är det när man ska umgås med sin mamma!! Hon får lära sig
att gilla läget & hon brukar vara rätt duktig på att shoppa hon med.
Nu äntligen har jag fått prata med Sara också. Det känns ju som
hundra år sedan. Vi har mycket att ta igen! Och jag hoppas vi hinner
ses någonting nu i dagarna när jag slutar i mer human tid.
Det ska bli skönt att få sluta på eftermiddagen istället för mitt i natten.
Annars har jag minsann inte gjort något kul. Jag borde ordna upp i mina
garderober då dom inte går att stänga eftersom det är alldeles för
mycket kläder. Galet! Så det ska jag nog göra innan min baby kommer.
Äntligen!! Jag har saknat ihjäl mig efter honom.
Det är bra att få stilla sin abstinens lite, men det är dumt att jag börjar tidigt
imorgon. Jag som skulle vilja spendera lite mer tid med honom.
Halva tiden måste jag ju sova. Attans rabarber
Ska lämna Alyssa också hos Tias men Leo har nästan just kommit hem &
det är klart att hon vill leka lite med honom. Hennes älskade pojkvän!
Och hungrig som en gnu är jag också. Jag har blivit dålig på att äta.
Jag som har haft sjuka rutiner när det gäller mat. Enda gången jag håller
på dom rutinerna nuförtiden är när jag jobbar. Så jag borde väl göra det alltid.
Nu måste jag trycka i mig lite mat & sen fixa.
Gissa vem som är ledig?
Jag lät mitt larm stå kvar på halv åtta. Jag tyckte att det var en bra idé igår
natt när jag väl skulle sova. Imorse var det inte lika roligt, men jag kunde inte
somna om, såklart! Jag är ju ledig idag.
Jag låg kvar i sängen & slösurfade & sen ringde jag till Alyssa.
När jag pratade med hennes pappa sa han att dom redan var på väg ut.
Herrejisses, det är väl skillnad på halv tio & elva?
Inte mycket tyckte han. men på den timmen där hinner jag ju för fasiken göra
hur mycket som helst & helt plötsligt blev det stressigt.
Jag kan ju inte sitta helt läbbig & äcklig när det kommer assistenter. haha.
För att jag ska kunna vara trevlig & spela en roll måste jag ju vara snygg.
Det går inte för sig att sitta med håret på alla möjliga håll & ha orakade ben.
Inte för att dom ska känna mig på benen men jag måste ju vara tusen
gånger snyggare än dom i vilket fall som helst.
Vädret har jag inte heller tur med. Var tog solen vägen?! Är det inte alltid
likadant när jag är ledig?.. Ingen sol som gassar på min bleka kropp, bara
moln & regn på intåg. Skittrist. Men då hinner jag spendera lite tid inne
& städa. Det är nog det enda jag gör.
Vi ska väl iväg på en shoppingrunda också. Jag måste verkligen ha ett par
högklackade. Jag vet inte varför egentligen för det är väl inte direkt vanligt att
jag använder det? Men jag har helt snöat in på att jag måste ha ett par.
Och har jag fått något för mig så ska det vara så.
Jag är ledig som tusan idag & jag har inte en susning om det är roligt
eller inte?! Jag hade ju lika gärna kunnat jobba eftersom det inte är
någon hemma att dricka kaffe med & snacka skit.
Det var längesen jag pratade med Sara & jag saknar henne massor.
Jag har jobbat mycket ju &fan vad det märks.
Folk tröttnar på mig. Dom vet ju att jag ändå inte kan göra något.
Men det är väl så det blir, jag har väl bara mig själv att skylla när jag
väljer karriären före. Jag vill inte bli kvar i samma slentrian hela livet
& jag försöker ju att arbeta mig upp. Med det kommer mer ansvar & ännu
mindre tid. Men jag saknar er!!
Nu ska jag se till att göra något lite vettigare. Hela dagen kan ju inte gå
till att sitta framför datorn. Det är kass.
Lek & bus & senare lite shopping. Me like!!
(det är kul med gamla bilder, men alyssa var ingen söt bebis)
natt när jag väl skulle sova. Imorse var det inte lika roligt, men jag kunde inte
somna om, såklart! Jag är ju ledig idag.
Jag låg kvar i sängen & slösurfade & sen ringde jag till Alyssa.
När jag pratade med hennes pappa sa han att dom redan var på väg ut.
Herrejisses, det är väl skillnad på halv tio & elva?
Inte mycket tyckte han. men på den timmen där hinner jag ju för fasiken göra
hur mycket som helst & helt plötsligt blev det stressigt.
Jag kan ju inte sitta helt läbbig & äcklig när det kommer assistenter. haha.
För att jag ska kunna vara trevlig & spela en roll måste jag ju vara snygg.
Det går inte för sig att sitta med håret på alla möjliga håll & ha orakade ben.
Inte för att dom ska känna mig på benen men jag måste ju vara tusen
gånger snyggare än dom i vilket fall som helst.
Vädret har jag inte heller tur med. Var tog solen vägen?! Är det inte alltid
likadant när jag är ledig?.. Ingen sol som gassar på min bleka kropp, bara
moln & regn på intåg. Skittrist. Men då hinner jag spendera lite tid inne
& städa. Det är nog det enda jag gör.
Vi ska väl iväg på en shoppingrunda också. Jag måste verkligen ha ett par
högklackade. Jag vet inte varför egentligen för det är väl inte direkt vanligt att
jag använder det? Men jag har helt snöat in på att jag måste ha ett par.
Och har jag fått något för mig så ska det vara så.
Jag är ledig som tusan idag & jag har inte en susning om det är roligt
eller inte?! Jag hade ju lika gärna kunnat jobba eftersom det inte är
någon hemma att dricka kaffe med & snacka skit.
Det var längesen jag pratade med Sara & jag saknar henne massor.
Jag har jobbat mycket ju &
Folk tröttnar på mig. Dom vet ju att jag ändå inte kan göra något.
Men det är väl så det blir, jag har väl bara mig själv att skylla när jag
väljer karriären före. Jag vill inte bli kvar i samma slentrian hela livet
& jag försöker ju att arbeta mig upp. Med det kommer mer ansvar & ännu
mindre tid. Men jag saknar er!!
Nu ska jag se till att göra något lite vettigare. Hela dagen kan ju inte gå
till att sitta framför datorn. Det är kass.
Lek & bus & senare lite shopping. Me like!!
(det är kul med gamla bilder, men alyssa var ingen söt bebis)
Skit.
Det är skönt att få vara hemma & jag har faktiskt intagit
position sängläge trots att jag inte är det minsta trött.
På jobbet har det gått bra, jag har inte känt att jag inte orkat.
Det var längesedan det kändes såhär, kanske börjar jag få
tillbaka stinget. Eller?
Mötet var väl sådär. Vi kom inte fram till något direkt & det känns
ganska så meningslöst att ha ett möte på tre timmar där inga
beslut tas.
Det är tomma diskussioner om allt det som är viktigt, men ingen
kommer med någon lösning.
Det dåliga är att vi stämplar nu. Det innebär också att vi inte kan gå
tidigare. Som ikväll så slutade jag halv tio. Jag var färdig när klockan
knappt var tio över nio. Alltså tjugo minuter dötid som jag hade kunnat
spendera hemma istället. På något bättre sätt.
Men jag vet några som kommer fuska & jag kan med lätthet säga att
jag gärna lämnar ut mitt lösenord enbart för att få slippa den där onödiga
tiden som vi bara sitter av. När alla sover känns det inte heller direkt
som man vill vara inne hos dom & hålla på & fixa.
Jag har spenderat min tid i telefonen sen det jag satte mig på cykeln hem.
Alyssa ska vara ledig från dagis imorgon för att jag ska få se henne denna
veckan, lite mer än vad jag har gjort. Och eftersom jag börjar sju både
torsdag & fredag så känns det som om vi aldrig ses. Stackars mig.
Så vi bestämde att M skulle komma med henne, lite för tidigt för min smak men
det är ganska skönt att kunna hitta på något sen.
Sen var jag tvungen att ringa mamma eftersom hon alltid oroar sig.
Nu börjar det ju bli mörkt om kvällarna & det är ju hemskt om jag inte kommer
hem innan jag slutar! Hon tror väl att det ska stå någon i en buske någonstans
& sticka kniven i mig.
Och sen pratade jag ju med den viktigaste. Det är hemskt vad jobbigt det
ska behöva vara. Jag saknar honom riktigt mycket nu.
Om jag hade kunnat så skulle jag infört en lag på att man inte får vara
utan varandra så länge. Det är inte bra för hälsan. Nej, det är nog inte bra
för någonting egentligen. Samtidigt är det ju faktiskt ganska mysigt att få
sakna någon när man inte har gjort det på minst tusen år.
Baby, du är finast.
Nu ska jag nog försöka tvinga mig själv att sova. Eller nej, jag ska nog läsa
en bok. Jag ska också skriva en bok.
Det är snart imorgon & jag behöver verkligen lite avkoppling, men jag vet inte
riktigt hur man gör?
position sängläge trots att jag inte är det minsta trött.
På jobbet har det gått bra, jag har inte känt att jag inte orkat.
Det var längesedan det kändes såhär, kanske börjar jag få
tillbaka stinget. Eller?
Mötet var väl sådär. Vi kom inte fram till något direkt & det känns
ganska så meningslöst att ha ett möte på tre timmar där inga
beslut tas.
Det är tomma diskussioner om allt det som är viktigt, men ingen
kommer med någon lösning.
Det dåliga är att vi stämplar nu. Det innebär också att vi inte kan gå
tidigare. Som ikväll så slutade jag halv tio. Jag var färdig när klockan
knappt var tio över nio. Alltså tjugo minuter dötid som jag hade kunnat
spendera hemma istället. På något bättre sätt.
Men jag vet några som kommer fuska & jag kan med lätthet säga att
jag gärna lämnar ut mitt lösenord enbart för att få slippa den där onödiga
tiden som vi bara sitter av. När alla sover känns det inte heller direkt
som man vill vara inne hos dom & hålla på & fixa.
Jag har spenderat min tid i telefonen sen det jag satte mig på cykeln hem.
Alyssa ska vara ledig från dagis imorgon för att jag ska få se henne denna
veckan, lite mer än vad jag har gjort. Och eftersom jag börjar sju både
torsdag & fredag så känns det som om vi aldrig ses. Stackars mig.
Så vi bestämde att M skulle komma med henne, lite för tidigt för min smak men
det är ganska skönt att kunna hitta på något sen.
Sen var jag tvungen att ringa mamma eftersom hon alltid oroar sig.
Nu börjar det ju bli mörkt om kvällarna & det är ju hemskt om jag inte kommer
hem innan jag slutar! Hon tror väl att det ska stå någon i en buske någonstans
& sticka kniven i mig.
Och sen pratade jag ju med den viktigaste. Det är hemskt vad jobbigt det
ska behöva vara. Jag saknar honom riktigt mycket nu.
Om jag hade kunnat så skulle jag infört en lag på att man inte får vara
utan varandra så länge. Det är inte bra för hälsan. Nej, det är nog inte bra
för någonting egentligen. Samtidigt är det ju faktiskt ganska mysigt att få
sakna någon när man inte har gjort det på minst tusen år.
Baby, du är finast.
Nu ska jag nog försöka tvinga mig själv att sova. Eller nej, jag ska nog läsa
en bok. Jag ska också skriva en bok.
Det är snart imorgon & jag behöver verkligen lite avkoppling, men jag vet inte
riktigt hur man gör?
Helvete.
Jag börjar tio idag. jag tyckte jag hade hela morgonen på mig
så jag låg där i sängen & surfade lite.
Ja, och nu är klockan nio. Det är galet vad tiden går fort.
Jag har inte hunnit med att gör någon mat heller.
Det får bli svält idag också som igår.
Vår APT slutar inte förrän ett & då är man ju lika hungrig som
ett afrikabarn.
Åh vad jag stör mig på mig själv emellanåt.
Jag sov nog lite för länge också. Nog för att jag behövde det,
men istället så stressar jag & det är för tusan inte bra för hjärtat
har jag hört.
Men kaffet ska jag hinna med.
Måste ju vara pigg när vi ska gå igenom vår stämpling.
Annars blir det ingen lön & det vore jujävligt dumt.
Jag saknar dig baby.. Ja, vareviga dag,vareviga minut
av dygnet. Det är svårt.
Imorgon är det jag som är ledig.
så jag låg där i sängen & surfade lite.
Ja, och nu är klockan nio. Det är galet vad tiden går fort.
Jag har inte hunnit med att gör någon mat heller.
Det får bli svält idag också som igår.
Vår APT slutar inte förrän ett & då är man ju lika hungrig som
ett afrikabarn.
Åh vad jag stör mig på mig själv emellanåt.
Jag sov nog lite för länge också. Nog för att jag behövde det,
men istället så stressar jag & det är för tusan inte bra för hjärtat
har jag hört.
Men kaffet ska jag hinna med.
Måste ju vara pigg när vi ska gå igenom vår stämpling.
Annars blir det ingen lön & det vore ju
Jag saknar dig baby.. Ja, vareviga dag,vareviga minut
av dygnet. Det är svårt.
Imorgon är det jag som är ledig.
Lovely
Nu har jag placerat min blekfeta röv i sängen som mest
känns tom & det är så förbannat ensamt.
Här får jag spendera natten själv utan Alyssa & utan min hånnipaijj.
Förjävligt rent ut sagt. Faktiskt.
Nog för att det kan bli skönt att få sova lite längre imorgon.
Det tråkiga är att jag inte får sova hur länge som helst eftersom
vi ska ha APT klockan tio. Sen jobbar jag ju hela förbannade dagen
& kvällen. Spännande liv jag har va?
Jag borde skaffa mig ett liv med lite mer innehåll än jobbet.
Det kunde jag ju ha haft om jag inte jobbade så sena kvällar.
Jag får ju höra ganska mycket att jag borde skaffa mig ett vanligt
sju till fyra jobb. Men ser du, det går inte.
Och så ville du att jag skulle skriva att jag älskar dig..
Höhöhö.. Så nu gjorde jag det.
Vi kan ju diskutera detta vidare senare.
Du borde kanske skaffa en blogg.. För det låter som om du
kan ha mycket att säga.
Nu ska jag sova & drömma om han den fina som befinner
sig alldeles för många mil ifrån.
Ska sakna hans närhet alldeles för mycket & långa nätter
som han finns här bredvid.
Han har iallafall fått mig beroende & det är på riktigt denna
gången, jag känner det.
känns tom & det är så förbannat ensamt.
Här får jag spendera natten själv utan Alyssa & utan min hånnipaijj.
För
Nog för att det kan bli skönt att få sova lite längre imorgon.
Det tråkiga är att jag inte får sova hur länge som helst eftersom
vi ska ha APT klockan tio. Sen jobbar jag ju hela förbannade dagen
& kvällen. Spännande liv jag har va?
Jag borde skaffa mig ett liv med lite mer innehåll än jobbet.
Det kunde jag ju ha haft om jag inte jobbade så sena kvällar.
Jag får ju höra ganska mycket att jag borde skaffa mig ett vanligt
sju till fyra jobb. Men ser du, det går inte.
Och så ville du att jag skulle skriva att jag älskar dig..
Höhöhö.. Så nu gjorde jag det.
Vi kan ju diskutera detta vidare senare.
Du borde kanske skaffa en blogg.. För det låter som om du
kan ha mycket att säga.
Nu ska jag sova & drömma om han den fina som befinner
sig alldeles för många mil ifrån.
Ska sakna hans närhet alldeles för mycket & långa nätter
som han finns här bredvid.
Han har iallafall fått mig beroende & det är på riktigt denna
gången, jag känner det.
All i need is you!
Jag blir tokig!
Nu har vi kommit hem från dagens shopping.
Min besvikelse är total, jag fick inte med mig dom snygga skorna
som jag har tittat på flera gånger men inte köpt.
Dom fanns helt enkelt inte kvar & jag tappade helt lusten.
Att ett par skor kan få en till sådant.
Jag slog till & köpte ett par fräcka gummistövlar, så nu kan jag hoppa
i vattenpölar med Ally & inte bli dyngsur om fötterna som jag blir
varenda gång jag tvingas ut i regnet. Tog ett par andra vanliga sköna
tygskor också.
Jjag fick med mig två par jeans också. Sen kan jag ju fråga mig
själv om jag kommer att använda dom?
Det var inte dom mest diskreta färgerna, men dom var helt klart
alldeles för coola för att inte få följa med hem & ta plats i min redan
överfyllda garderob.
Jag är fortfarande inte riktigt nöjd, men jag kommer väl över detta
nederlaget också. Får väl se om jag kommer iväg något mer i veckan.
Annarsjävlar.
Nu har vi precis käkat lite & jag blev knappt mätt som vanligt.
Men jag får väl äta lite innan jag ska iväg till jobbet igen.
Aldrig någon vila här inte. Tråkigt men sant.
Jag har fortfarande ganska mycket huvudvärk & jag tror nog att
det är bland det värsta som finns. Jag brukar ju inte ha det &
jag glömde såklart att gå på apoteket för att köpa sådana där
migräntabletter. Jag får väl hoppas att tramadolen hjälper mot det också.
Annars blir det inte sådär jättespännande att jobba faktiskt.
Inte för att det är så spännande att börja på eftermiddagen ändå.
Då är man ju helt slut redan & det tar emot att spendera hela kvällen
på jobbet när jag helst av allt skulle vilja göra annat!
Jag börjar tvivla på min förmåga att hantera abstinens.
Det är förbannat orättvist att det ska behöva vara såhär,
jag måste göra så mycket som möjligt för att försöka tänka bort
saknaden, men den gör ju sig påmind varenda sekund ändå.
Jo, för ni vet.. han är det finaste för mig.
Och jag önskar honom hit hela tiden.
Men nu ska jag fixa till lite mat & byta kläder innan det är dags att
cykla till jobb.
Min besvikelse är total, jag fick inte med mig dom snygga skorna
som jag har tittat på flera gånger men inte köpt.
Dom fanns helt enkelt inte kvar & jag tappade helt lusten.
Att ett par skor kan få en till sådant.
Jag slog till & köpte ett par fräcka gummistövlar, så nu kan jag hoppa
i vattenpölar med Ally & inte bli dyngsur om fötterna som jag blir
varenda gång jag tvingas ut i regnet. Tog ett par andra vanliga sköna
tygskor också.
Jjag fick med mig två par jeans också. Sen kan jag ju fråga mig
själv om jag kommer att använda dom?
Det var inte dom mest diskreta färgerna, men dom var helt klart
alldeles för coola för att inte få följa med hem & ta plats i min redan
överfyllda garderob.
Jag är fortfarande inte riktigt nöjd, men jag kommer väl över detta
nederlaget också. Får väl se om jag kommer iväg något mer i veckan.
Annars
Nu har vi precis käkat lite & jag blev knappt mätt som vanligt.
Men jag får väl äta lite innan jag ska iväg till jobbet igen.
Aldrig någon vila här inte. Tråkigt men sant.
Jag har fortfarande ganska mycket huvudvärk & jag tror nog att
det är bland det värsta som finns. Jag brukar ju inte ha det &
jag glömde såklart att gå på apoteket för att köpa sådana där
migräntabletter. Jag får väl hoppas att tramadolen hjälper mot det också.
Annars blir det inte sådär jättespännande att jobba faktiskt.
Inte för att det är så spännande att börja på eftermiddagen ändå.
Då är man ju helt slut redan & det tar emot att spendera hela kvällen
på jobbet när jag helst av allt skulle vilja göra annat!
Jag börjar tvivla på min förmåga att hantera abstinens.
Det är förbannat orättvist att det ska behöva vara såhär,
jag måste göra så mycket som möjligt för att försöka tänka bort
saknaden, men den gör ju sig påmind varenda sekund ändå.
Jo, för ni vet.. han är det finaste för mig.
Och jag önskar honom hit hela tiden.
Men nu ska jag fixa till lite mat & byta kläder innan det är dags att
cykla till jobb.
Fåfänga
När klockan ringde ville jag helst bara stänga av larmet & somna om.
Men det var en liten dam som vaknade & hoppade upp ur sängen direkt.
Hon skulle börja packa för hon skulle åka till stranden idag.
Jag undrade vad hon skulle där & göra & hon sa att hon hade tänkt bada lite
& sånt. Hon ville vara ledig från dagis idag & tyckte definitivt att vi borde åka
till stranden.
Jag tyckte inte som hon & vi klev upp för att göra oss i ordning för att cykla
så vi kom i tid till dagis. Men som vanligt tar hon hundra år på sig.
Hon är lik mig till viss del, men hon är överdrivet fåfäng.
Herregud mitt lilla barn står & fixar håret i hundra år & hur lönt är det när
hon är rakad på ena sidan.
Men iväg kom vi iallafall & där går hon som om hon äger världen & vickar
på sin lilla söta rumpa. Självförtroendet är det inget fel på.
Nu när jag kom hem fick jag världens äckligaste huvudvärk. Mår illa
& skulle nog egentligen behöva gå & lägga mig en stund.
Det beror väl på att jag inte får mina viktiga timmar att sova på.
Men det är svårt att sova när man verkligen inte kan. Såklart.
Nu ska vi iväg & shoppa lite & jag lovar att komma hem med ett par snygga
högklackade skor! Jag bara måste ha ett par.
Jag saknar min hånnipajj massor. Och jag vill mest bara pussa
på honom. Åhhhh.. Jobbigt.
Men det var en liten dam som vaknade & hoppade upp ur sängen direkt.
Hon skulle börja packa för hon skulle åka till stranden idag.
Jag undrade vad hon skulle där & göra & hon sa att hon hade tänkt bada lite
& sånt. Hon ville vara ledig från dagis idag & tyckte definitivt att vi borde åka
till stranden.
Jag tyckte inte som hon & vi klev upp för att göra oss i ordning för att cykla
så vi kom i tid till dagis. Men som vanligt tar hon hundra år på sig.
Hon är lik mig till viss del, men hon är överdrivet fåfäng.
Herregud mitt lilla barn står & fixar håret i hundra år & hur lönt är det när
hon är rakad på ena sidan.
Men iväg kom vi iallafall & där går hon som om hon äger världen & vickar
på sin lilla söta rumpa. Självförtroendet är det inget fel på.
Nu när jag kom hem fick jag världens äckligaste huvudvärk. Mår illa
& skulle nog egentligen behöva gå & lägga mig en stund.
Det beror väl på att jag inte får mina viktiga timmar att sova på.
Men det är svårt att sova när man verkligen inte kan. Såklart.
Nu ska vi iväg & shoppa lite & jag lovar att komma hem med ett par snygga
högklackade skor! Jag bara måste ha ett par.
Jag saknar min hånnipajj massor. Och jag vill mest bara pussa
på honom. Åhhhh.. Jobbigt.
Jag måste ringa Carina
Jag är trött nu.
Och jag vet att jag borde sova. Men jag vill inte, kan inte &
det är mycket som håller mig vaken.
Varför vet jag inte?! Men det är ju som vanligt då med andra ord.
Jag har haft grabbarna här men Alyssa var nog mest bara trött
& härjade som en tornado & bråkade med dom.
Hon fick tokbryt på mig när jag skickade hem dom & det är inte
roligt någonstans när jag egentligen är hur förbannat trött som helst.
Så det fick bli sängen direkt & på två sekunder så sov hon.
Det ser ju faktiskt lockande ut att gå in & lägga sig bredvid men
jag kan lika gärna vara uppe ett tag till så att jag inte vaknar mitt i natten.
Jag tog mig i kragen & betalade lite räkningar.
Det är nog bland det roligaste som finns. Eller kanske inte?
En påse skridskor är mer givande.
Fast nu har jag inga fler & lönen kommer jag inte att behöva röra.
Visst är det fint när det är så.
Det betyder att jag kan shoppa lite extra, köpa mig ett förbannat bord,
ska kolla på tapet till vardagsrummet när jag nu får tid över.
För imorgon är det på det igen. Jag vill inte alls jobba, jag vill vara ledig lite till.
En dag ledig är ingen dag ledig känns det som.
Man hinner knappt andas ut förrän det är dags igen.
Samma visa dag in & dag ut. Tröttsamt för själen, kroppen slits ut,
tär på hela mitt välbefinnande just nu.
Jag vacklar lite.
Jag är inte den som kan stanna för länge men jag får hålla ut.
Det får vara bra för tillfället, jag måste lära mig att ha tålamod.
Att ge vissa saker en chans, allt är tråkigt emellanåt & jag känner inte
riktigt att jag klarar det. Allt ska vara perfekt hela tiden!
Jobba får jag göra i vilket fall som helst imorgon.
Jag ska ta mig en cigg & försöka stilla rastlösheten så att jag kan
sova i normal tid idag.
Faun baby, det är skittrist & ensamt.
Och jag vet att jag borde sova. Men jag vill inte, kan inte &
det är mycket som håller mig vaken.
Varför vet jag inte?! Men det är ju som vanligt då med andra ord.
Jag har haft grabbarna här men Alyssa var nog mest bara trött
& härjade som en tornado & bråkade med dom.
Hon fick tokbryt på mig när jag skickade hem dom & det är inte
roligt någonstans när jag egentligen är hur förbannat trött som helst.
Så det fick bli sängen direkt & på två sekunder så sov hon.
Det ser ju faktiskt lockande ut att gå in & lägga sig bredvid men
jag kan lika gärna vara uppe ett tag till så att jag inte vaknar mitt i natten.
Jag tog mig i kragen & betalade lite räkningar.
Det är nog bland det roligaste som finns. Eller kanske inte?
En påse skridskor är mer givande.
Fast nu har jag inga fler & lönen kommer jag inte att behöva röra.
Visst är det fint när det är så.
Det betyder att jag kan shoppa lite extra, köpa mig ett förbannat bord,
ska kolla på tapet till vardagsrummet när jag nu får tid över.
För imorgon är det på det igen. Jag vill inte alls jobba, jag vill vara ledig lite till.
En dag ledig är ingen dag ledig känns det som.
Man hinner knappt andas ut förrän det är dags igen.
Samma visa dag in & dag ut. Tröttsamt för själen, kroppen slits ut,
tär på hela mitt välbefinnande just nu.
Jag vacklar lite.
Jag är inte den som kan stanna för länge men jag får hålla ut.
Det får vara bra för tillfället, jag måste lära mig att ha tålamod.
Att ge vissa saker en chans, allt är tråkigt emellanåt & jag känner inte
riktigt att jag klarar det. Allt ska vara perfekt hela tiden!
Jobba får jag göra i vilket fall som helst imorgon.
Jag ska ta mig en cigg & försöka stilla rastlösheten så att jag kan
sova i normal tid idag.
Faun baby, det är skittrist & ensamt.
Inga ord
jo jag kan lyssna på den om & om igen.
Man blir så känslosam när man är övertrött.
För att inte somna
Nu börjar tröttheten hinna ifatt mig. Jag har försökt att göra så mycket
som möjligt idag för att inte kunna känna efter.
Shoppingen gick inte riktigt som jag hade väntat mig.
Jag fick en snygg klocka av modell större, jag gillar ju stora saker!
Och så blev det en tunn jacka. Den var snygg som allt jag hittar.
Sen blev det inte mer. Alyssa är inte den roligaste att gå med i affärer
& inne på Gina så tog hon en kjol & gick in i provrummet.
Jag skrattade bara för hon är minsann inte alltid riktigt klok.
Det såg roligt ut & folk flinade åt henne.
Där tog det roliga slut. Hon skulle ju ha ett par skor & jag tror att hon
provade alla skor men inga passade fröken & jag tyckte inte heller att
det fanns några fina. Jag hittade inte dom skorna som jag skulle köpa
som jag bara måste ha. Men det får bli en runda innan jobbet imorgon
till Center Syd.
När vi kom hem så pratade jag en stund med min älskade Sara.
Det var säkert två dagar sedan vi pratade, men jag har jobbat sent.
Vi skulle båda klippa våra gräsmattor så det har iallafall jag gjort.
Efter det så fixade jag inne i min lilla stora garderob.
Jag vill sätta upp andra hyllor så att jag kan få plats med fler skor,
samlingen blir ju större med tiden. Men det får väl bli ett senare projekt.
Jag är inte så road av att skruva upp hyllor faktiskt & rakt blir det nog aldrig.
Men städat där inne blev det. Så nu hittar jag alla mina saker.
Sorterat & var sak på sin egen plats. Fint!
Jag rensade ut lite kläder & skor som är för små för Ally & det är galet
vad mycket det blev.
Nu känns det som om jag kanske är lite färdig med allt.
Jag är iallafall helt slut. Trött är nog bara förnamnet på denna dam just nu.
Men det är väl övergående..?
Just nu lider jag av svår abstinens. Och jag vet faktiskt inte om jag
kommer klara av det så mycket längre.
Varenda liten millimeter av mig saknar honom. Det är jobbigt,
men han är värd det. Han får faktiskt ta upp varenda tanke som jag har.
Men det skulle ju vara mycket bättre om han var nära, inte så långt ifrån.
Och jag hade kunnat skriva i all oändlighet om hur fin han är & hur jag
smälter bara jag ser honom.
Och jag skulle ge min högra arm för att få sova bredvid honom.
Fast det skulle bli jobbigt för mig senare, utan arm alltså.
Så nu ska jag fortsätta en stund till så att jag inte fastnar någonstans
mellan vakenhet & sömn
som möjligt idag för att inte kunna känna efter.
Shoppingen gick inte riktigt som jag hade väntat mig.
Jag fick en snygg klocka av modell större, jag gillar ju stora saker!
Och så blev det en tunn jacka. Den var snygg som allt jag hittar.
Sen blev det inte mer. Alyssa är inte den roligaste att gå med i affärer
& inne på Gina så tog hon en kjol & gick in i provrummet.
Jag skrattade bara för hon är minsann inte alltid riktigt klok.
Det såg roligt ut & folk flinade åt henne.
Där tog det roliga slut. Hon skulle ju ha ett par skor & jag tror att hon
provade alla skor men inga passade fröken & jag tyckte inte heller att
det fanns några fina. Jag hittade inte dom skorna som jag skulle köpa
som jag bara måste ha. Men det får bli en runda innan jobbet imorgon
till Center Syd.
När vi kom hem så pratade jag en stund med min älskade Sara.
Det var säkert två dagar sedan vi pratade, men jag har jobbat sent.
Vi skulle båda klippa våra gräsmattor så det har iallafall jag gjort.
Efter det så fixade jag inne i min lilla stora garderob.
Jag vill sätta upp andra hyllor så att jag kan få plats med fler skor,
samlingen blir ju större med tiden. Men det får väl bli ett senare projekt.
Jag är inte så road av att skruva upp hyllor faktiskt & rakt blir det nog aldrig.
Men städat där inne blev det. Så nu hittar jag alla mina saker.
Sorterat & var sak på sin egen plats. Fint!
Jag rensade ut lite kläder & skor som är för små för Ally & det är galet
vad mycket det blev.
Nu känns det som om jag kanske är lite färdig med allt.
Jag är iallafall helt slut. Trött är nog bara förnamnet på denna dam just nu.
Men det är väl övergående..?
Just nu lider jag av svår abstinens. Och jag vet faktiskt inte om jag
kommer klara av det så mycket längre.
Varenda liten millimeter av mig saknar honom. Det är jobbigt,
men han är värd det. Han får faktiskt ta upp varenda tanke som jag har.
Men det skulle ju vara mycket bättre om han var nära, inte så långt ifrån.
Och jag hade kunnat skriva i all oändlighet om hur fin han är & hur jag
smälter bara jag ser honom.
Och jag skulle ge min högra arm för att få sova bredvid honom.
Fast det skulle bli jobbigt för mig senare, utan arm alltså.
Så nu ska jag fortsätta en stund till så att jag inte fastnar någonstans
mellan vakenhet & sömn
Dags att sluta
Galet att jag har varit hemma i nästan två timmar & inte bloggat än.
Jag tog en lång dusch för att få bort sjukhuskänslan & allt annat
tjofräs som fastnar på en när jag har jobbat hårt.
Jag har aldrig varit med om något skönare, faktiskt.
Jag gick upp till mamma för att hämta hem Alyssa men jag fastnade
där & pratade med min kära mamma som nog har haft det lite svårt.
Det är inte så lätt att vara uppmärksam när jag ständigt ser henne.
Men jag hoppas nu att hon kommer att må bättre, sluta oroa sig så mycket
& komma över dom branta backarna.
Dom har gett henne en diagnos nu, men jag tror inte på den.
Jag tror att det är något helt annat som kan komma efter en traumatisk eller
svår upplevelse. Trots att det kanske inte direkt drabbade henne så var
det hon som var den stöttande pelaren i det hela & hon är inte lika
stark psykiskt som mig. Hon tar åt sig alldeles för mycket, tar det personligt
& tänker alldeles för mycket på andras välbefinnande.
Men jag älskar dig iallafall, mamma!
Alyssa är ute & cyklar som vanligt. Det är bra att hon har att göra & det är
sjukt skönt sådana här dagar när jag har jobbat natt att hon klarar sig så
bra själv. Tråkigt att hennes älskade pojkvän inte är hemma, hon blir liksom
halv & cyklar fram & tillbaka för att se om han kommit hem.
Natten har varit ganska lugn för mig. Jag är inte dödens trött som sist jag
jobbade natt. Denna gången behövde jag ju inte stanna på sjukhuset halva natten.
Det tråkiga är att V kommer sluta jobba nu.. Hon har inte många pass kvar.
Och jag trivs ju med henne. C har ju redan slutat & vi var ju det bästa teamet ever.
Det har varit roligt att jobba när det har varit med dom, mycket kaffe & många skratt
& långa diskussioner.
Nu går det tillbaka till det vanliga & lite vemodigt är det faktiskt.
Vi har haft en rolig sommar trots att det har varit många turer till sjukhus & långa pass.
Jag hoppas dock att dom båda kommer jobba på timmar!!
Nu ska jag nog ta & sminka på mig lite ansikte så att vi är redo för en
shoppingtur när mamma kommer tillbaka.
Vi ska köpa skor. Alyssa ska sluta med sin napp idag.
Vi har pratat igenom det & hon ska skicka dom till spindelmannen var han nu
än bor? Jag får väl gömma dom någonstans & sen kasta dom.
Men vi kan ju låtsas att hon skickat iväg dom.
Jag sa att hon fick köpa precis vad hon ville om det går bra.
Och min kloka flicka väljer att köpa nya skor. Hon är lik sin mor överallt.
Skor is the shit. Det är bra att hon inte väljer att köpa en massa onödiga
leksaker som jag ändå bara slänger. Skor & kläder är mycket bättre!!
Nej, nu ska jag kolla på Alyssas trampa. Sen ska jag fixa till mig.
Kli.
Och nu ska jag klia getingstick & fortsätta äcklas
över att gadden satt kvar.
Attans aj & kortison hjälper inte iallafall.
Jag ska köra en sista rond innan det är dags att ställa
klockan på tre. Har jag tur får jag kanske mina tre timmars
sömn som jag ska få.
Har jag inte det så är det trist för mig.
och jag får ju lite ångest över att jobba när jag hade
kunnat göra viktigare saker som att få lite närhet.
Det är ju trist & ensamt & alldeles alldeles förjävligt.
ååååååååååååååååååh
över att gadden satt kvar.
Attans aj & kortison hjälper inte iallafall.
Jag ska köra en sista rond innan det är dags att ställa
klockan på tre. Har jag tur får jag kanske mina tre timmars
sömn som jag ska få.
Har jag inte det så är det trist för mig.
och jag får ju lite ångest över att jobba när jag hade
kunnat göra viktigare saker som att få lite närhet.
Det är ju trist & ensamt & alldeles alldeles förjävligt.
ååååååååååååååååååh
Nära döden
Idag har jag varit nära döden. Jag har nästintill rört den.
Det var inte jag förstås, det var här på jobbet.
Jag har trots allt behållt mitt lugn, är inte det sjukt?
Hur kan jag vara så nära den, döden & ändå inte stirra upp mig?
Varför faller det sig så naturligt att jag tar över i en sådan situation
där andra får panik & inte ens kan numret till 112?
Där sitter jag med en person som är på andra sidan mer än vad
den är här.. Där andra börjar hyperventilera & springa runt efter
allt omöjligt står jag & är allt annat än rädd.
Jag vet efter idag att jag inte är rädd för döden.
Nog för att jag inte vill dö på varken ett badrumsgolv iklädd ingenting
eller på ett sjukhus där det bara finns sterila dofter & tragik.
Jag ska dö med kaffet i ena handen & mobilen i andra uppklädd till
öronen & tjoff ska det säga sen är jag död. Inget mittemellan.
Inget av eller till, bara pang på. Ska det hända så ska det fan inte
vela fram & tillbaka. Allt eller inget på en gång!
Eller så får jag se till att drunkna, jag har hört att det ska vara bland dom
minst tragiska sätten att dö på.
Hur någon nu kan veta det?! Dom som har drunknat har ju inte direkt
kunnat lämna ett betyg på hur bra det var.
Jag har spenderat mestadels av tiden på sjukhuset. Ja, idag igen.
Men denna gången var det lite mer action. Det var riktigt akutrum med
allt du kan tänka dig, det är där det händer.
Det är andra gången på en vecka som jag åker ambulans. Hur roligt är det?
Jag kan snart dessa ambulanser utan & innan & snart kan jag hela akuten.
Inte bra. Det värsta är när folk känner igen en.
Jag är trött nu. Jag har jobbat hårt & jag har mer kvar att göra.
Det är nästan så att jag vill gå hem.
Min rygg ömmar. Det är riktigt illa nu & Alyssa & mamma kom för att
lämna mina tabletter. Ingenting blev ju som jag hade planerat idag.
Hon ville följa med in. Säga hej, men jag var tvungen att säga att det inte gick.
Jag har inte sett mitt barn på jag vet inte när?! Inte längesen men det känns
som flera hundra år sedan. Jag saknar henne.
Och så saknar jag min baby också. Sjukt mycket. Och det är jobbigt att vara ifrån.
Men jag får stilla abstinensen med att åka & shoppa nya skor imorgon.
Vi ska shoppa tills vi får ångest över hur tusenlapparna rinner iväg.
Eller så shoppar jag tills jag helt enkelt inte kan bära mer.
Skitsamma ett par nya skor måste jag ha, så är det bara!!
Nu ska jag vänta på det sista jag ska göra.... Och det kan ju ta sin tid!
Baby, puss!!
Inte alls trött!
Nu har jag klivit upp för att plåga mig själv dom närmsta 24 timmarna.
Det är snart dags för jobb, vad skulle det annars vara?
Man kliver inte upp halv sju en lördag för att det är roligt.
Jag kunde inte somna heller. När klockan var halv ett kände jag att jag
nog fick tvinga mig själv. Jag låg & vände & vred mig mest & hur jag än
försökte tänka svart, alltså så lite som möjligt så smög sig tankarna ändå på.
Jag ville bara bli terrorist & bomba varenda tanke & slå på tröttheten
så jag skulle vakna utvilad imorse. Tji fick jag. Hur skulle jag lösa det?
Men jag måste ju ha somnat till slut. Efter några timmars hopplöst snurrande
i sängen.
Nu är jag inte trött direkt. Men jag vet att jag kommer att bli det & ikväll får jag
ju inte sova när jag känner för det. Om jag får sova alls?!
Det återstår ju att se.
Jag ska iallafall ta med mig druvsocker & missbruka koffein, det gamla vanliga.
Och så är det faktiskt kallt ute. Det är höst mina vänner, jag har sett att löven
börjar färgas gula & röda. Jag har sett dom börja falla.
Snart så är det snö & slask & våta skor & alldeles för stora halsdukar som
gäller. Men idag tar jag läderjackan trots att jag fryser så att jag skakar.
Nu ska jag nog börja packa min enorma matkasse jag måste ha med mig.
Jag ska ju trots allt jobba ett helt dygn, det kräver ganska mycket!
Men först så måste jag bara säga att jag saknar dig baby!!
Tänk lite på mig idag.
Det är snart dags för jobb, vad skulle det annars vara?
Man kliver inte upp halv sju en lördag för att det är roligt.
Jag kunde inte somna heller. När klockan var halv ett kände jag att jag
nog fick tvinga mig själv. Jag låg & vände & vred mig mest & hur jag än
försökte tänka svart, alltså så lite som möjligt så smög sig tankarna ändå på.
Jag ville bara bli terrorist & bomba varenda tanke & slå på tröttheten
så jag skulle vakna utvilad imorse. Tji fick jag. Hur skulle jag lösa det?
Men jag måste ju ha somnat till slut. Efter några timmars hopplöst snurrande
i sängen.
Nu är jag inte trött direkt. Men jag vet att jag kommer att bli det & ikväll får jag
ju inte sova när jag känner för det. Om jag får sova alls?!
Det återstår ju att se.
Jag ska iallafall ta med mig druvsocker & missbruka koffein, det gamla vanliga.
Och så är det faktiskt kallt ute. Det är höst mina vänner, jag har sett att löven
börjar färgas gula & röda. Jag har sett dom börja falla.
Snart så är det snö & slask & våta skor & alldeles för stora halsdukar som
gäller. Men idag tar jag läderjackan trots att jag fryser så att jag skakar.
Nu ska jag nog börja packa min enorma matkasse jag måste ha med mig.
Jag ska ju trots allt jobba ett helt dygn, det kräver ganska mycket!
Men först så måste jag bara säga att jag saknar dig baby!!
Tänk lite på mig idag.
Beroende
Det är inte kul att komma till jobbet klockan tre.
Det är då alla kommer hem från sina verksamheter & ingenting
händer egentligen. Man blir seg & man fastnar liksom i att
göra så lite som möjligt.
Det är inte heller roligt att behöva jobba över bara för att någon
annan tycker det är jobbigt att arbeta.
Stackars barn som har hela livet framför sig & minst fyrtio år
av arbete. Hon förstår inte att det drabbas oss som blir inbeordrade
& hela det tjofräset. Riktigt tråkigt. Mycket tjafs & sura miner bara för
att hon inte orkade sina sista två veckor av sex. Galet lat?
Imorgon har jag mitt sista dygnspass på det stället.
Riktigt skönt att inte behöva arbeta så mer. Det tär på en.
Vi kommer att arbeta så att vi har vår elva timmars vila, vilket inte
ens har existerat förut. Underbart.
Jag ser fram emot det.
Nu är jag mest kaffepåverkad & det är alltid likadant när jag börjar
tidigt att jag inte kan sova. Det slår ju aldrig fel.
Man vet att man ska kliva upp sjukligt tidigt & då kan jag aldrig somna.
Imorgon måste jag fixa med lite saker under arbetstid & det är enda
fördelen med detta jobbet, att man kan ta med sig någon boende &
uträtta sina egna ärenden. Det tar ju knappt två minuter att aktivera ett
bankkort. Och jag hann ju aldrig hämta mina tabletter idag till min ständigt
smärtande rygg. Jag har slutat gnälla över den, man vänjer ju sig efter
ett tag.. Men dom behövs nu. Jobbet gör det ju inte bättre.
Och visst skulle det vara fint att få mysa lite nu.
Få lite massage & bli kliad på ryggen. Galet skönt skulle det vara.
Men den turen har jag minsann inte.
Trots att jag har ett beroende så kan jag inte stilla det på något vis.
Det är fel & orättvist att vi inte får vad vi vill ha.
Kan man kräva det?! Det borde vara olagligt att vara ifrån varandra.
Och jag är förbannat laglydig!
Det är inte kul någonstans att sakna någon. Ungefär lika roligt som
en hjärnskakning. Och jag vet inte riktigt om det är speciellt spännande.
Men jag gör det & jag får helt enkelt gilla läget.
Och så är han ju förbannat fin. Överallt.
Han passar som handen i handsken, om den inte är för stor vill säga.
Han klär fint där bredvid mig & så har jag aldrig förr sett på någon.
Här sitter jag & får honom låta som en gud.
Riktigt så är det kanske inte, men så länge det är bra nog för mig så
är det fem toast av fem.
Grabbar, män, 86or & annat pack kan ju se sig om i stjärnorna efter
att få det som han har. Och då menar jag inte mig!
Det är då alla kommer hem från sina verksamheter & ingenting
händer egentligen. Man blir seg & man fastnar liksom i att
göra så lite som möjligt.
Det är inte heller roligt att behöva jobba över bara för att någon
annan tycker det är jobbigt att arbeta.
Stackars barn som har hela livet framför sig & minst fyrtio år
av arbete. Hon förstår inte att det drabbas oss som blir inbeordrade
& hela det tjofräset. Riktigt tråkigt. Mycket tjafs & sura miner bara för
att hon inte orkade sina sista två veckor av sex. Galet lat?
Imorgon har jag mitt sista dygnspass på det stället.
Riktigt skönt att inte behöva arbeta så mer. Det tär på en.
Vi kommer att arbeta så att vi har vår elva timmars vila, vilket inte
ens har existerat förut. Underbart.
Jag ser fram emot det.
Nu är jag mest kaffepåverkad & det är alltid likadant när jag börjar
tidigt att jag inte kan sova. Det slår ju aldrig fel.
Man vet att man ska kliva upp sjukligt tidigt & då kan jag aldrig somna.
Imorgon måste jag fixa med lite saker under arbetstid & det är enda
fördelen med detta jobbet, att man kan ta med sig någon boende &
uträtta sina egna ärenden. Det tar ju knappt två minuter att aktivera ett
bankkort. Och jag hann ju aldrig hämta mina tabletter idag till min ständigt
smärtande rygg. Jag har slutat gnälla över den, man vänjer ju sig efter
ett tag.. Men dom behövs nu. Jobbet gör det ju inte bättre.
Och visst skulle det vara fint att få mysa lite nu.
Få lite massage & bli kliad på ryggen. Galet skönt skulle det vara.
Men den turen har jag minsann inte.
Trots att jag har ett beroende så kan jag inte stilla det på något vis.
Det är fel & orättvist att vi inte får vad vi vill ha.
Kan man kräva det?! Det borde vara olagligt att vara ifrån varandra.
Och jag är förbannat laglydig!
Det är inte kul någonstans att sakna någon. Ungefär lika roligt som
en hjärnskakning. Och jag vet inte riktigt om det är speciellt spännande.
Men jag gör det & jag får helt enkelt gilla läget.
Och så är han ju förbannat fin. Överallt.
Han passar som handen i handsken, om den inte är för stor vill säga.
Han klär fint där bredvid mig & så har jag aldrig förr sett på någon.
Här sitter jag & får honom låta som en gud.
Riktigt så är det kanske inte, men så länge det är bra nog för mig så
är det fem toast av fem.
Grabbar, män, 86or & annat pack kan ju se sig om i stjärnorna efter
att få det som han har. Och då menar jag inte mig!
Nu får jag skaffa mig en hobby.
Bahamas.
Det finns inget jag vill så mycket som att åka dit.
Så nu sitter jag & tittar på resor dit & nästa år ska jag bara dit.
Det är förjävligt att ha så mycket tid över att jag kan sitta & surfa
runt för att hitta en bra resa. Jag måste skaffa mig en hobby.
Nu känns det långt bort, men jag längtar till semestern nästa år.
Jag kan inte sitta här som en förbannad rugguggla hela livet.
Frågan är bara när jag ska åka?..
Vem ska med & hur länge ska jag stanna? Hela livet hade varit något.
Och det var trevligt att få posten idag också. Dessa utbetalningarna jag
har fått i omgångar denna månaden kittlar fint i sparkassan.
Jag vet inte om det bara är ren tur eller om det är karman!!
Måste vara karman.
Och tack Sofia för dom fina bröllopsbilderna. Du är ju vacker som ingen annan!
Nej, nu ska jag kanske se till att fixa lite mat & grejer till jobbet.
Sen måste jag bege mig för att hämta lite piller för min onda rygg.
Jag håller
Inte för att det botar ryggont, men det gör inte piller heller.
Men det är förbannat skönt ändå. Jösses vad skönt det är!
GUUUUUUUUUU va skönt det är.. Förstår du baby?!
Nej, nu var det dags att börja aktivera sig så att man inte blir sen.
Hur det nu skulle kunna vara möjligt.
All over you!
Nu har jag vaknat till liv. Eller kanske inte, men jag är uppe iallafall.
Det är lite ensamt, lite tråkigt & jag skulle behöva tanka mer närhet
än någonsin.
Jag känner ett visst vemod varenda gång han går & speciellt idag för
jag vet att det dröjer innan jag får se honom igen.
Det är ett helvete att jobba emellanåt. Helst så som jag gör & jag vet
att jag klagar & gnäller över det, men det är faktiskt så att jag får lov att
göra det nu. Jag har aldrig gnällt förut! Jag har bara jobbat hårt.
Helt plötsligt dyker det upp en man från ingenstans & rubbar hela
min verklighet. Han tar upp mina tankar så till den grad att jag inte
får plats med något annat.
Det fanns ju knappast ens ett uns av möjlighet att någon skulle kunna
göra såhär med mig. Jag har inte direkt gått & väntat på att den där
någon skulle komma heller så det är fortfarande som en chock för mig.
Att jag önskar honom hit varenda sekund på dygnet är inte direkt
överdrivet, att jag vill vara i hans andrum så nära som möjligt är faktiskt
den sanning som jag aldrig hade trott på.
Jag vet inte om det är knäppt eller bara helt naturligt?!
Jag vet inte vad som är normalt när det gäller sådant här, för jag är ingen
expert inom detta området. Jag har nog aldrig faktiskt känt att jag behöver
allt det som jag kräver nu.
Allt detta skyller jag på honom. För vem ska jag annars skylla på?
Det är ju ingen annan som har gjort det han gör.
Det är alla dom där små sakerna som egentligen är ganska så simpla
som får mig att falla lite mer, vilja ha lite mer.
Men jag önskar inte stort, jag har sett fiaskon förut. Jag är en feg jävel
som inte tror. Jag vågar inte släppa den där försvarstjofräsen som jämt
står i vägen för mig.
Men han kom & räddade mig igår från abstinensen & det är dom stunderna
jag bara vill stanna tiden & vara där & då. Hela han är vackerhet & det
är fint att ha något skönt att vila ögonen på.
Så vad kallas det jag drabbats av?!
om jag skulle göra något
Imorse var det inte lika svårt att kliva upp, Alyssa låg fortfarande & sov.
Men vaknade såklart samtidigt som mitt sinnessjuka alarm gick igång.
Hon var snorig & lät ganska så förkyld & jag blir inte det minsta förvånad.
Nu samlas ungarna på dagis igen med en massa roliga baciller som dom
delar med sig av till varandra.
Så nu får jag väl också en hejdundrans förkylning, det är mig det brukar drabba.
Inte Alyssa.
Helst slipper jag, för jag blir ju som en man när jag är förkyld.
Vi gick i lagom tid & tog en sväng om trollsjön & Alyssa kastade lite pinnar i
vattnet & skrämde fåglar.
Det var lite svårare att cykla på den nya cykeln. Hon har inte fått in snitsen ännu.
Men mest hade hon beslutsångest om hon skulle ha skorna på eller inte,
ja det kan vara svårt att veta om man vill ha det ju.
När vi kom till dagis så var det låst. Kul tänkte jag, vad är det nu som hennes
pappa inte har sagt till mig?
Men vi hade tur & där var öppet. Såklart. Det hade varit rymningsförsök.
Stackars barn som inte vill vara där.
Alyssa, Memme & Josef sprang upp på loftet. Dom tre musketörerna som alltid
har varit oskiljaktiga. Så det var ingen puss & hejdå.
Nu ska jag sitta av min tid tills jag börjar jobba. Jag får väl se till att göra något
vettigt. Det är förbannat tråkigt att börja på eftermiddagen, jag blir stressad &
har massor att göra, men jag vet inte var jag ska börja någonstans & det
resulterar i att jag har glömt hälften!
Skitsamma egentligen så länge det inte är något livsviktigt.
Jag har väl kommit på att det är ganska skönt att inte göra så mycket.
Jag har ont i varenda millimeter av min kropp, det är sviterna av ett hårt arbetspass.
Idag blir det ett ganska lugnt pass, jag ska försöka få henne att gå i lite
butiker så jag också kan shoppa lite! Det skulle vara fint.
Baby, snart så orkar jag faktiskt inte vara utan mer.
Riktigt jobbigt.
Men du är fin ändå.
Men vaknade såklart samtidigt som mitt sinnessjuka alarm gick igång.
Hon var snorig & lät ganska så förkyld & jag blir inte det minsta förvånad.
Nu samlas ungarna på dagis igen med en massa roliga baciller som dom
delar med sig av till varandra.
Så nu får jag väl också en hejdundrans förkylning, det är mig det brukar drabba.
Inte Alyssa.
Helst slipper jag, för jag blir ju som en man när jag är förkyld.
Vi gick i lagom tid & tog en sväng om trollsjön & Alyssa kastade lite pinnar i
vattnet & skrämde fåglar.
Det var lite svårare att cykla på den nya cykeln. Hon har inte fått in snitsen ännu.
Men mest hade hon beslutsångest om hon skulle ha skorna på eller inte,
ja det kan vara svårt att veta om man vill ha det ju.
När vi kom till dagis så var det låst. Kul tänkte jag, vad är det nu som hennes
pappa inte har sagt till mig?
Men vi hade tur & där var öppet. Såklart. Det hade varit rymningsförsök.
Stackars barn som inte vill vara där.
Alyssa, Memme & Josef sprang upp på loftet. Dom tre musketörerna som alltid
har varit oskiljaktiga. Så det var ingen puss & hejdå.
Nu ska jag sitta av min tid tills jag börjar jobba. Jag får väl se till att göra något
vettigt. Det är förbannat tråkigt att börja på eftermiddagen, jag blir stressad &
har massor att göra, men jag vet inte var jag ska börja någonstans & det
resulterar i att jag har glömt hälften!
Skitsamma egentligen så länge det inte är något livsviktigt.
Jag har väl kommit på att det är ganska skönt att inte göra så mycket.
Jag har ont i varenda millimeter av min kropp, det är sviterna av ett hårt arbetspass.
Idag blir det ett ganska lugnt pass, jag ska försöka få henne att gå i lite
butiker så jag också kan shoppa lite! Det skulle vara fint.
Baby, snart så orkar jag faktiskt inte vara utan mer.
Riktigt jobbigt.
Men du är fin ändå.
En shopoholic (återfall?)
Jag somnade till slut & trots att det mest bankade i väggen
hela tiden av dom där målarna så sov jag gott.
Iallafall i dom få timmarna som jag sov. Men det räckte tydligen
för jag har inte varit dödens slö som annars när det jobbats
så många timmar.
Allys pappa kom & lämnade henne som det var sagt & det blev
inte att han stannade. Det var skönt, jag var inte direkt på humör
för den sortens sällskap. Dom hade inte med sig hennes cykel hem
& eftersom hon alltid cyklar så blev jag lite irriterad.
Jag får aldrig tillbaka sakerna, jag måste tjata för att dom ska komma hem
& ofta så gör dom inte det ändå.
Så vi åkte för att köpa en ny cykel. Jag tänkte göra det lätt för mig & köpa
en på coop. Dom brukar ha fina cyklar där, men där fanns bara en
liten cykel kvar & den var inte alls fin tyckte jag.
Dessutom en pojkcykel. Alyssa ville naturligtvis ha den, just för att det
var den sista & hon skulle ju ha en.
Men jag vägrade & jag tog mobilen & googlade på cykelaffärer.
Jag hittade en i kävlinge. Av alla ställen så hittar jag en cykelaffär där.
Vi chansade & åkte dit. Och där stod den. Cykeln med stort C.
The one and only. Rosa såklart vad annars? Med stjärnor & feér på sadeln.
Men det var ett fint pris också. Jag struntade i vilket & tog den.
Det var väl ändå dags för en ny cykel!? Den andra var ju lite liten?!
Jag börjar få lite ångest över alla tusenlappar som försvunnit mystiskt från
kontot under två veckor. Någon har kapat mitt kort?!
Jag är inne i en period då jag bara måste shoppa hela tiden.
Ni vet att jag hade ett visst shoppingberoende innan.
När jag började jobba mer & mer så hade jag inte samma tid till att shoppa
& jag har minsann hållt mig lugn. Nu börjas det igen.
Jag kan inte göra av med så mycket pengar som jag gör, det är inte sant.
Fast enligt kontoutdragen så är det tydligen sant.
Jag lever bara en gång. Jag skiter i om jag gör av med pengar.
Det är såjävla tråkigt att snåla.
När vi kom hem så var det dags att hoppa upp på cykeln & cykla.
Hon cyklade såklart hem till Leo direkt & visade upp den & sen cyklade
dom till affären med Leo's mamma & sen fick jag gå en bra runda bara
för att hon skulle få cykla lite till.. Såjävla ball är det väl inte att cykla?
Jag har inte kommit till att göra något vettigt idag, det orkas inte med.
Jag var & storhandlade mat men det är ju mest bara ett nödvändigt ont.
Det börjar bli jobbigt med abstinensen nu. Känns som miljoner timmar
sedan jag fick vara nära min hånnipajj. Visst är det hemskt?
Det är genuint synd om oss faktiskt. Jag saknar honom sjukt mycket &
jag tror inte att det egentligen går att sakna någon så.
Igår var det riktigt jobbigt. Idag har jag iallafall fått höra hans röst.
Men det blir ju inte lättare för det.
Och just nu tycker jag faktiskt att det är ganska tramsigt att ha en hobby.
Men samtidigt så är jag så förbannat förstående att jag nästan blir
irriterad på mig själv. Nej, så illa är det inte!
Han skulle nog förstå att jag var tvungen att gå på syjunta med mina vänner
om jag nu hade hållt med sådant.
Men jag har ju inte tid för någon hobby. Jag är en väldigt upptagen kvinna
som alltid jobbar & står i.
Skitsamma, jag saknar dig baby! Det var det jag ville ha sagt.
Varenda millimeter av dig saknar jag mer & mer för varenda sekund som går.
För du är ju sådär förbannat underbar som ingen annan.
hela tiden av dom där målarna så sov jag gott.
Iallafall i dom få timmarna som jag sov. Men det räckte tydligen
för jag har inte varit dödens slö som annars när det jobbats
så många timmar.
Allys pappa kom & lämnade henne som det var sagt & det blev
inte att han stannade. Det var skönt, jag var inte direkt på humör
för den sortens sällskap. Dom hade inte med sig hennes cykel hem
& eftersom hon alltid cyklar så blev jag lite irriterad.
Jag får aldrig tillbaka sakerna, jag måste tjata för att dom ska komma hem
& ofta så gör dom inte det ändå.
Så vi åkte för att köpa en ny cykel. Jag tänkte göra det lätt för mig & köpa
en på coop. Dom brukar ha fina cyklar där, men där fanns bara en
liten cykel kvar & den var inte alls fin tyckte jag.
Dessutom en pojkcykel. Alyssa ville naturligtvis ha den, just för att det
var den sista & hon skulle ju ha en.
Men jag vägrade & jag tog mobilen & googlade på cykelaffärer.
Jag hittade en i kävlinge. Av alla ställen så hittar jag en cykelaffär där.
Vi chansade & åkte dit. Och där stod den. Cykeln med stort C.
The one and only. Rosa såklart vad annars? Med stjärnor & feér på sadeln.
Men det var ett fint pris också. Jag struntade i vilket & tog den.
Det var väl ändå dags för en ny cykel!? Den andra var ju lite liten?!
Jag börjar få lite ångest över alla tusenlappar som försvunnit mystiskt från
kontot under två veckor. Någon har kapat mitt kort?!
Jag är inne i en period då jag bara måste shoppa hela tiden.
Ni vet att jag hade ett visst shoppingberoende innan.
När jag började jobba mer & mer så hade jag inte samma tid till att shoppa
& jag har minsann hållt mig lugn. Nu börjas det igen.
Jag kan inte göra av med så mycket pengar som jag gör, det är inte sant.
Fast enligt kontoutdragen så är det tydligen sant.
Jag lever bara en gång. Jag skiter i om jag gör av med pengar.
Det är så
När vi kom hem så var det dags att hoppa upp på cykeln & cykla.
Hon cyklade såklart hem till Leo direkt & visade upp den & sen cyklade
dom till affären med Leo's mamma & sen fick jag gå en bra runda bara
för att hon skulle få cykla lite till.. Så
Jag har inte kommit till att göra något vettigt idag, det orkas inte med.
Jag var & storhandlade mat men det är ju mest bara ett nödvändigt ont.
Det börjar bli jobbigt med abstinensen nu. Känns som miljoner timmar
sedan jag fick vara nära min hånnipajj. Visst är det hemskt?
Det är genuint synd om oss faktiskt. Jag saknar honom sjukt mycket &
jag tror inte att det egentligen går att sakna någon så.
Igår var det riktigt jobbigt. Idag har jag iallafall fått höra hans röst.
Men det blir ju inte lättare för det.
Och just nu tycker jag faktiskt att det är ganska tramsigt att ha en hobby.
Men samtidigt så är jag så förbannat förstående att jag nästan blir
irriterad på mig själv. Nej, så illa är det inte!
Han skulle nog förstå att jag var tvungen att gå på syjunta med mina vänner
om jag nu hade hållt med sådant.
Men jag har ju inte tid för någon hobby. Jag är en väldigt upptagen kvinna
som alltid jobbar & står i.
Skitsamma, jag saknar dig baby! Det var det jag ville ha sagt.
Varenda millimeter av dig saknar jag mer & mer för varenda sekund som går.
För du är ju sådär förbannat underbar som ingen annan.
Jag ska, jag ska.
Nu är natten slut & jag har varit vaken i mer än ett dygn.
Jag tror inte att det är sådär jättenyttigt för mig, min sömn är
ju redan rubbad som den är.
Det har varit enjävlig natt & jag lovar mig själv att om jag tvingas
till något liknande igen så ska jag inte jobba natt mer.
Och nu på lördag har jag mitt sista dygnspass. Blir det så igen
så går jag hem. Det skiter jag i!!
Nästa vecka börjar ju vi vårt nya schema & då får vi inte jobba
riktigt så länge som vi gör nu. Det är fantastiskt skönt.
Inte så att jag jublar för jag & M satt & tittade på våra schema igår.
Hon har bara fått morgonpass & jag har fått kvällspass.
Det passar inte mig riktigt. Det är nog bara två dagar på sex veckor
som jag slutar tidigt & hur kul är det?
Men efter denna natten så händer det lite iallafall.
Man ska tydligen behöva berätta allting själv om vad som måste göras.
Man kan inte låta någon åka in & ut på akuten var & varannan dag
utan att det görs en utredning. Så nu är det fixat & jag tror nog att det
hjälpte & skrämde lite. Något sådant här fungerar inte att göra bara för
uppmärksamhetens skull. Även om det nu var på riktigt först så blir
det helt plötsligt jättebra när ambulansen kommer & det är fula
läkarrockar & annat tjofräs.
Min trötthet har inte slagit till än. Jag är nog mer i en vaken koma.
Jag ska sova, jag ska. Men först måste jag ju varva ner, hinna känna
hur kroppen mest bara ömmar & bli ännu lite tröttare.
Det känns allvarligt som om man är bakfull, huvudet snurrar & man är
slöare än slöast & jag vet att hela dagen kommer vara förstörd.
Min enda lediga dag denna veckan & ändå har jag inte varit ledig hela dagen.
Förjävligt att det ska behöva vara så. När man haft sådana här arbetspass
borde det vara lag på att man ska få ha minst två lediga dagar.
En för att sova & en för att verkligen vara ledig. Idag kommer jag ju inte orka
göra så många knop. Det blir väl ryggläge tills Alyssa kommer hem.
Jag orkar inte hämta henne själv så jag har faktiskt bett hennes pappa komma
hem med henne. Och det mina vänner händer inte så ofta.
För jag tycker inte att han behöver vara här. Men just idag så släpper jag lite
på mina regler.
Nu ska jag faktiskt gå in & lägga mig & kolla på film.
Jag ska aldrig mer hyra film för jag tittar ju ändå inte på dom. Så nu ska jag faktiskt
tvinga mig själv för att inte enbart ha kastat dom pengarna i sjön.
Puss godnatt. Det är såklart sol ute när jag ska sova.
Förbannat!
Jag tror inte att det är sådär jättenyttigt för mig, min sömn är
ju redan rubbad som den är.
Det har varit en
till något liknande igen så ska jag inte jobba natt mer.
Och nu på lördag har jag mitt sista dygnspass. Blir det så igen
så går jag hem. Det skiter jag i!!
Nästa vecka börjar ju vi vårt nya schema & då får vi inte jobba
riktigt så länge som vi gör nu. Det är fantastiskt skönt.
Inte så att jag jublar för jag & M satt & tittade på våra schema igår.
Hon har bara fått morgonpass & jag har fått kvällspass.
Det passar inte mig riktigt. Det är nog bara två dagar på sex veckor
som jag slutar tidigt & hur kul är det?
Men efter denna natten så händer det lite iallafall.
Man ska tydligen behöva berätta allting själv om vad som måste göras.
Man kan inte låta någon åka in & ut på akuten var & varannan dag
utan att det görs en utredning. Så nu är det fixat & jag tror nog att det
hjälpte & skrämde lite. Något sådant här fungerar inte att göra bara för
uppmärksamhetens skull. Även om det nu var på riktigt först så blir
det helt plötsligt jättebra när ambulansen kommer & det är fula
läkarrockar & annat tjofräs.
Min trötthet har inte slagit till än. Jag är nog mer i en vaken koma.
Jag ska sova, jag ska. Men först måste jag ju varva ner, hinna känna
hur kroppen mest bara ömmar & bli ännu lite tröttare.
Det känns allvarligt som om man är bakfull, huvudet snurrar & man är
slöare än slöast & jag vet att hela dagen kommer vara förstörd.
Min enda lediga dag denna veckan & ändå har jag inte varit ledig hela dagen.
Förjävligt att det ska behöva vara så. När man haft sådana här arbetspass
borde det vara lag på att man ska få ha minst två lediga dagar.
En för att sova & en för att verkligen vara ledig. Idag kommer jag ju inte orka
göra så många knop. Det blir väl ryggläge tills Alyssa kommer hem.
Jag orkar inte hämta henne själv så jag har faktiskt bett hennes pappa komma
hem med henne. Och det mina vänner händer inte så ofta.
För jag tycker inte att han behöver vara här. Men just idag så släpper jag lite
på mina regler.
Nu ska jag faktiskt gå in & lägga mig & kolla på film.
Jag ska aldrig mer hyra film för jag tittar ju ändå inte på dom. Så nu ska jag faktiskt
tvinga mig själv för att inte enbart ha kastat dom pengarna i sjön.
Puss godnatt. Det är såklart sol ute när jag ska sova.
Förbannat!
Jag säger upp mig!
Jag vet inte längre om jag tycker det är så kul att jobba natt.
Det har varit mycket på sistone & jag känner mest att jag inte
tycker det är speciellt spännande.
Det är ingen action i att sitta på akuten i hundra timmar för i princip
ingenting, det är mest bara jobbigt & automatkaffet smakar inte
som det ska göra. Det är spännande för den personen som får
åka in, för det tillfredställer ju något tydligen. För det händer ju
mer än en gång.. Var & varannan dag nuförtiden & jag är trött.
Riktigt trött.
Ännu en vaken natt på jobbet när det är meningen att vi ska få
sova. Jag undrar hur fint det är att skriva vaken natt på mer än
hälften av nattpassen man jobbar, men det är ju inte bara jag.
På väg hem var det en man som också åkte med.
Han satt där i väntrummet på sin sjukresa precis som vi gjorde.
Han gick väldigt illa, såg ut som en grottmänniska.
Mer liknande en orangutang i sin stil på att gå.
Han åkte samma taxi som vi, jag kunde ju inte låta bli att fråga vad
som hade hänt. Jag är nyfiken av mig & det 'är väl klart att man undrar.
Han hade blivit påkörd av en buss. Vad ska man säga om det?
Oj, hur gick det?! Det gick tydligen inte alls, men hem skulle han.
Han satt där i taxin något morfinpåverkad & jag kunde inte låta bli
att tycka synd om honom. Det är synd om dom som verkligen har
råkat ut för något, som inte gjort det självmant.
Det är inte synd om någon som bara tar upp en plats, som mest vill
åka dit för att bli uppmärksammad.
Och nu ska jag fantamej röka en till cigg & ta en kopp kaffe.
Det är vackert att jag inte fått röka på flera timmar, det är kanske bra?
Men det som stör mig mest är att jag kommer vara ganska så trött
när jag ska upp igen om sisådär två timmar. Jag kan inte sova nu.
Det finns inte en chans. Och jag har så förbannat ont i magen för att
jag inte har fått äta.
Nu har jag klagat så det räcker. Imorgon kommer det väl mera!
Och baby, glöm inte väcka mig runt tolv imorgon.
=P
Det har varit mycket på sistone & jag känner mest att jag inte
tycker det är speciellt spännande.
Det är ingen action i att sitta på akuten i hundra timmar för i princip
ingenting, det är mest bara jobbigt & automatkaffet smakar inte
som det ska göra. Det är spännande för den personen som får
åka in, för det tillfredställer ju något tydligen. För det händer ju
mer än en gång.. Var & varannan dag nuförtiden & jag är trött.
Riktigt trött.
Ännu en vaken natt på jobbet när det är meningen att vi ska få
sova. Jag undrar hur fint det är att skriva vaken natt på mer än
hälften av nattpassen man jobbar, men det är ju inte bara jag.
På väg hem var det en man som också åkte med.
Han satt där i väntrummet på sin sjukresa precis som vi gjorde.
Han gick väldigt illa, såg ut som en grottmänniska.
Mer liknande en orangutang i sin stil på att gå.
Han åkte samma taxi som vi, jag kunde ju inte låta bli att fråga vad
som hade hänt. Jag är nyfiken av mig & det 'är väl klart att man undrar.
Han hade blivit påkörd av en buss. Vad ska man säga om det?
Oj, hur gick det?! Det gick tydligen inte alls, men hem skulle han.
Han satt där i taxin något morfinpåverkad & jag kunde inte låta bli
att tycka synd om honom. Det är synd om dom som verkligen har
råkat ut för något, som inte gjort det självmant.
Det är inte synd om någon som bara tar upp en plats, som mest vill
åka dit för att bli uppmärksammad.
Och nu ska jag fantamej röka en till cigg & ta en kopp kaffe.
Det är vackert att jag inte fått röka på flera timmar, det är kanske bra?
Men det som stör mig mest är att jag kommer vara ganska så trött
när jag ska upp igen om sisådär två timmar. Jag kan inte sova nu.
Det finns inte en chans. Och jag har så förbannat ont i magen för att
jag inte har fått äta.
Nu har jag klagat så det räcker. Imorgon kommer det väl mera!
Och baby, glöm inte väcka mig runt tolv imorgon.
=P
Hon är älsk.
Jag smyger omkring på min frugas blogg & ser att hon har skrivit om mig.
Vilken människa. Hon är så jävla fin att jag inte vet vad jag ska ta mig till.
Jag älskar dig med hjärtat! ♥
Om ni är nyfikna så får ni ju självklart läsa själv.
www.issah.bloggagratis.se/2009/08/17/1912867-nar-du-ar-lycklig-kan-jag-inte-annat-an-att-le/
Hon skulle bara veta hur mycket hon betyder, hur underbar hon är.
Jag längtar efter henne för ofta & det är inte så många mil emellan.
You are stuck in my heart!
Stora liten
Jag var inte vid liv när alarmet satte igång. Ja, jag har dom störigaste
alarmen som finns enbart för att jag verkligen ska vakna men knappt
då går det att få liv i mig. Alyssa hon började att putta på mig & jag bad
snällt om fem minuter till. Men det fick jag inte.
Hon skulle minsann ha frukost & jag kände att jag också var på
svältningsgränsen. Det är jobbigt att göra frukost när man är i koma,
det är ännu jobbigare att vara hungrig då.
Sen skulle hon fixa & trixa innan vi skulle cykla till dagis.
Ja, hon skulle ha parfym, hon skulle ha örhänge, halsband, hårspray &
allt det där som en fyraåring inte ska ha. Helst skulle hon väl vilja ha
högklackat & smink också. Det är ettjävla sjå att försöka få på henne kläderna
som jag har valt. Ändå har hon varit med & godkänt.
Det passar inte ihop, jeansen är för långa, tröjan är inte tillräckligt snygg.
När klockan var halv nio sa jag till henne att jag iallafall skulle gå & då
tog det fyr i brasan.
Hon cyklade hemifrån & till dagis utan att ens pipa. Helt galet.
Det är stora backar både upp & ner, men det gick över alla mina förväntningar.
Det tog tjugo minuter, det är inte illa när hon cyklade helst själv.
Då stannade hon också till för att prata med en tjej som hade hund.
Väntade riktigt in dom för att få fråga vad det var för någon hund, men den såg
lite farlig ut så hon vågade inte fråga om hon fick klappa den.
Snart tar hon väl upp tjatet om sin förbannade mops hon vill ha.
Jag har ju inte den tiden, jag har ju knappt tid för mig själv. Men en Micke vill hon ha
vare sig jag har tid eller inte.
När vi kom till dagis var Memme där. Och dom skrek så att tinnitusen var ett faktum
& jag var inte så intressant, hon hann inte ens säga hejdå förrän dom
var försvunna. Så nu ser jag inte henne på länge igen.
Jävla jobb.
Jo, jobbet ringde mig när jag var på väg hem igen. Hur kul är det då?
Jag vet att det bara är jobbet & mamma som ringer från dolt nummer så
egentligen får jag ju faktiskt skylla mig själv.
Men dom ville jag skulle börja en timme innan. Jag vet i tusan om det är
så himla ball?! Jag ska spendera tillräckligt många timmar där ändå.
Men som den arbetsnarkoman jag en gång har varit så sa jag att jag kunde det.
Med risk för att jag kommer lite senare än tolv. För jag orkar inte stressa.
Det är bara tvåhundra timmar denna månaden om vi avrundar.
Det är ju faktiskt inte så farligt, det är ju inte lika mycket som jag en gång har jobbat.
Och nej, jag är inte alls trött på det. Jag tycker det är så förbannat roligt att jag
inte vill vara någon annanstans.
Och för tillfället så vill jag faktiskt byta jobb. Det bådar inte gott.
En fast tjänst är en fast tjänst oavsett vad. Och även om alla chefer är bra så tycker
jag ju faktiskt att den jag har nu är bäst.
Men jag är sugen på något nytt. Som alltid. Jag kan inte stanna för länge på samma
ställe för allt blir till en tråkig slentrian som gör mig rastlös & uttråkad.
Ge mig lite förbannade utmaningar. Var händer det saker??
Är det därför man blir terrorist? För att utmana sig själv?!
Men då får man ju inte se resultatet.. Sjukt tråkigt det också.
Nej, nu ska jag faktiskt fixa till en nyttig lunch. Utan vätecyanid frön.
Jag ska aldrig mer äta linfrö. Inte i samma mängder som förut.
En kollega på jobbet sa att jag skulle hänga med M för den där neurologiska
undersökningen han skulle på för att se så att jag inte fått några skador
av min konsumtion av linfrö.
Hon är galen!! Så idag blir det faktiskt bara en fetaostsallad med annat
tjofräs. Inte någon kycklingburgare med vitt bröd, men vafan!
Det går lika bra om inte ännu bättre!
alarmen som finns enbart för att jag verkligen ska vakna men knappt
då går det att få liv i mig. Alyssa hon började att putta på mig & jag bad
snällt om fem minuter till. Men det fick jag inte.
Hon skulle minsann ha frukost & jag kände att jag också var på
svältningsgränsen. Det är jobbigt att göra frukost när man är i koma,
det är ännu jobbigare att vara hungrig då.
Sen skulle hon fixa & trixa innan vi skulle cykla till dagis.
Ja, hon skulle ha parfym, hon skulle ha örhänge, halsband, hårspray &
allt det där som en fyraåring inte ska ha. Helst skulle hon väl vilja ha
högklackat & smink också. Det är ett
som jag har valt. Ändå har hon varit med & godkänt.
Det passar inte ihop, jeansen är för långa, tröjan är inte tillräckligt snygg.
När klockan var halv nio sa jag till henne att jag iallafall skulle gå & då
tog det fyr i brasan.
Hon cyklade hemifrån & till dagis utan att ens pipa. Helt galet.
Det är stora backar både upp & ner, men det gick över alla mina förväntningar.
Det tog tjugo minuter, det är inte illa när hon cyklade helst själv.
Då stannade hon också till för att prata med en tjej som hade hund.
Väntade riktigt in dom för att få fråga vad det var för någon hund, men den såg
lite farlig ut så hon vågade inte fråga om hon fick klappa den.
Snart tar hon väl upp tjatet om sin förbannade mops hon vill ha.
Jag har ju inte den tiden, jag har ju knappt tid för mig själv. Men en Micke vill hon ha
vare sig jag har tid eller inte.
När vi kom till dagis var Memme där. Och dom skrek så att tinnitusen var ett faktum
& jag var inte så intressant, hon hann inte ens säga hejdå förrän dom
var försvunna. Så nu ser jag inte henne på länge igen.
Jo, jobbet ringde mig när jag var på väg hem igen. Hur kul är det då?
Jag vet att det bara är jobbet & mamma som ringer från dolt nummer så
egentligen får jag ju faktiskt skylla mig själv.
Men dom ville jag skulle börja en timme innan. Jag vet i tusan om det är
så himla ball?! Jag ska spendera tillräckligt många timmar där ändå.
Men som den arbetsnarkoman jag en gång har varit så sa jag att jag kunde det.
Med risk för att jag kommer lite senare än tolv. För jag orkar inte stressa.
Det är bara tvåhundra timmar denna månaden om vi avrundar.
Det är ju faktiskt inte så farligt, det är ju inte lika mycket som jag en gång har jobbat.
Och nej, jag är inte alls trött på det. Jag tycker det är så förbannat roligt att jag
inte vill vara någon annanstans.
Och för tillfället så vill jag faktiskt byta jobb. Det bådar inte gott.
En fast tjänst är en fast tjänst oavsett vad. Och även om alla chefer är bra så tycker
jag ju faktiskt att den jag har nu är bäst.
Men jag är sugen på något nytt. Som alltid. Jag kan inte stanna för länge på samma
ställe för allt blir till en tråkig slentrian som gör mig rastlös & uttråkad.
Ge mig lite förbannade utmaningar. Var händer det saker??
Är det därför man blir terrorist? För att utmana sig själv?!
Men då får man ju inte se resultatet.. Sjukt tråkigt det också.
Nej, nu ska jag faktiskt fixa till en nyttig lunch. Utan vätecyanid frön.
Jag ska aldrig mer äta linfrö. Inte i samma mängder som förut.
En kollega på jobbet sa att jag skulle hänga med M för den där neurologiska
undersökningen han skulle på för att se så att jag inte fått några skador
av min konsumtion av linfrö.
Hon är galen!! Så idag blir det faktiskt bara en fetaostsallad med annat
tjofräs. Inte någon kycklingburgare med vitt bröd, men va
Det går lika bra om inte ännu bättre!
Tanka sömn
Det borde vara dags för mig att tanka lite sömn nu.
Jag har varit trött sedan åtta men ändå inte kommit in i sängen.
Det är alltid något som ska hålla mig vaken
alldeles för länge så att jag blir övertrött & verkligen inte kan somna.
Jag vet inte vad som håller mig uppe nu?
Jo, jag måste blogga, jag måste äta något & jag måste måste måste
så förbannatjävla mycket att jag blir trött på mig själv.
Jag förstår inte vitsen med att plåga sig själv?
Det finns ingen mening med det, och det händer ju nada zip zero
här ute i rymden..
En del folk att prata med, inget viktigt, inget som egentligen ger mig
något mer än ont i ögonen.
Jag känner hur jag hellre hade velat vara någon annanstans, nära någon.
Han den där speciella jag alltid skriver så mycket om.
Han som upptar alla mina tankar, som gör mig tankspridd & förvirrad.
Men jag måste lära mig att leva med att jag inte alltid kan få som jag vill
även om jag är van vid det.
Så är det!
Innan klockan är tio ska jag iallafall ha lagt mig i sängläge & dragit
täcket upp till hakan & frysa fötterna av mig. Som alltid.
Och sen ska jag ligga där & stirra på något dåligt tv-program som
man ändå inte kan somna till. Det är inte ens lönt att slå på en film,
för då somnar jag garanterar & hur kul är det mitt i en film då?
Nej, nu ska jag ta & borsta mina tänder kanske ta en cigg först.
Shit, det blir mycket nu. Och sen ska jag bara bara bara för ovanlighetens skull!!
Gonatt mina vänner & alla jag inte känner.
Och mest gonatt på min baby som är så fin
så att jag smälter om & om igen!
Rawr
Jag har varit trött sedan åtta men ändå inte kommit in i sängen.
Det är alltid något som ska hålla mig vaken
alldeles för länge så att jag blir övertrött & verkligen inte kan somna.
Jag vet inte vad som håller mig uppe nu?
Jo, jag måste blogga, jag måste äta något & jag måste måste måste
så förbannat
Jag förstår inte vitsen med att plåga sig själv?
Det finns ingen mening med det, och det händer ju nada zip zero
här ute i rymden..
En del folk att prata med, inget viktigt, inget som egentligen ger mig
något mer än ont i ögonen.
Jag känner hur jag hellre hade velat vara någon annanstans, nära någon.
Han den där speciella jag alltid skriver så mycket om.
Han som upptar alla mina tankar, som gör mig tankspridd & förvirrad.
Men jag måste lära mig att leva med att jag inte alltid kan få som jag vill
även om jag är van vid det.
Så är det!
Innan klockan är tio ska jag iallafall ha lagt mig i sängläge & dragit
täcket upp till hakan & frysa fötterna av mig. Som alltid.
Och sen ska jag ligga där & stirra på något dåligt tv-program som
man ändå inte kan somna till. Det är inte ens lönt att slå på en film,
för då somnar jag garanterar & hur kul är det mitt i en film då?
Nej, nu ska jag ta & borsta mina tänder kanske ta en cigg först.
Shit, det blir mycket nu. Och sen ska jag bara bara bara för ovanlighetens skull!!
Gonatt mina vänner & alla jag inte känner.
Och mest gonatt på min baby som är så fin
så att jag smälter om & om igen!
Rawr
saved, so much
Jag föll över kanten.
Det kommer aldrig gå att vänja sig vid att behöva lämna.
Jag skulle kunna spendera dygnets alla timmar just så nära
som det bara går. Men jag vet också att det är en total omöjlighet.
För trots allt så måste man jobba & allt det där som känns förbannat
onödigt nuförtiden. Det är inte rättvist att jag ska behöva ha abstinens
när jag jobbar alldeles för långa pass, det är väl inte rättvist för
honom heller. Men jag vet ju inget om hans abstinens, jag känner ju
bara min egen.
Jag tror nog att jag faktiskt har fallit över den där kanten som jag pratat om.
Det är svårt att veta hur det ska kännas, för jag vet inte om jag känner
igen denna känslan. Den är bra, självklart!
Men jag vet inte om jag ska bli rädd eller inte. Jag skrämmer ju redan mig själv
med alla tankar & abstinens efter honom.
Och jag vet att jag är löjlig, men jag vet faktiskt inte vad jag har?!
Hur föll han för JJ?! Ja, det är den stora frågan.
Är det för att jag säger kliver upp istället för gå upp?
Det kan ju vara precis vad som helst, men det är säkerligen inte det.
Jag saknar & jag längtar. Ungefär allt det som jag förut inte vetat något om.
Det finns inga strikta regler att följa & jag tror att det går att falla precis
hur djupt som helst. Jag som verkligen hatar att inte ha någon kontroll.
Nu vill jag bara ha honom nära & jag är säkert skitdålig på att säga det,
men han har blivit någon som jag faktiskt inte vill vara utan.
Och det som verkligen stör mig är att andra inte kan låta bli att ha något
att säga om allting, som om ni skulle ha något med det att göra.
Att vara bitter & bli sur spelar mig ingen roll, för ni är inte värda min tid i
vilket fall som helst. Jag skulle kunna unna vem som helst lite förälskelse.
För det är fint, det är bra & man ler sådär fult.
Han gör mig glad i vilket fall som helst & det är väl det som spelar störst roll.
Nu ska jag se till att skicka hem alla ungarna & sen ska jag försöka få
in min skit i duschen. Imorgon är det jag som lämnar på dagis &
det är riktigt längesen. Herregud! Känns som om hon inte varit hemma på
evigheter, men ikväll är det tur att jag har någon att sova bredvid för annars
hade jag väl dött eller något! Nej, jag ska nog överleva detta också!
Pusshaj!
Jag skulle kunna spendera dygnets alla timmar just så nära
som det bara går. Men jag vet också att det är en total omöjlighet.
För trots allt så måste man jobba & allt det där som känns förbannat
onödigt nuförtiden. Det är inte rättvist att jag ska behöva ha abstinens
när jag jobbar alldeles för långa pass, det är väl inte rättvist för
honom heller. Men jag vet ju inget om hans abstinens, jag känner ju
bara min egen.
Jag tror nog att jag faktiskt har fallit över den där kanten som jag pratat om.
Det är svårt att veta hur det ska kännas, för jag vet inte om jag känner
igen denna känslan. Den är bra, självklart!
Men jag vet inte om jag ska bli rädd eller inte. Jag skrämmer ju redan mig själv
med alla tankar & abstinens efter honom.
Och jag vet att jag är löjlig, men jag vet faktiskt inte vad jag har?!
Hur föll han för JJ?! Ja, det är den stora frågan.
Är det för att jag säger kliver upp istället för gå upp?
Det kan ju vara precis vad som helst, men det är säkerligen inte det.
Jag saknar & jag längtar. Ungefär allt det som jag förut inte vetat något om.
Det finns inga strikta regler att följa & jag tror att det går att falla precis
hur djupt som helst. Jag som verkligen hatar att inte ha någon kontroll.
Nu vill jag bara ha honom nära & jag är säkert skitdålig på att säga det,
men han har blivit någon som jag faktiskt inte vill vara utan.
Och det som verkligen stör mig är att andra inte kan låta bli att ha något
att säga om allting, som om ni skulle ha något med det att göra.
Att vara bitter & bli sur spelar mig ingen roll, för ni är inte värda min tid i
vilket fall som helst. Jag skulle kunna unna vem som helst lite förälskelse.
För det är fint, det är bra & man ler sådär fult.
Han gör mig glad i vilket fall som helst & det är väl det som spelar störst roll.
Nu ska jag se till att skicka hem alla ungarna & sen ska jag försöka få
in min skit i duschen. Imorgon är det jag som lämnar på dagis &
det är riktigt längesen. Herregud! Känns som om hon inte varit hemma på
evigheter, men ikväll är det tur att jag har någon att sova bredvid för annars
hade jag väl dött eller något! Nej, jag ska nog överleva detta också!
Pusshaj!
Han är fin
Han är fin när han sover, han är fin annars också.
Men nu skulle jag mest av allt vilja ligga bredvid.
Det kommer bli en massa saknad idag, jag vill vara nära
hela tiden.
Jag vill ha honom här dag som natt.
Åhh, vad jag också skulle vilja ligga i sängen.
Nu får jag jobba mig lite
Men nu skulle jag mest av allt vilja ligga bredvid.
Det kommer bli en massa saknad idag, jag vill vara nära
hela tiden.
Jag vill ha honom här dag som natt.
Åhh, vad jag också skulle vilja ligga i sängen.
Nu får jag jobba mig lite
Tack för det!
Här har jag & pappa suttit & pratat om kärlek.
Jag lyssnade mest när han berättade om sin vad det nu är?
Kärlek vet jag inte?! Men det är klart att han också behöver
träffa någon. Det låter mer som en vid behov kvinna,
Det är kul att höra hur han snackar, han har en syn
på kvinnor som vilken annan man som helst.
Vi pratade om andras kärlek eller deras vid behov.
Jag är inte av samma sort, jag hatar vid behov "kärlek"
jag låter hellre bli då. Det finns ingen som helst mening med att
vara med någon som inte ger mig det jag vill ha.
Det finns dom som absolut inte kan vara ensamma, som alltid
måste ha någon vid sin sida för att känna sig hela.
Att vara hel innebär inte att ha någon vid sin sida.
I vissa stunder tror jag att det tynger mer än vad det gör det lättare.
Om du inte älskar dig själv, vem fan ska då göra det?
Men det var ett trevligt samtal även om det emellanåt blev lite mer
information än vad jag räknat med.
Min pappa är min pappa & vissa detaljer är kanske lite för mycket
även för mig. Men nu vet jag i vilket fall som helst.
Jag sitter & har abstinens. Att vänta är riktigt jobbigt.
Det har varit alldeles för många timmar ifrån min baby & nu
längtar jag så jag nästan spricker.
Det var längesen jag saknade någon så. Om jag nu någonsin har gjort det?
Jag vet inte hur han har fått mig till att känna, men han lyckas ju
med det mesta när det gäller mig.
Och jag skulle aldrig vilja göra detta ogjort.
För han har något ingen annan har. Baby, du är speciell!
Jag lyssnade mest när han berättade om sin vad det nu är?
Kärlek vet jag inte?! Men det är klart att han också behöver
träffa någon. Det låter mer som en vid behov kvinna,
Det är kul att höra hur han snackar, han har en syn
på kvinnor som vilken annan man som helst.
Vi pratade om andras kärlek eller deras vid behov.
Jag är inte av samma sort, jag hatar vid behov "kärlek"
jag låter hellre bli då. Det finns ingen som helst mening med att
vara med någon som inte ger mig det jag vill ha.
Det finns dom som absolut inte kan vara ensamma, som alltid
måste ha någon vid sin sida för att känna sig hela.
Att vara hel innebär inte att ha någon vid sin sida.
I vissa stunder tror jag att det tynger mer än vad det gör det lättare.
Om du inte älskar dig själv, vem fan ska då göra det?
Men det var ett trevligt samtal även om det emellanåt blev lite mer
information än vad jag räknat med.
Min pappa är min pappa & vissa detaljer är kanske lite för mycket
även för mig. Men nu vet jag i vilket fall som helst.
Jag sitter & har abstinens. Att vänta är riktigt jobbigt.
Det har varit alldeles för många timmar ifrån min baby & nu
längtar jag så jag nästan spricker.
Det var längesen jag saknade någon så. Om jag nu någonsin har gjort det?
Jag vet inte hur han har fått mig till att känna, men han lyckas ju
med det mesta när det gäller mig.
Och jag skulle aldrig vilja göra detta ogjort.
För han har något ingen annan har. Baby, du är speciell!
Nothing at all
Jag gillar verkligen inte att shoppa när Alyssa är med.
Det blir stressigt & jag vet att hon tycker det är sjukt tråkigt.
Hon vill såklart inte gå från butik till butik för att leta efter något snyggt.
Men samtidigt är hon så fruktansvärt kräsen att jag knappt kan tro det.
Hon är lika dryg att köpa jeans till som jag själv är.
Det går inte att ta ett par som bara är snygga, nej, det ska provas & tittas
i evigheter där i dom kalustrofibiska provrummen.
Men vi fick med oss två par hem iallafall & jag blev nöjd.
Jag vet att hon inte hade använt jeans som jag bara hade köpt utan att
visa dom för henne.
Jag fick inte med mig något. Dom perfekta jeansen får väl vänta lite då.
Jag vet inte ens om jag egentligen behöver några?
Det finns så det räcker & blir över i garderoben, men det är känslan av ett
par nya jeans.
Det första Alyssa gjorde när vi kom hem var att springa bort till Leo
& jag har bara sett henne springa förbi. Det är tråkigt att hon inte vill
vara hemma. Men såklart är det roligare för henne att leka med sina kompisar.
Imorse så lät hon mig sova vidare. Helt otroligt för att vara henne.
Hon hade gått in på sitt rum & stängt dörren & lekt. kryss i taket.
Jag borde göra något vettigt, men jag har huvudvärk & är trött.
Fast jag får ta tag i mig själv ändå. Det blir inte roligare att sitta här hela dagen.
Och imorgon så är det dags för jobb igen.
Jag känner inte direkt någon längtan dit alls. Jag hade lätt kunnat vara ledig
i hundra dagar till. Men hur roligt hade det varit då?!
Jag blir ju ändå rastlös efter några timmar hemma!
Dags att röja upp här!
shopping.
Nu blir det tydligen ännu mer shopping.
Dessa pengar bara rullar iväg & jag har gjort av
med alldeles för många tusenlappar denna veckan.
Idag måste jag köpa nya jeans & skor.
Både till mig & till Alyssa. Och jag åker inte hem förrän
jag har hittat något.
Vi hörs senare.
<3
Ensammys
Nu blir det film. Jag som aldrig kollar film ska försöka
ligga ner & titta på en nu. Det blir Livet från den andra sidan.
I sängen. Bredvid Alyssa som sover så gott.
Skulle vara mysigt med min baby också.
Men hoppas du har kul baby!!
Saknar dig.
ligga ner & titta på en nu. Det blir Livet från den andra sidan.
I sängen. Bredvid Alyssa som sover så gott.
Skulle vara mysigt med min baby också.
Men hoppas du har kul baby!!
Saknar dig.
Nu är det er tur att hålla käft
Det är alldeles för lätt att dras med i något som är fint.
Även om det inte alls var meningen från första början & det
inte fanns några som helst förhoppningar om någonting.
Jag vet inte vad som är annorlunda med mig än med andra?
Jag får ständigt höra att jag borde ta det lugnt, att jag inte ska göra
några förhastade val eller ryckas med av det där lyckoruset som
infinner sig med jämna mellanrum.
Jag får höra vilken väg jag ska gå, att jag ska känna efter & tänka om
ännu en gång innan jag gör ett slutgiltigt val.
Det är som om några missunnar mig något bra, som om dom vill att
jag ska sitta där & titta på medan något bra går mig förbi.
Att jag ska akta mig för känslor, som jag ändå inte kan hjälpa att dom finns.
Jag ska spotta på någon som vill vara med mig enbart för att jag har
varit med om så mycket värre.
Jag kan inte förklara för dom hur det känns att deras förbannade pekpinnar
jämt kommer fram när det gäller mig.
Alla vill ha mycket att säga om allt jag gör, utan att ens fråga mig hur jag känner.
Dom vill tro att jag är trasig & jag behöver bli omhändertagen av dom.
Det som skrämmer mig är att när det gäller dom själva så spelar det ingen som
helst roll hur fort det går, hur dom öppet pratar om hur dom föll vid första
ögonkastet & att dom sen skulle kunna göra allt för den människan.
Det finns för mig ingen som helst logik i deras tankesätt när det gäller mig.
Vad är det som gör att jag måste vara så fruktansvärt annorlunda än vad dom är?
Det är inte precis som att jag letar efter någon som ska trycka ned mig psykiskt,
jag söker inte efter drama eller självmordsbenägna män.
Det finns tusen & åter tusen andra som har haft det som jag. Som har drabbats av
samma trauman & sett livet slås i spillror men ändå rest sig med stolthet &
snabbt borstat av sig.
Jag skulle aldrig självmant välja att hamna i en sådan sits. Ingenting handlar
om mina handlingar. Det var inte jag.
Jag förstår att dom som står mig nära vill mig väl & försöker få mig att vara försiktig.
Jag kan inte vara nog så försiktig som jag är.
Det handlar inte om att välja någon, det handlar om att känna.
Förut gjorde jag saker som jag inte kunde stå för, jag vågade inget annat.
Jag gjorde saker som bar mig emot enbart för att jag helt enkelt blev övertalad till det.
Nu skulle jag aldrig göra något som går emot mina egna principer.
Jag skulle inte göra allt för någon så som ni säger att ni kan.
För jag har lärt mig min läxa & den läxan har jag alltid med mig, vilket ni inte har.
Jag blir förbannad & faktiskt ganska så ledsen när jag får höra att ni suttit &
diskuterat mig & vem jag väljer. Jag är stor nog att kunna få göra mina val alldeles
själv utan att någon ska komma med råd & berätta för mig hur jag ska göra.
I grund & botten handlar det om er egen osäkerhet & ni vet inte hur ni ska bete er
gentemot mig i sådana lägen.
Visst har jag gjort misstag i mitt liv, mer än ett. Men det är inte värre än så.
Jag får leva med det & jag sopar dom inte under mattan.
Jag kan skämmas över det & det finns inga bra förklaringar till varför.
Om ni tror att jag blir lyckligare över att ni försöker visa mig en väg som kan
vara helt fel så tror nijävligt fel. Allting resulterar bara i att jag inte vill säga något
till er alls. Jag kan inte anförtro mig till er när jag vet att det sedan pratas.
Om jag nu vill ryckas med, få känna något som jag inte förut har känt så kan
ni väl iallafall hålla käften & låta mig få ta smällen om den kommer.
Att säga vad var det jag sa? behöver ni ens bry er om att tänka, för isåfall har jag
redan sett det komma & byggt min skyddsmur för att inte rasa samman.
Ni kommer aldrig kunna välja någon som är perfekt till mig.
Ni kan ha åsikter om precis vad som helst, men vem är det jag ska behaga?
Är det er eller mig själv?
Jag kan välja & vraka precis som jag vill.
When it's good, then it's good, it's so good, 'till it goes bad
Även om det inte alls var meningen från första början & det
inte fanns några som helst förhoppningar om någonting.
Jag vet inte vad som är annorlunda med mig än med andra?
Jag får ständigt höra att jag borde ta det lugnt, att jag inte ska göra
några förhastade val eller ryckas med av det där lyckoruset som
infinner sig med jämna mellanrum.
Jag får höra vilken väg jag ska gå, att jag ska känna efter & tänka om
ännu en gång innan jag gör ett slutgiltigt val.
Det är som om några missunnar mig något bra, som om dom vill att
jag ska sitta där & titta på medan något bra går mig förbi.
Att jag ska akta mig för känslor, som jag ändå inte kan hjälpa att dom finns.
Jag ska spotta på någon som vill vara med mig enbart för att jag har
varit med om så mycket värre.
Jag kan inte förklara för dom hur det känns att deras förbannade pekpinnar
jämt kommer fram när det gäller mig.
Alla vill ha mycket att säga om allt jag gör, utan att ens fråga mig hur jag känner.
Dom vill tro att jag är trasig & jag behöver bli omhändertagen av dom.
Det som skrämmer mig är att när det gäller dom själva så spelar det ingen som
helst roll hur fort det går, hur dom öppet pratar om hur dom föll vid första
ögonkastet & att dom sen skulle kunna göra allt för den människan.
Det finns för mig ingen som helst logik i deras tankesätt när det gäller mig.
Vad är det som gör att jag måste vara så fruktansvärt annorlunda än vad dom är?
Det är inte precis som att jag letar efter någon som ska trycka ned mig psykiskt,
jag söker inte efter drama eller självmordsbenägna män.
Det finns tusen & åter tusen andra som har haft det som jag. Som har drabbats av
samma trauman & sett livet slås i spillror men ändå rest sig med stolthet &
snabbt borstat av sig.
Jag skulle aldrig självmant välja att hamna i en sådan sits. Ingenting handlar
om mina handlingar. Det var inte jag.
Jag förstår att dom som står mig nära vill mig väl & försöker få mig att vara försiktig.
Jag kan inte vara nog så försiktig som jag är.
Det handlar inte om att välja någon, det handlar om att känna.
Förut gjorde jag saker som jag inte kunde stå för, jag vågade inget annat.
Jag gjorde saker som bar mig emot enbart för att jag helt enkelt blev övertalad till det.
Nu skulle jag aldrig göra något som går emot mina egna principer.
Jag skulle inte göra allt för någon så som ni säger att ni kan.
För jag har lärt mig min läxa & den läxan har jag alltid med mig, vilket ni inte har.
Jag blir förbannad & faktiskt ganska så ledsen när jag får höra att ni suttit &
diskuterat mig & vem jag väljer. Jag är stor nog att kunna få göra mina val alldeles
själv utan att någon ska komma med råd & berätta för mig hur jag ska göra.
I grund & botten handlar det om er egen osäkerhet & ni vet inte hur ni ska bete er
gentemot mig i sådana lägen.
Visst har jag gjort misstag i mitt liv, mer än ett. Men det är inte värre än så.
Jag får leva med det & jag sopar dom inte under mattan.
Jag kan skämmas över det & det finns inga bra förklaringar till varför.
Om ni tror att jag blir lyckligare över att ni försöker visa mig en väg som kan
vara helt fel så tror ni
till er alls. Jag kan inte anförtro mig till er när jag vet att det sedan pratas.
Om jag nu vill ryckas med, få känna något som jag inte förut har känt så kan
ni väl iallafall hålla käften & låta mig få ta smällen om den kommer.
Att säga vad var det jag sa? behöver ni ens bry er om att tänka, för isåfall har jag
redan sett det komma & byggt min skyddsmur för att inte rasa samman.
Ni kommer aldrig kunna välja någon som är perfekt till mig.
Ni kan ha åsikter om precis vad som helst, men vem är det jag ska behaga?
Är det er eller mig själv?
Jag kan välja & vraka precis som jag vill.
When it's good, then it's good, it's so good, 'till it goes bad
Fint skit.
Igår blev det lite häng hemma hos Sara & Gregor.
Det var god middag & lite alkoholhaltiga drycker &
det passade fint eftersom jag har ätit hemmalagad mat på
jag vet inte hur länge. Av ren bekvämlighet så har det blivit
att äta ute. Det var riktigt trevligt & vi skrattade så jag fick ont
i magen åt vissa ganska så omogna skämt.
När maten hade lagt sig tillrätta så blev det singstartävling.
Shit vad jag suger på singstar. Jag är verkligen urusel på att
sätta dom där tonerna, men det är ju inte bättre att fuska som
karlarna gjorde! Dåliga förlorare är dom också.
Såklart att vi flickor vann, eller det var väl mest Saras förtjänst.
Hon kickar röv på det!!
Klockan sprang iväg & det blev sent alldeles för fort.
Jag blev trött runt halv tre så vi gick hem för att ändå inte somna.
Tack för en kul kväll & det tycker jag att vi ska göra om!
Allt hänger ju på sällskapet!
Jag vaknade med en huvudvärk som hette duga. Inte för att jag var full
eller något igår. Men det var väl det att jag inte fått någon vidare sömn
& att mina alarm alltid sätter igång i tid & otid. Jag fick kliva upp för
att leta efter den förbannade mobilen som förstörde min redan dåliga sömn.
Och det var knappast lönt att ens försöka somna om.
Jag hade kunnat ligga i sängen hela dagen, det hade varit sjukt skönt & med
en man bredvid blir det ju så mycket bättre!
Alyssa kom hem någon gång efter elva & det märks så tydligt att hon
har varit hemma hos sin pappa & inte fått ur sig allt det där som behöver
få komma ut. Hon lyssnar inte på mig för fem öre & jag blir bara trött i
huvudet över att behöva ta det varenda gång. Det är som om hon inte har
några som helst regler där & att hon får göra & säga precis vad som helst.
Vi åkte & shoppade lite. Jag hittade absolut ingenting & det var inte direkt
det allra enklaste att ens försöka titta på något när Ally mest springer runt &
pillar på allt eller gnäller över att hon inte vill.
Men jag överlevde det ändå. Någon gång ska jag väl hitta ett par jeans.
Nu har vi varit & hyrt film. Jag vet att jag inte kommer att se dom, men jag
var sugen på att ligga på soffan & slappa framför tv'n.
Visst låter det likt mig? Eller inte, men jag måste ha något att fördriva tiden med
nu när jag är ensam ikväll. Det är ganska så jobbigt att hela tiden vilja
vara nära någon. Men han är ju så skön att vara nära.
Och det är klart att jag faktiskt saknar honom redan.
Jag vet inte hur jag inte skulle kunna göra det?
Puss baby & ha det så kul ikväll.
(ni är bra fina)
Det var god middag & lite alkoholhaltiga drycker &
det passade fint eftersom jag har ätit hemmalagad mat på
jag vet inte hur länge. Av ren bekvämlighet så har det blivit
att äta ute. Det var riktigt trevligt & vi skrattade så jag fick ont
i magen åt vissa ganska så omogna skämt.
När maten hade lagt sig tillrätta så blev det singstartävling.
Shit vad jag suger på singstar. Jag är verkligen urusel på att
sätta dom där tonerna, men det är ju inte bättre att fuska som
karlarna gjorde! Dåliga förlorare är dom också.
Såklart att vi flickor vann, eller det var väl mest Saras förtjänst.
Hon kickar röv på det!!
Klockan sprang iväg & det blev sent alldeles för fort.
Jag blev trött runt halv tre så vi gick hem för att ändå inte somna.
Tack för en kul kväll & det tycker jag att vi ska göra om!
Allt hänger ju på sällskapet!
Jag vaknade med en huvudvärk som hette duga. Inte för att jag var full
eller något igår. Men det var väl det att jag inte fått någon vidare sömn
& att mina alarm alltid sätter igång i tid & otid. Jag fick kliva upp för
att leta efter den förbannade mobilen som förstörde min redan dåliga sömn.
Och det var knappast lönt att ens försöka somna om.
Jag hade kunnat ligga i sängen hela dagen, det hade varit sjukt skönt & med
en man bredvid blir det ju så mycket bättre!
Alyssa kom hem någon gång efter elva & det märks så tydligt att hon
har varit hemma hos sin pappa & inte fått ur sig allt det där som behöver
få komma ut. Hon lyssnar inte på mig för fem öre & jag blir bara trött i
huvudet över att behöva ta det varenda gång. Det är som om hon inte har
några som helst regler där & att hon får göra & säga precis vad som helst.
Vi åkte & shoppade lite. Jag hittade absolut ingenting & det var inte direkt
det allra enklaste att ens försöka titta på något när Ally mest springer runt &
pillar på allt eller gnäller över att hon inte vill.
Men jag överlevde det ändå. Någon gång ska jag väl hitta ett par jeans.
Nu har vi varit & hyrt film. Jag vet att jag inte kommer att se dom, men jag
var sugen på att ligga på soffan & slappa framför tv'n.
Visst låter det likt mig? Eller inte, men jag måste ha något att fördriva tiden med
nu när jag är ensam ikväll. Det är ganska så jobbigt att hela tiden vilja
vara nära någon. Men han är ju så skön att vara nära.
Och det är klart att jag faktiskt saknar honom redan.
Jag vet inte hur jag inte skulle kunna göra det?
Puss baby & ha det så kul ikväll.
(ni är bra fina)
Det är tråkigt
Det är förbannat tråkigt att vänta. Och jag hade ju inget annat för mig än
att ta fram kameran för lite bedrövliga bilder. Varför alltid vara så snygg?
Det här är min rätta sida.
Notera min för-mycket-onyttig-mat-mage!!
Tråkigt som helvete
Trots att jag tog det förbannat lugnt imorse & inte gjorde ett knop
förrän klockan var strax innan tio så är jag redan färdig med allt
som jag skulle göra.
Räkningarna är betalda & det tar ju inte direkt evigheter fast att det
finns många. Det är surt att se hur mycket pengar det egentligen går
på nästan ingenting egentligen.
Jag har klippt gräset, iallafall på framsidan. Baksidan lämnar jag åt ödet.
Den är så tråkig ändå & jag lär aldrig komma på något att göra där.
Jag borde ha en stor badtunna, det hade varit sjukt tufft.
Eller så får den vara som den är tills jag kommer på något bra.
Jag har dammsugat & torkat golven. Jag blev inte klokare utav det,
men det luktar såklart gott.
Jag har puffat kuddarna i soffan, men där vistas jag bara när vi
är två & ligger på latsidan. Det är så förbannat tråkigt & jag har ingen
som helst inspiration just nu. Jag är tom i huvudet.
Jag har slängt in alla kläderna i garderoberna, eller snarare tryckt in dom.
Vad jag skulle behöva är mer utrymme för kläder.
Det skulle vara fint skit.
Och nu då?! ... Nu känns det som om jag inte har något alls att ta mig för.
Det finns inget alls att göra. Jag vankar fram & tillbaka & dricker mitt
kalla kaffe som smakar äckel.
Jag äter några mackor eftersom det är det enda jag har hemma.
Det där med att storhandla orkar jag inte tänka på idag.
Jag har skickat bud både till systemet & för att handla det som jag är
i behov av. För jag är lat, jag orkar inte bära.
Jag kom just på att det är förbannat tråkigt att vara hemma själv.
Det är sällan jag har tid över & den här tiden som jag nu måste
slå ihjäl går alldeles för långsamt.
Jag lyssnar på Free Fallin om & om igen & jag sjunger så högt att
grannarna säkert sitter & skrattar åt min obotligt fula sångröst.
Jag har inte tröttnat på den låten än som jag brukar göra efter ständigt
lyssnande på samma låt.
Jag får fortfarande sms av den där Tobbe som vill ha bildbevis på att
jag inte är Ida. Måste folk vara så förbannat tröga.
Skulle jag skicka en bild skulle jag ändå aldrig bli av med puckot.
Precis som jag inte blir av med vissa andra som har svårt att förstå att
jag inte är intresserad. Att säga att jag har hittat den finaste av dom fina
verkar inte riktigt gå in i deras små ofungerande hjärnor.
Dom kan inte erbjuda mig någonting alls som tilltalar mig.
Dom har ingen hyfs i kroppen, deras språk är förbannat ovårdat & riktigt
fult emellanåt, dom har ingen förståelse, dom ser bara sina egna behov &
jag kan fortsätta i evigheter.
Jag skulle inte lägga ner tid på någon som är så desperat, men det är roligt
att förklara vad dom inte har & vad dom aldrig kommer att få.
Jag ska nog sätta mig & gå igenom alla lådor i garderoben.
Rensa är jag ju bra på.
Och det fördriver tiden lite.. i sådär tjugo minuter eller något
förrän klockan var strax innan tio så är jag redan färdig med allt
som jag skulle göra.
Räkningarna är betalda & det tar ju inte direkt evigheter fast att det
finns många. Det är surt att se hur mycket pengar det egentligen går
på nästan ingenting egentligen.
Jag har klippt gräset, iallafall på framsidan. Baksidan lämnar jag åt ödet.
Den är så tråkig ändå & jag lär aldrig komma på något att göra där.
Jag borde ha en stor badtunna, det hade varit sjukt tufft.
Eller så får den vara som den är tills jag kommer på något bra.
Jag har dammsugat & torkat golven. Jag blev inte klokare utav det,
men det luktar såklart gott.
Jag har puffat kuddarna i soffan, men där vistas jag bara när vi
är två & ligger på latsidan. Det är så förbannat tråkigt & jag har ingen
som helst inspiration just nu. Jag är tom i huvudet.
Jag har slängt in alla kläderna i garderoberna, eller snarare tryckt in dom.
Vad jag skulle behöva är mer utrymme för kläder.
Det skulle vara fint skit.
Och nu då?! ... Nu känns det som om jag inte har något alls att ta mig för.
Det finns inget alls att göra. Jag vankar fram & tillbaka & dricker mitt
kalla kaffe som smakar äckel.
Jag äter några mackor eftersom det är det enda jag har hemma.
Det där med att storhandla orkar jag inte tänka på idag.
Jag har skickat bud både till systemet & för att handla det som jag är
i behov av. För jag är lat, jag orkar inte bära.
Jag kom just på att det är förbannat tråkigt att vara hemma själv.
Det är sällan jag har tid över & den här tiden som jag nu måste
slå ihjäl går alldeles för långsamt.
Jag lyssnar på Free Fallin om & om igen & jag sjunger så högt att
grannarna säkert sitter & skrattar åt min obotligt fula sångröst.
Jag har inte tröttnat på den låten än som jag brukar göra efter ständigt
lyssnande på samma låt.
Jag får fortfarande sms av den där Tobbe som vill ha bildbevis på att
jag inte är Ida. Måste folk vara så förbannat tröga.
Skulle jag skicka en bild skulle jag ändå aldrig bli av med puckot.
Precis som jag inte blir av med vissa andra som har svårt att förstå att
jag inte är intresserad. Att säga att jag har hittat den finaste av dom fina
verkar inte riktigt gå in i deras små ofungerande hjärnor.
Dom kan inte erbjuda mig någonting alls som tilltalar mig.
Dom har ingen hyfs i kroppen, deras språk är förbannat ovårdat & riktigt
fult emellanåt, dom har ingen förståelse, dom ser bara sina egna behov &
jag kan fortsätta i evigheter.
Jag skulle inte lägga ner tid på någon som är så desperat, men det är roligt
att förklara vad dom inte har & vad dom aldrig kommer att få.
Jag ska nog sätta mig & gå igenom alla lådor i garderoben.
Rensa är jag ju bra på.
Och det fördriver tiden lite.. i sådär tjugo minuter eller något
Turen på min sida. Första gången
Jag har kämpat mot Alyssas pappa & försäkringskassan länge nu.
Sedan i mars har jag försökt få ut min rätt till underhållsstöd eftersom
det inte fungerar annars. När en förälder inte förstår hur dyrt det är med barn
blir det svårare att förklara.
Det är galet hur mycket ett barn kräver & med våra vanor så blir det nog
lite extra dyrt. Dessutom är hon inne i en period då hon bara växer.
Jag kan gå & handla kläder var & varannan dag just för att allting blir så
smått på ett fingerknäpp. Hennes pappa ringer till mig när det är hål i
hennes leggings istället för att gå ner & köpa ett par nya.
Inte ska mitt barn ha hål i kläderna. Men det går liksom inte in att det
faktiskt är hur enkelt som helst att köpa nya. Det finns för tusan i varenda
butik nuförtiden.
Jag hade nästan gett upp hoppet om att jag skulle få något.
Det handlar inte om att jag behöver pengarna, men rätt ska vara rätt.
Jag fick inte till henne helt själv & därför anser jag att han ska betala minst
lika mycket som jag gör.
Idag fick jag brevet jag väntat på i flera månader. Och jag som aldrig annars
får post en fredag.
Jag kommer få underhållsstöd utbetalt från april. Jag skiter i mars, det orkar
jag inte hänga upp mig på. Det är några månader & nu är jag nöjd för att jag
vann återigen. Jag vinner jämt mot honom.
Så nu får jag väl ta med mig Ally på en heldags shoppingtur där hon får välja &
vraka bland lite höstkläder. Men en stoneströja måste hon bara ha.
Det bestämmer jag.
Denna månaden har bara inneburit tur. Och jag flinar lite så fult
just för att jag alltid lyckas på något vis att få det som jag vill ha det.
Nu ska jag bara gå med mitt nöjda flin & fixa lite här hemma.
Jag ska betala räkningarna så jag har hela lönen kvar när den väl kommer.
Måste försöka orka ta mig till systemet en sväng också eftersom Sara ville
ha cider till ikväll. Det är långt & jag tror jag ska skicka bud istället.
Det är lättare att betala budet än att gå dit själv. Inte sant?!
Poolen har jag tömt, det verkar bli höst alldeles snart & inga ungar är här
som badar ändå. Får klippa gräsmattan & lite sånt där vuxet också.
Känns som om jag helt glömt bort sådant nu ett tag. Ganska så skönt!
Men jag får göra allt det nu när jag ändå är hemma & inte har min sköna här.
Istället för att bara sakna honom hela tiden. Det gör jag ju ändå.
Nu får jag sjukt skumma sms av någon Tobbe.
jag vet inte var dom får mitt nummer ifrån. Sist jag fick ett sms så
hette jag tydligen Gunnar & hade glömt någon tydligen.
Jag tycker det är sjukt kul att svara också.
Sedan i mars har jag försökt få ut min rätt till underhållsstöd eftersom
det inte fungerar annars. När en förälder inte förstår hur dyrt det är med barn
blir det svårare att förklara.
Det är galet hur mycket ett barn kräver & med våra vanor så blir det nog
lite extra dyrt. Dessutom är hon inne i en period då hon bara växer.
Jag kan gå & handla kläder var & varannan dag just för att allting blir så
smått på ett fingerknäpp. Hennes pappa ringer till mig när det är hål i
hennes leggings istället för att gå ner & köpa ett par nya.
Inte ska mitt barn ha hål i kläderna. Men det går liksom inte in att det
faktiskt är hur enkelt som helst att köpa nya. Det finns för tusan i varenda
butik nuförtiden.
Jag hade nästan gett upp hoppet om att jag skulle få något.
Det handlar inte om att jag behöver pengarna, men rätt ska vara rätt.
Jag fick inte till henne helt själv & därför anser jag att han ska betala minst
lika mycket som jag gör.
Idag fick jag brevet jag väntat på i flera månader. Och jag som aldrig annars
får post en fredag.
Jag kommer få underhållsstöd utbetalt från april. Jag skiter i mars, det orkar
jag inte hänga upp mig på. Det är några månader & nu är jag nöjd för att jag
vann återigen. Jag vinner jämt mot honom.
Så nu får jag väl ta med mig Ally på en heldags shoppingtur där hon får välja &
vraka bland lite höstkläder. Men en stoneströja måste hon bara ha.
Det bestämmer jag.
Denna månaden har bara inneburit tur. Och jag flinar lite så fult
just för att jag alltid lyckas på något vis att få det som jag vill ha det.
Nu ska jag bara gå med mitt nöjda flin & fixa lite här hemma.
Jag ska betala räkningarna så jag har hela lönen kvar när den väl kommer.
Måste försöka orka ta mig till systemet en sväng också eftersom Sara ville
ha cider till ikväll. Det är långt & jag tror jag ska skicka bud istället.
Det är lättare att betala budet än att gå dit själv. Inte sant?!
Poolen har jag tömt, det verkar bli höst alldeles snart & inga ungar är här
som badar ändå. Får klippa gräsmattan & lite sånt där vuxet också.
Känns som om jag helt glömt bort sådant nu ett tag. Ganska så skönt!
Men jag får göra allt det nu när jag ändå är hemma & inte har min sköna här.
Istället för att bara sakna honom hela tiden. Det gör jag ju ändå.
Nu får jag sjukt skumma sms av någon Tobbe.
jag vet inte var dom får mitt nummer ifrån. Sist jag fick ett sms så
hette jag tydligen Gunnar & hade glömt någon tydligen.
Jag tycker det är sjukt kul att svara också.
Utan rubrik, bara lycka
Det är alltid lika fint att ha honom här.
Jag behöver verkligen ingenting annat i närheten av honom.
Det är enkelt att bara finnas till då, då är det inte jobbigt att
göra ingenting.
Jag kan med lätthet somna utan att känna stressen över allt
som jag ska, vill, måste göra.
Om jag hade kunnat stanna tiden & befinna mig just där & då hela tiden
hade jag gjort det.
För det är något hos honom som gör mig annorlunda.
Jag behöver inte bevisa någonting alls.
Det är väl lycka som dom kallar det? Att få vara som man är utan
att behöva försöka spela en roll.
Jag är ändå inte sådär speciellt duktig på att vara någon annan.
Men jag vet att andra försökt ändra på mig ganska så snart.
När den dagen kommer så lovar jag att jag inte finns kvar.
Jag sitter fortfarande här med enbart täcke & dricker mitt kaffe.
Det finns ingenting i världen som är viktigt just nu.
Och jag kan inte få honom ur huvudet. Han har tagit över min hjärna totalt.
Jag har min nyvakna känsla kvar & ögonen är mer trötta än vakna.
Det är mycket som jag skulle vilja göra, men jag känner att jag måste
ta det lite lugnt. Få finnas till & försöka hitta tid till att bara vara.
Jag har suttit & kollat runt på lite utbildningar nu. På distans.
För jag måste ju jobba samtidigt. Det finns inte en chans att jag skulle
klara mig på att enbart läsa i flera år.
Kriminologi är det som jag pratat om länge, det har jag hittat många av.
Men jag får vänta till vårterminen 2010. Jag måste vara helt säker & jag
måste undersöka saken närmre. Det finns ju tusen olika saker som jag
vill göra på samma gång.
Det kräver dock att jag kan kombinera barn, jobb, utbildning.
Och hur lätt är det som ensam?! Allt går om man vill, det är inte det.
Jag tänker inte så, vill jag något så fixar jag det.
Att ge upp är för veklingar & jag har sett alldeles för många ge upp.
Det finns inga omöjligheter för mig & det är ledsamt att se hur lätt
folk bara ger upp för att dom drabbas av en motgång.
Jag säger inte att jag är bättre än andra, men livet har gett mig andra
val än vad som är normalt.
Tänk att få se sin egen förändring, att känna förändringen & veta att det
bara har gjort dig bättre. Bara det är en upplevelse.
Det trodde jag faktiskt aldrig om mig själv.
Jag borde kanske ta mig en dusch & se till att det händer något idag.
Det finns ingen mat i mitt kylskåp då jag spenderat hela veckan med
mig själv & ingen dotter. Och vi har varit duktiga på att äta ute också.
Det finns nog inte ens ett knäckebröd i sikte här hemma & så får det
inte lov att vara.
Oj, vad jag kom till att sakna min Ally. Men hon har det bra tror jag.
Hon får ju cykla till dagis & det är bra att hennes pappa äntligen har
förstått att hon måste få vara ute. Idag ska dom gå på cirkus med
Christoffer & Saga. Jag hoppas dom får kul ikväll & imorgon får jag äntligen
pussa på henne. Min älskade skitunge.
Baby, jag saknar dig redan!
Jag behöver verkligen ingenting annat i närheten av honom.
Det är enkelt att bara finnas till då, då är det inte jobbigt att
göra ingenting.
Jag kan med lätthet somna utan att känna stressen över allt
som jag ska, vill, måste göra.
Om jag hade kunnat stanna tiden & befinna mig just där & då hela tiden
hade jag gjort det.
För det är något hos honom som gör mig annorlunda.
Jag behöver inte bevisa någonting alls.
Det är väl lycka som dom kallar det? Att få vara som man är utan
att behöva försöka spela en roll.
Jag är ändå inte sådär speciellt duktig på att vara någon annan.
Men jag vet att andra försökt ändra på mig ganska så snart.
När den dagen kommer så lovar jag att jag inte finns kvar.
Jag sitter fortfarande här med enbart täcke & dricker mitt kaffe.
Det finns ingenting i världen som är viktigt just nu.
Och jag kan inte få honom ur huvudet. Han har tagit över min hjärna totalt.
Jag har min nyvakna känsla kvar & ögonen är mer trötta än vakna.
Det är mycket som jag skulle vilja göra, men jag känner att jag måste
ta det lite lugnt. Få finnas till & försöka hitta tid till att bara vara.
Jag har suttit & kollat runt på lite utbildningar nu. På distans.
För jag måste ju jobba samtidigt. Det finns inte en chans att jag skulle
klara mig på att enbart läsa i flera år.
Kriminologi är det som jag pratat om länge, det har jag hittat många av.
Men jag får vänta till vårterminen 2010. Jag måste vara helt säker & jag
måste undersöka saken närmre. Det finns ju tusen olika saker som jag
vill göra på samma gång.
Det kräver dock att jag kan kombinera barn, jobb, utbildning.
Och hur lätt är det som ensam?! Allt går om man vill, det är inte det.
Jag tänker inte så, vill jag något så fixar jag det.
Att ge upp är för veklingar & jag har sett alldeles för många ge upp.
Det finns inga omöjligheter för mig & det är ledsamt att se hur lätt
folk bara ger upp för att dom drabbas av en motgång.
Jag säger inte att jag är bättre än andra, men livet har gett mig andra
val än vad som är normalt.
Tänk att få se sin egen förändring, att känna förändringen & veta att det
bara har gjort dig bättre. Bara det är en upplevelse.
Det trodde jag faktiskt aldrig om mig själv.
Jag borde kanske ta mig en dusch & se till att det händer något idag.
Det finns ingen mat i mitt kylskåp då jag spenderat hela veckan med
mig själv & ingen dotter. Och vi har varit duktiga på att äta ute också.
Det finns nog inte ens ett knäckebröd i sikte här hemma & så får det
inte lov att vara.
Oj, vad jag kom till att sakna min Ally. Men hon har det bra tror jag.
Hon får ju cykla till dagis & det är bra att hennes pappa äntligen har
förstått att hon måste få vara ute. Idag ska dom gå på cirkus med
Christoffer & Saga. Jag hoppas dom får kul ikväll & imorgon får jag äntligen
pussa på henne. Min älskade skitunge.
Baby, jag saknar dig redan!
Måste ha
Jag är sjukt sugen på choklad nu. Det har jag varit sedan igår.
Det är helt sjukt att jag som inte vanligtvis äter sånt skit har fått
värsta cravings på onyttigheter. Periodare vill jag kalla mig.
Jag måste måste måste ha choklad snart innan jag kreverar.
Jag har fått handlat lite nytt idag också. Dock inte det jag behövde
eller vad jag egentligen ville ha.
Men jag fyndade Replay parfymen som jag så länge velat ha men
aldrig köpt. Varför har man rea på en parfym? Det går väl alltid?
Några nya tishor också. Jag som borde byta stil & använda lite mer
tjejiga kläder får alltid med mig det som jag alltid annars köper.
Jag klär inte i flickiga kläder med blommor & skit på.
Det är fan inte jag, jag känner mig som tolv & mamma tvingade mig
att ha klänning.
Ibland skulle det ju vara kul att komma utanför sina egna ramar,
men det ska ju vara bekvämt också. Och jag skulle se ut som om jag
hade världens sämsta självförtroende & gå & dra hela tiden.
Jag sitter nu mest & väntar på min baby. Han är fin & vi ska tydligen
åka & shoppa. Jag måste få i mig mat för jag är på svältningsgränsen.
En macka på hela dagen fungerar inte sådär jättebra för mig.
Så är det när jag mår illa. Och sen blir jag sjukt hungrig bara sådär.
Jag får väl titta efter ett par nya jeans iallafall. Jag kan ju inte åka iväg
& inte komma hem med jeans. Det är emot allt jag vet.
Jeans är min grej. Det är alltid jeans som följer med mig hem.
Dock blev det inte så idag, så jag får ju se till att hitta.
Hoppas Sandra darling jobbar så jag kan köpa många!
Nej, nu ska jag andas i några minuter & ta en cigg.
Jag får minsann stilla min abstinens idag också.
Han är för jävla bra som tar hand om mig på det viset.
Om vakenhet
När tror ni jag vaknade idag?! .. Jag hade till & med stängt av alla alarmen
just för att inte väckas upp till någon mörk & dyster morgon.
Men jag slog upp ögonen & det kändes som om jag hade försovit mig.
Klockan var nästan natt, för att vara exakt så var den tio i sex.
Det var väljävligt onödigt?! Här skulle man vilja sova ett helt dygn när man
väl ska upp & man vaknar iallafall aldrig innan klockan ringer & nu
när man väl är hemma så slår det minsann aldrig fel.
Jag blir förstörd, jag vill radera bort alla förinställda programmeringar inne
i huvudet & inte alls vakna förrän någon släpper en bomb i sovrummet.
Nu fick jag iallafall för mig att kliva upp. Inte för att jag ska någonstans.
Jag har inte bråttom, men jag blir stressad när jag ser att klockan börjar
dra sig mot förmiddag & så länge kan jag minsann inte sova.
Det är bara alla dessa lata ungdomar som spenderar sin mesta tid i sängen.
Jag börjar ju dra mig mot trettio & då får man se till att agera vuxet & vara uppe
med tuppen, helst ska man väl ut & gå också för att få bort sina kärlekshandtag?!
Jag lovar att jag inte tänker göra något sådant idag. Motionera gör jag väl alltid ändå?
Eller sängkammaraktiviteter räknas inte som motion?! haha
Då får jag räkna in mina dagliga cykelturer till & från jobbet & allt förbannat spring där.
Jag vet inte vad jag yrar om egentligen.
Mitt kaffe smakar inte som det ska. Det blir inte lika starkt som på jobbet hur jag än
försöker. När man har vant sig vid hålla-sig-vaken-kaffe så smakar allt annat mest
bara blask. Det är läskigt med blaskigt kaffe.
Så vad ska jag göra idag då?! Jag är strandsatt. Jag har ingen som helst aning om
vad jag vill eller behöver göra.
Jag vill köpa ett par skor. Eller flera par. Jag hatar bara att beställa över nätet, det är
jobbigt att skicka tillbaka om det inte passar.
Jag har ju hittat några som jag bara vill vill ha!
Om någon är sugen på shopping så ring mig.. Omedelbums.
Nu ska jag ta mig en morgoncigg & pilla mig i naveln lite.
Och sakna min vackra. Åh han är så het.
just för att inte väckas upp till någon mörk & dyster morgon.
Men jag slog upp ögonen & det kändes som om jag hade försovit mig.
Klockan var nästan natt, för att vara exakt så var den tio i sex.
Det var väl
väl ska upp & man vaknar iallafall aldrig innan klockan ringer & nu
när man väl är hemma så slår det minsann aldrig fel.
Jag blir förstörd, jag vill radera bort alla förinställda programmeringar inne
i huvudet & inte alls vakna förrän någon släpper en bomb i sovrummet.
Nu fick jag iallafall för mig att kliva upp. Inte för att jag ska någonstans.
Jag har inte bråttom, men jag blir stressad när jag ser att klockan börjar
dra sig mot förmiddag & så länge kan jag minsann inte sova.
Det är bara alla dessa lata ungdomar som spenderar sin mesta tid i sängen.
Jag börjar ju dra mig mot trettio & då får man se till att agera vuxet & vara uppe
med tuppen, helst ska man väl ut & gå också för att få bort sina kärlekshandtag?!
Jag lovar att jag inte tänker göra något sådant idag. Motionera gör jag väl alltid ändå?
Eller sängkammaraktiviteter räknas inte som motion?! haha
Då får jag räkna in mina dagliga cykelturer till & från jobbet & allt förbannat spring där.
Jag vet inte vad jag yrar om egentligen.
Mitt kaffe smakar inte som det ska. Det blir inte lika starkt som på jobbet hur jag än
försöker. När man har vant sig vid hålla-sig-vaken-kaffe så smakar allt annat mest
bara blask. Det är läskigt med blaskigt kaffe.
Så vad ska jag göra idag då?! Jag är strandsatt. Jag har ingen som helst aning om
vad jag vill eller behöver göra.
Jag vill köpa ett par skor. Eller flera par. Jag hatar bara att beställa över nätet, det är
jobbigt att skicka tillbaka om det inte passar.
Jag har ju hittat några som jag bara vill vill ha!
Om någon är sugen på shopping så ring mig.. Omedelbums.
Nu ska jag ta mig en morgoncigg & pilla mig i naveln lite.
Och sakna min vackra. Åh han är så het.
Baby!!
Rawr. Fy fläsk vad han är saknad.
Jag kommer aldrig överleva detta, abstinensen.
Alla dessa ord som jag sagt att jag inte behöver någon,
och när han väl dyker upp så ändras hela min syn på
precis allting.
Nu skulle jag behöva mer än någonsin, jag vill känna
hans ungefär trettiosju grader.
Jag skulle kunna stanna där i evigheters evighet &
det är riktigt illa att vilja ha något så mycket.
Att inte få som jag vill.
Jag saknar saknar saknar dig!!
Jag kommer aldrig överleva detta, abstinensen.
Alla dessa ord som jag sagt att jag inte behöver någon,
och när han väl dyker upp så ändras hela min syn på
precis allting.
Nu skulle jag behöva mer än någonsin, jag vill känna
hans ungefär trettiosju grader.
Jag skulle kunna stanna där i evigheters evighet &
det är riktigt illa att vilja ha något så mycket.
Att inte få som jag vill.
Jag saknar saknar saknar dig!!
Åh! Fan ta låghet
Time to grow
.Det har blivit dags för mig att tänka om.
Jag har ingen tid att slösa på något som jag inte får
något utav. Det är nu eller aldrig.
Jag vill vara mer & lite till. Jag vill vara allt.
Tiden börjar rinna iväg & innan jag vet ordet av det
kommer jag att ha lagt det bakom mig & fortsatt vandringen
mot något bättre, något djupare & möjligt kommer
även jag få ro.
Jag kommer inte ha den gnagande känslan av obeslutsamhet,
av förvirring & jag kommer att ha borstat av alla lik.
Jag vet inte vad det är som fått mig att börja fundera, undra &
analysera igen?
I try to think about which way
Would I be able to and would I be afraid?
På något sätt verkar det alltid komma tillbaka.
Det där som jag försöker att ignorera & slå bort,
för jag vet
att det är onödigt funderande & tar på krafterna.
Men det är alltid likadant när jag är övertrött. Jag vet att det är så.
Likaså när jag är ensam, det händer inte ofta att jag har den tiden
över för att riktigt tänka över saker & ting.
Då är det ingenting som kan röra mig.
Jag vill fylla tystnaden för den är alldeles för påträngande.
When it's good, then it's good, it's so good, 'till it goes bad
Till you're trying to find the you that you once had
Nej, jag skiter i detta & gör något mindre vettigt istället.
Imorgon när tröttheten lagt sig så kommer jag vara jag igen.
Att vara låg är ett bra sätt att verkligen känna att man lever.
Jag har ingen tid att slösa på något som jag inte får
något utav. Det är nu eller aldrig.
Jag vill vara mer & lite till. Jag vill vara allt.
Tiden börjar rinna iväg & innan jag vet ordet av det
kommer jag att ha lagt det bakom mig & fortsatt vandringen
mot något bättre, något djupare & möjligt kommer
även jag få ro.
Jag kommer inte ha den gnagande känslan av obeslutsamhet,
av förvirring & jag kommer att ha borstat av alla lik.
Jag vet inte vad det är som fått mig att börja fundera, undra &
analysera igen?
I try to think about which way
Would I be able to and would I be afraid?
På något sätt verkar det alltid komma tillbaka.
Det där som jag försöker att ignorera & slå bort,
för jag vet
att det är onödigt funderande & tar på krafterna.
Men det är alltid likadant när jag är övertrött. Jag vet att det är så.
Likaså när jag är ensam, det händer inte ofta att jag har den tiden
över för att riktigt tänka över saker & ting.
Då är det ingenting som kan röra mig.
Jag vill fylla tystnaden för den är alldeles för påträngande.
When it's good, then it's good, it's so good, 'till it goes bad
Till you're trying to find the you that you once had
Nej, jag skiter i detta & gör något mindre vettigt istället.
Imorgon när tröttheten lagt sig så kommer jag vara jag igen.
Att vara låg är ett bra sätt att verkligen känna att man lever.
Med fötterna på jorden
Kan ni också känna den? Den där rastlösheten som gör att man
vacklar lite, en viss rotlöshet drar över mig & helt plötsligt så vet
jag inte längre vad jag vill i livet.
Jag vet inte om jag är nöjd eller om jag ska fortsätta vidare?
Jag vet inte vad jag vill ha eller vad jag önskar..
Min rastlöshet beror på att jag vill så fruktansvärt mycket, jag får aldrig
den inre ron att kunna vara stilla. Jag vill vidare alldeles för fort för
att få så mycket utav något.
Min rotlöshet vet jag inte vad den beror på. Jag tröttnar & vet inte riktigt
var jag hör hemma emellanåt. Jag är inte här för att behaga någon annan
än mig själv & jag vet att jag någon gång kommer lämna.
Hur ska jag uppnå en dröm som jag inte har?! Hur ska jag kunna vara
fullständigt nöjd när jag hela tiden vill ha mer?
Jag vill för mycket alldeles för fort & jag hinner inte riktigt tänka efter om
det är bra eller dåligt.
När jag har provat på något nytt & det har blivit slentrian så vill jag bara bort.
Jag vill lära om, jag vill stilla mina faktiska behov & det måste vara utmaningarna.
Jag kan inte se det på något annat vis.
Jag vill utmana mig själv hela tiden & hela tiden göra något som jag aldrig
har gjort förut.
Det är kampen om att vara duktig hela tiden. Jag vill vara bäst på såjävla mycket
att jag blir medelmåttig på allt.
Jag hatar slentrianen som infinner sig ganska så snabbt.
Jag kommer på mig själv med att tycka det är löjligt lätt när
det faktiskt kräver ganska så mycket.
Mitt behov av miljöombyte kan jag inte säga att jag kan tillfredställa.
För det finns bara två platser som jag befinner mig på jämt. Och det tråkar ut mig.
Det måste hända något nytt hela tiden för att jag ska bli nöjd för stunden.
Jag vill ha akuta händelser, jag vill ha spontanitet.
Jag vill ha så mycket att jag inte vet i vilken ände jag ska börja eller hur jag ska
utföra det.
Jag tror ofta att jag inte är så bra, att jag lika gärna hade kunnat skita i att göra
allt det jag gör. För det är ingen som uppskattar det, det är ingen som ens lägger
märke till vad man gör. Det är lätt att enbart se det dåliga & det dåliga med mig
är att jag inte vet.
Jag vet inte hur jag vill ha något. Jag vet inte vad som kan få mig nöjd.
Jag vet inte hur jag ska staka ut en väg i livet som gör att jag slutar känna
den förbannade rastlösheten. Jag har inga riktlinjer.
Och vilken väg jag än väljer så kommer jag ändå ha massor kvar att vilja göra.
Det handlar om min egen syn på vad som är bra & dåligt.
Jag har sett så mycket dåligt i mitt liv att jag knappt vet vad som är bra.
Jag har upplevt trauman som mest satt sig som en irritation i huvudet.
Jag måste hela tiden vara bättre, ha mer kämparglöd för att bevisa att
jag inte lider alls. Jag tycker det är fruktansvärt jobbigt att behöva förklara
för människor att det inte var mig det skadade. Jag vägrade må dåligt
& det lönar sig inte att tycka synd om. För det är inte synd om någon.
Jag har bara fått svårt att hålla fast vid. Att befinna sig i något som är bra
är skrämmande & jag vet att allting ändå har ett slut.
Så varför slösa tid på det?
Och hur vet man att något är bra, finns det någon garanti att det alltid kan
vara bra?! Finns det någonjävla manual jag kan läsa?
Jag inte rett ut någonting alls med detta, men det är klart att det finns bra saker
i livet. Just nu är jag i behov av det.
Men jag måste vara världens sämsta förlorare också..
Och ibland så har man inte alla essen i rockärmen fast att jag kämpar som
fan för att hitta ett sätt att vinna på.
vacklar lite, en viss rotlöshet drar över mig & helt plötsligt så vet
jag inte längre vad jag vill i livet.
Jag vet inte om jag är nöjd eller om jag ska fortsätta vidare?
Jag vet inte vad jag vill ha eller vad jag önskar..
Min rastlöshet beror på att jag vill så fruktansvärt mycket, jag får aldrig
den inre ron att kunna vara stilla. Jag vill vidare alldeles för fort för
att få så mycket utav något.
Min rotlöshet vet jag inte vad den beror på. Jag tröttnar & vet inte riktigt
var jag hör hemma emellanåt. Jag är inte här för att behaga någon annan
än mig själv & jag vet att jag någon gång kommer lämna.
Hur ska jag uppnå en dröm som jag inte har?! Hur ska jag kunna vara
fullständigt nöjd när jag hela tiden vill ha mer?
Jag vill för mycket alldeles för fort & jag hinner inte riktigt tänka efter om
det är bra eller dåligt.
När jag har provat på något nytt & det har blivit slentrian så vill jag bara bort.
Jag vill lära om, jag vill stilla mina faktiska behov & det måste vara utmaningarna.
Jag kan inte se det på något annat vis.
Jag vill utmana mig själv hela tiden & hela tiden göra något som jag aldrig
har gjort förut.
Det är kampen om att vara duktig hela tiden. Jag vill vara bäst på så
att jag blir medelmåttig på allt.
Jag hatar slentrianen som infinner sig ganska så snabbt.
Jag kommer på mig själv med att tycka det är löjligt lätt när
det faktiskt kräver ganska så mycket.
Mitt behov av miljöombyte kan jag inte säga att jag kan tillfredställa.
För det finns bara två platser som jag befinner mig på jämt. Och det tråkar ut mig.
Det måste hända något nytt hela tiden för att jag ska bli nöjd för stunden.
Jag vill ha akuta händelser, jag vill ha spontanitet.
Jag vill ha så mycket att jag inte vet i vilken ände jag ska börja eller hur jag ska
utföra det.
Jag tror ofta att jag inte är så bra, att jag lika gärna hade kunnat skita i att göra
allt det jag gör. För det är ingen som uppskattar det, det är ingen som ens lägger
märke till vad man gör. Det är lätt att enbart se det dåliga & det dåliga med mig
är att jag inte vet.
Jag vet inte hur jag vill ha något. Jag vet inte vad som kan få mig nöjd.
Jag vet inte hur jag ska staka ut en väg i livet som gör att jag slutar känna
den förbannade rastlösheten. Jag har inga riktlinjer.
Och vilken väg jag än väljer så kommer jag ändå ha massor kvar att vilja göra.
Det handlar om min egen syn på vad som är bra & dåligt.
Jag har sett så mycket dåligt i mitt liv att jag knappt vet vad som är bra.
Jag har upplevt trauman som mest satt sig som en irritation i huvudet.
Jag måste hela tiden vara bättre, ha mer kämparglöd för att bevisa att
jag inte lider alls. Jag tycker det är fruktansvärt jobbigt att behöva förklara
för människor att det inte var mig det skadade. Jag vägrade må dåligt
& det lönar sig inte att tycka synd om. För det är inte synd om någon.
Jag har bara fått svårt att hålla fast vid. Att befinna sig i något som är bra
är skrämmande & jag vet att allting ändå har ett slut.
Så varför slösa tid på det?
Och hur vet man att något är bra, finns det någon garanti att det alltid kan
vara bra?! Finns det någon
Jag inte rett ut någonting alls med detta, men det är klart att det finns bra saker
i livet. Just nu är jag i behov av det.
Men jag måste vara världens sämsta förlorare också..
Och ibland så har man inte alla essen i rockärmen fast att jag kämpar som
Tillbaka till verkligheten
Okej, jag gick hem. Jag kände att jag behövde det.
Det är fint att få komma hem i tid för en gångs skull & bara vara.
Jag känner mig lite udda idag. Lite off & jag vet inte varför?
Men jag kenner vad jag kenner.
Kan det vara abstinens?! Kan det vara någon psykisk trötthet?
Jag är utarbetad det vet jag. Jag har jobbat så in i helvetes mycket
att jag knappt vet vilken dag det är.
Jag somnar försent, kliver upp för tidigt.
Idag klev jag förstås inte upp förrän sju & då fick jag en viss panik.
Jag har bara tryckt bort alarmen & det ringde & ringde.
Ett tag ville jag bara kasta skiten åt fanders & fortsätta sova.
Och jag noterade inte ens i mitt huvud att det ringde.
Det var först efter en stund som jag insåg, oh shit jag kanske måste
kliva upp & att det inte var alarmet som tjöt.
Jag har haft fullt upp med mys nu, det är fint skit.
Det kommer kännas konstigt att sova helt ensam inatt.
Jag hade lätt kunnat ge vad som helst för att få vara nära &
den mannen kan konsten att söva mig.
Jag fick inte ens ha tv'n på inatt för att somna..
Här börjar han redan ta över! Fast det är ju sjukt mycket skönare
att bli kittlad på armen, det har du rätt i.
Så vem ska natta mig ikväll?! Finns det något akutnummer jag kan
ringa? Men vem ska kunna ersätta den bästa utav dom bästa?!
Jag önskar honom hit nu, det är svårt att överleva en förbannad
abstinens som inte vill lägga sig, som kräver mer & mer.
Hur har jag blivit såhär?! Vad är det han gjort med mig?
Nej, det kan inte vara massagen, det kan inte vara ryggkliandet,
det måste helt enkelt vara för att han är som han är.
Lite för bra! och jag saknar dig baby.
Nu ska jag fylla på sparkontot med lite extra pengar
så jag kan åka på semester. Hade jag kunnat så hade jag
åkt direkt nu på studs. Men det är förbannat tråkigt att någon
annan bråkar om mina pengar med mig.
Något som ingen annan än jag har med att göra.
Klart att det svider när någon annan får pengar, men jag är ingen
jävla välgörenhet.
Bahamas nästa då?! Helst imorgon. Men nästa vecka går också bra!
Nu dör jag av trötthet & jag känner verkligen ingen lust
att vara här.
Det är fint att få komma hem i tid för en gångs skull & bara vara.
Jag känner mig lite udda idag. Lite off & jag vet inte varför?
Men jag kenner vad jag kenner.
Kan det vara abstinens?! Kan det vara någon psykisk trötthet?
Jag är utarbetad det vet jag. Jag har jobbat så in i helvetes mycket
att jag knappt vet vilken dag det är.
Jag somnar försent, kliver upp för tidigt.
Idag klev jag förstås inte upp förrän sju & då fick jag en viss panik.
Jag har bara tryckt bort alarmen & det ringde & ringde.
Ett tag ville jag bara kasta skiten åt fanders & fortsätta sova.
Och jag noterade inte ens i mitt huvud att det ringde.
Det var först efter en stund som jag insåg, oh shit jag kanske måste
kliva upp & att det inte var alarmet som tjöt.
Jag har haft fullt upp med mys nu, det är fint skit.
Det kommer kännas konstigt att sova helt ensam inatt.
Jag hade lätt kunnat ge vad som helst för att få vara nära &
den mannen kan konsten att söva mig.
Jag fick inte ens ha tv'n på inatt för att somna..
Här börjar han redan ta över! Fast det är ju sjukt mycket skönare
att bli kittlad på armen, det har du rätt i.
Så vem ska natta mig ikväll?! Finns det något akutnummer jag kan
ringa? Men vem ska kunna ersätta den bästa utav dom bästa?!
Jag önskar honom hit nu, det är svårt att överleva en förbannad
abstinens som inte vill lägga sig, som kräver mer & mer.
Hur har jag blivit såhär?! Vad är det han gjort med mig?
Nej, det kan inte vara massagen, det kan inte vara ryggkliandet,
det måste helt enkelt vara för att han är som han är.
Lite för bra! och jag saknar dig baby.
Nu ska jag fylla på sparkontot med lite extra pengar
så jag kan åka på semester. Hade jag kunnat så hade jag
åkt direkt nu på studs. Men det är förbannat tråkigt att någon
annan bråkar om mina pengar med mig.
Något som ingen annan än jag har med att göra.
Klart att det svider när någon annan får pengar, men jag är ingen
Bahamas nästa då?! Helst imorgon. Men nästa vecka går också bra!
Nu dör jag av trötthet & jag känner verkligen ingen lust
att vara här.
NEEEJ!
Nu är det dags att jobba igen. Jag vill verkligen inte.
Det är svårt att vakna upp till verkligheten när drömmen precis
var här precis tätt intill mig.
Jag var definitivt inte färdigmyst & det är sämst att sova bort
värdefulla timmar med honom. Nu är jag bitter.
Men honom hade jag lätt kunnat sova bredvid jämt, vareviga natt.
Bara för att han är precis som han är.
Det var mysigt igår! Min värsta abstinens stillades & jag har saknat
honom mest i hela världen. Hans ögon, hans pussar, hela hans existens.
Han är faktiskt heltjävla nästan perfekt.
Vi slösade vår tid med att åka ner på Ellada för att äta!
Laxplanka är ju faktiskt också ganska så fint, men hade jag inte varit hungrig
så hade jag nog hellre stannat hemma för att tanka mys.
Resten av kvällen fanns vi bara till & jag hade redan ångest över att det skulle
bli idag. Jag vet inte hur det kommer sig att jag vill vara nära hela tiden.
Jag vill inte vara ifrån honom. Vad är det det kallas?!
Det är sjukt jobbigt redan & det var bara en timme sedan han åkte.
Här sitter jag & borde göra mig klar inför mitt elvatimmars pass, men
jag känner mig faktiskt lite nere nu. Mest för att jag vet att det dröjer länge
innan vi ses igen. Och nej, skyll inte på mig!!
Fredag känns långt bort. Och tänk om vi inte ens kommer ses då?!
Nu får jag rappa på. Jag måste trots allt göra det jag måste göra även
om jag helst av allt skulle vara någon annanstans nu.
Han är fin & somliga har det bra.
Saknar dig baby. Mest.
Det är svårt att vakna upp till verkligheten när drömmen precis
var här precis tätt intill mig.
Jag var definitivt inte färdigmyst & det är sämst att sova bort
värdefulla timmar med honom. Nu är jag bitter.
Men honom hade jag lätt kunnat sova bredvid jämt, vareviga natt.
Bara för att han är precis som han är.
Det var mysigt igår! Min värsta abstinens stillades & jag har saknat
honom mest i hela världen. Hans ögon, hans pussar, hela hans existens.
Han är faktiskt helt
Vi slösade vår tid med att åka ner på Ellada för att äta!
Laxplanka är ju faktiskt också ganska så fint, men hade jag inte varit hungrig
så hade jag nog hellre stannat hemma för att tanka mys.
Resten av kvällen fanns vi bara till & jag hade redan ångest över att det skulle
bli idag. Jag vet inte hur det kommer sig att jag vill vara nära hela tiden.
Jag vill inte vara ifrån honom. Vad är det det kallas?!
Det är sjukt jobbigt redan & det var bara en timme sedan han åkte.
Här sitter jag & borde göra mig klar inför mitt elvatimmars pass, men
jag känner mig faktiskt lite nere nu. Mest för att jag vet att det dröjer länge
innan vi ses igen. Och nej, skyll inte på mig!!
Fredag känns långt bort. Och tänk om vi inte ens kommer ses då?!
Nu får jag rappa på. Jag måste trots allt göra det jag måste göra även
om jag helst av allt skulle vara någon annanstans nu.
Han är fin & somliga har det bra.
Saknar dig baby. Mest.
Sitta av tiden.
Jag somnade trots allt. Jag låg där på soffan med huvudvärk &
kände mig mest som en ficklampa utan batterier.
Något ur funktion vill säga. Helt off.
Det var Extreme home make over & jag låg där med ena ögat öppet
för att det inte skulle göra alldeles för ont.
Till slut måste jag ha somnat iallafall för jag vaknade igen två
timmar senare & såg att klockan var tjugo i fyra.
Huvudvärken var kvar, men nu är den borta.
Precis som att jag är ännu tröttare & det är förbannat trist att
min enda lediga dag såhär i veckan går åt till att göra absolut ingenting &
sova lite lite.
Det var ju inte direkt vad jag hade tänkt mig. Nu måste jag vänta ända
till helgen på lite ledigt. Fy fläska vad trist. Och bara långa helvetes pass.
Som om jag inte vore utarbetad ändå?!
Jag tog en sväng upp till mamma. Jag har knappt sett min storebror & hans
bihang, det har liksom inte fungerat heller eftersom jag jobbar jämt.
Nu ska dom tydligen åka hem idag & jag hoppas att han glömmer sin
vita mac hos mamma. Jag orkade inte stanna heller för mamma hon
mobbar mig! Det är lagom taskigt tycker jag.
Hon ska vara glad att det går bra för andra!
Jag måste skaffa henne en karl snart så att hon inte sitter & blir en rugguggla.
Hon behöver sig nog ett ligg också! Förlåt mamma, men jag tror det.
Men det var ju trevligt att träffa honom det lilla jag gjorde.
Hon har ju inte sagt så mycket, så henne kan jag inte säga något om.
Nu ska jag sitta av tiden tills den där underbara skapelsen kommer!
Jag har tur idag för det är Project Runway på tv.
Visserligen repriser, men Jay har ju varit min favorit genom alla säsonger.
Han är cool. Precis som jag.
Jag borde se till att vakna ur min dvala också.
men det går tydligen inte att vara top notch jämt.
kände mig mest som en ficklampa utan batterier.
Något ur funktion vill säga. Helt off.
Det var Extreme home make over & jag låg där med ena ögat öppet
för att det inte skulle göra alldeles för ont.
Till slut måste jag ha somnat iallafall för jag vaknade igen två
timmar senare & såg att klockan var tjugo i fyra.
Huvudvärken var kvar, men nu är den borta.
Precis som att jag är ännu tröttare & det är förbannat trist att
min enda lediga dag såhär i veckan går åt till att göra absolut ingenting &
sova lite lite.
Det var ju inte direkt vad jag hade tänkt mig. Nu måste jag vänta ända
till helgen på lite ledigt. Fy fläska vad trist. Och bara långa helvetes pass.
Som om jag inte vore utarbetad ändå?!
Jag tog en sväng upp till mamma. Jag har knappt sett min storebror & hans
bihang, det har liksom inte fungerat heller eftersom jag jobbar jämt.
Nu ska dom tydligen åka hem idag & jag hoppas att han glömmer sin
vita mac hos mamma. Jag orkade inte stanna heller för mamma hon
mobbar mig! Det är lagom taskigt tycker jag.
Hon ska vara glad att det går bra för andra!
Jag måste skaffa henne en karl snart så att hon inte sitter & blir en rugguggla.
Hon behöver sig nog ett ligg också! Förlåt mamma, men jag tror det.
Men det var ju trevligt att träffa honom det lilla jag gjorde.
Hon har ju inte sagt så mycket, så henne kan jag inte säga något om.
Nu ska jag sitta av tiden tills den där underbara skapelsen kommer!
Jag har tur idag för det är Project Runway på tv.
Visserligen repriser, men Jay har ju varit min favorit genom alla säsonger.
Han är cool. Precis som jag.
Jag borde se till att vakna ur min dvala också.
men det går tydligen inte att vara top notch jämt.
Jag har inte sovit ännu.
Vill ni veta hur det känns att arbeta ihjäl sig & inte sova när man kommer hem?
När man sovit ytterst lite & den sömn man har fått har varit nästintill vaken
för det har larmat natten igenom.
Ja, då får ni väl prova det! Jag provar på det nu.
Jag ska väl inte säga att jag inte är trött för det är jag, men jag kan verkligen
inte sova när jag stressat hela morgonen & sen kommer hem.
Då är det ljust, jag har varit i full gång & jag går ju på högvarv..
Inte för att jag fått något speciellt uträttat, jag har mest bara funnits till.
Jag orkar ju inte ens tänka. Men jag har duschat & lagat kaffe iallafall.
Mitt huvud gör ont, men jag får ju skylla mig själv. Faktiskt.
Fast lite synd är det om mig för att jag inte kan sova, det är ju inte mitt fel.
Nu kom storebror & tjurade. Vad folk säger åt mig att göra saker.
Jag känner vad jag känner! Och nu känner jag ju att jag inte kan sova.
Sluta tjata för bövelen. Annars!
Jag trodde jag hade fått papper om mitt underhållsstöd idag.
Det är alltid samma besvikelse när jag öppnar & det handlar om något
helt annat. Jag börjar bli måttligt irriterad. Jag har väntat på deras
förbannade beslut sedan i mars. Förstår ni min irritation.
Trots att jag har ringt, skickat brev, besökt dom så händer det absolut
ingenting. Vemfan är det som jobbar där?!
Hela deras arbetsplats är en storjävla fikapaus & det händer ju för tusan
aldrig någonting. Och ni tror väl inte att hennes pappa betalar något?
Nej, här är det jag som får betala allt & tro mig när jag säger att hon inte
är billig. Hon ställer lika höga krav som sin mamma & hon gillar ju att shoppa.
Nu är det en ny cykel. Jag hoppas innerligt att hon har glömt bort den där
hunden, för jag känner inte direkt att jag är sugen just nu.
Så vi säger hejdå Micke & hej cykel. Den kan hon underhålla själv & den
behöver inte kissas & uppfostras.
Jag har nog med att uppfostra Alyssa för tillfället.
Men då skulle det ju vara roligt om jag fick lite pengar.
Jag kan inte direkt skicka ett kravbrev till hennes pappa på pengar som
uteblivit, men det kan försäkringskassan. Om dom får tummarna ur röven
& dricker upp sitt kaffe som jag säkerligen betalar till dom!
Jag ska försöka rota fram en huvudvärkstablett, dricka lite druvsocker
& sen ska jag nog faktiskt inta soffläge en stund.
För jag vill inte vara trött sen. Det har jag inte tid till.
Men jag ska kräva att bli omhändertagen, kliad på & pussad på.
Det vet han innan han kommer hit, för han läser ju bloggen innan han kör!
Tråkigt dock att jag inte har en endaste film att titta på.
Här finns minsann bara barnfilmer & det är jag inte så intresserad av.
Det märks ganska tydligt att jag aldrig kollar film, men i sådana här stunder
så önskar jag att jag varit mer intresserad av det.
Jag skulle göra allt för Seinfeld boxarna nu. Jaja, jag får gilla läget.
När man sovit ytterst lite & den sömn man har fått har varit nästintill vaken
för det har larmat natten igenom.
Ja, då får ni väl prova det! Jag provar på det nu.
Jag ska väl inte säga att jag inte är trött för det är jag, men jag kan verkligen
inte sova när jag stressat hela morgonen & sen kommer hem.
Då är det ljust, jag har varit i full gång & jag går ju på högvarv..
Inte för att jag fått något speciellt uträttat, jag har mest bara funnits till.
Jag orkar ju inte ens tänka. Men jag har duschat & lagat kaffe iallafall.
Mitt huvud gör ont, men jag får ju skylla mig själv. Faktiskt.
Fast lite synd är det om mig för att jag inte kan sova, det är ju inte mitt fel.
Nu kom storebror & tjurade. Vad folk säger åt mig att göra saker.
Jag känner vad jag känner! Och nu känner jag ju att jag inte kan sova.
Sluta tjata för bövelen. Annars!
Jag trodde jag hade fått papper om mitt underhållsstöd idag.
Det är alltid samma besvikelse när jag öppnar & det handlar om något
helt annat. Jag börjar bli måttligt irriterad. Jag har väntat på deras
förbannade beslut sedan i mars. Förstår ni min irritation.
Trots att jag har ringt, skickat brev, besökt dom så händer det absolut
ingenting. Vem
Hela deras arbetsplats är en stor
aldrig någonting. Och ni tror väl inte att hennes pappa betalar något?
Nej, här är det jag som får betala allt & tro mig när jag säger att hon inte
är billig. Hon ställer lika höga krav som sin mamma & hon gillar ju att shoppa.
Nu är det en ny cykel. Jag hoppas innerligt att hon har glömt bort den där
hunden, för jag känner inte direkt att jag är sugen just nu.
Så vi säger hejdå Micke & hej cykel. Den kan hon underhålla själv & den
behöver inte kissas & uppfostras.
Jag har nog med att uppfostra Alyssa för tillfället.
Men då skulle det ju vara roligt om jag fick lite pengar.
Jag kan inte direkt skicka ett kravbrev till hennes pappa på pengar som
uteblivit, men det kan försäkringskassan. Om dom får tummarna ur röven
& dricker upp sitt kaffe som jag säkerligen betalar till dom!
Jag ska försöka rota fram en huvudvärkstablett, dricka lite druvsocker
& sen ska jag nog faktiskt inta soffläge en stund.
För jag vill inte vara trött sen. Det har jag inte tid till.
Men jag ska kräva att bli omhändertagen, kliad på & pussad på.
Det vet han innan han kommer hit, för han läser ju bloggen innan han kör!
Tråkigt dock att jag inte har en endaste film att titta på.
Här finns minsann bara barnfilmer & det är jag inte så intresserad av.
Det märks ganska tydligt att jag aldrig kollar film, men i sådana här stunder
så önskar jag att jag varit mer intresserad av det.
Jag skulle göra allt för Seinfeld boxarna nu. Jaja, jag får gilla läget.
Ledig & regn. Som vanligt.
Nu är det äntligen slut för idag. Jag har inte fått så mycket sömn
för det har mest larmat hela natten. Jag får tokspel! På natten ska även
dom sova tycker jag. Så idag är jag lika trött som en gammal tant på
ålderdomshemmet. Hur kul känns det då?!
Jag gick hem & hade turen att missa regnet precis.
Är inte det också märkligt? Att varenda dag jag är "ledig" så är det
dåligt väder. Jag sätter hundra spänn på att det är fint igen imorgon när
jag som vanligt ska jobba. Jag ville sola lite, det hade ju varit fint att
få förena nytta med nöje, om man nu kan se solning som nytta?!
Jag borde iallafall gå & lägga mig nu. Men jag har inte riktigt tid till det.
Inte för att jag ska göra så mycket annat, städa är väl det enda som
verkligen behövs i detta hemmet. Jämt.
Jag ska bara lyssna sönder Free Fallin först. Det är hundra timmar
sen jag fick höra den & den sitter i huvudet & den måste höras på
om & om igen! All the bad boys standing in the shadow.
Nu längtar jag bara tills det blir lite senare & min vackra slutar jobba.
Det kommer bli långa & många timmar.
Men det är äntligen måndag & vi har överlevt.
We made it! Woho. Fint skit.
för det har mest larmat hela natten. Jag får tokspel! På natten ska även
dom sova tycker jag. Så idag är jag lika trött som en gammal tant på
ålderdomshemmet. Hur kul känns det då?!
Jag gick hem & hade turen att missa regnet precis.
Är inte det också märkligt? Att varenda dag jag är "ledig" så är det
dåligt väder. Jag sätter hundra spänn på att det är fint igen imorgon när
jag som vanligt ska jobba. Jag ville sola lite, det hade ju varit fint att
få förena nytta med nöje, om man nu kan se solning som nytta?!
Jag borde iallafall gå & lägga mig nu. Men jag har inte riktigt tid till det.
Inte för att jag ska göra så mycket annat, städa är väl det enda som
verkligen behövs i detta hemmet. Jämt.
Jag ska bara lyssna sönder Free Fallin först. Det är hundra timmar
sen jag fick höra den & den sitter i huvudet & den måste höras på
om & om igen! All the bad boys standing in the shadow.
Nu längtar jag bara tills det blir lite senare & min vackra slutar jobba.
Det kommer bli långa & många timmar.
Men det är äntligen måndag & vi har överlevt.
We made it! Woho. Fint skit.
Jobba hela natten.com
Nu borde jag försöka få mig lite sömn innan jag snart ska upp igen.
Men det känns störtomöjligt med denna hetta som är.
Det finns inte någon AC & jag håller på att svettas iväg.
Tur att ingen ska lukta på mig nu. Jag har iallafall borstat tänderna!
Imorgon är det imorgon & den dagen har jag väntat på i miljoner år
känns det som. Det är väl inte riktigt så längesen, men ni vet känslan
av en hel evighet. Fy fläsk vad det är jobbigt.
Det spelar liksom ingen roll hur bra telefonen är som uppfinning, den
gör det inte enklare precis. Att få höra en vacker röst är inte detsamma
som att få känna på & vara nära.
Snart får jag ha honom som bakgrundsbild också för att inte helt
gå ner mig. Jag börjar bli panikslagen, verkligheten kan vara alldeles
för kall & rå mot en emellanåt. Nästintill jämt nuförtiden.
Jag vill inte tänka framåt heller, för sen dröjer det hundra miljoner år igen.
Det är förbannat att jag har det jobbet jag har. Det är mitt fel alltihop
att det inte går ihop. Jag borde straffas, nog för att jag blir det redan.
Men imorgon behöver jag bara sakna honom några timmar.
Vi har en hel del att ta igen & jag får se till att lägga upp en reserv också
för kommande ensamhet.
Här är det annars ganska så lugnt. Nu. Innan idag har det varit mycket spring
& jag har inte ens hunnit äta middag. Ni vet hur jag värdesätter mat, får jag inte
mat så svälter jag. Jag blir döende ganska så fort. Efter några timmar börjar
jag se livet rinna av mig. Men idag har det helt enkelt inte funnits tid för mig.
Det är jobbigt & jag börjar må illa. Jag kommer inte kunna reda ut det idag ändå,
det är försent. Får jag inte mat direkt när jag är hungrig så är allting förstört.
Jag hoppas natten blir lugn. Jag är inte i form för en massa extra arbete.
Nu ska jag sätta mig ner & ta det lugnt innan klockan blir tre & det är dags att gå
upp igen.
Sov gott älskiipajj! & alla ni andra också.
Men det känns störtomöjligt med denna hetta som är.
Det finns inte någon AC & jag håller på att svettas iväg.
Tur att ingen ska lukta på mig nu. Jag har iallafall borstat tänderna!
Imorgon är det imorgon & den dagen har jag väntat på i miljoner år
känns det som. Det är väl inte riktigt så längesen, men ni vet känslan
av en hel evighet. Fy fläsk vad det är jobbigt.
Det spelar liksom ingen roll hur bra telefonen är som uppfinning, den
gör det inte enklare precis. Att få höra en vacker röst är inte detsamma
som att få känna på & vara nära.
Snart får jag ha honom som bakgrundsbild också för att inte helt
gå ner mig. Jag börjar bli panikslagen, verkligheten kan vara alldeles
för kall & rå mot en emellanåt. Nästintill jämt nuförtiden.
Jag vill inte tänka framåt heller, för sen dröjer det hundra miljoner år igen.
Det är förbannat att jag har det jobbet jag har. Det är mitt fel alltihop
att det inte går ihop. Jag borde straffas, nog för att jag blir det redan.
Men imorgon behöver jag bara sakna honom några timmar.
Vi har en hel del att ta igen & jag får se till att lägga upp en reserv också
för kommande ensamhet.
Här är det annars ganska så lugnt. Nu. Innan idag har det varit mycket spring
& jag har inte ens hunnit äta middag. Ni vet hur jag värdesätter mat, får jag inte
mat så svälter jag. Jag blir döende ganska så fort. Efter några timmar börjar
jag se livet rinna av mig. Men idag har det helt enkelt inte funnits tid för mig.
Det är jobbigt & jag börjar må illa. Jag kommer inte kunna reda ut det idag ändå,
det är försent. Får jag inte mat direkt när jag är hungrig så är allting förstört.
Jag hoppas natten blir lugn. Jag är inte i form för en massa extra arbete.
Nu ska jag sätta mig ner & ta det lugnt innan klockan blir tre & det är dags att gå
upp igen.
Sov gott älskiipajj! & alla ni andra också.
Jag är nog lite sjuk!
Jag vaknade av alarmet som började tjoa. Och sen var det Ally
som låg där & tjatade om att hon var tvungen att ha frukost.
Så jag fick snällt gå upp, jag är också dödens hungrig på morgonen.
Hon ville ha magisk välling, jag är grym på att hitta på saker för
att hon ska få något i sig!
Nu sitter jag här & känner mig lite sjuk. Jag är nog faktiskt ganska så
sjuk idag. Av abstinens. Helt allvarligt så är det ganska så sjukt
att det ens går att ha så mycket abstinens.
Det känns tomt & jävligt. såhär har jag nog aldrig haft det.
Jag visste inte ens att det var möjligt faktiskt.
Det kommer bli en väldigt väldigt lång dag & natt för mig.
Men det första jag ska göra när alla andra har gått & jag är ensam för natten
är att stilla min värsta abstinens med att få höra hans röst.
Fast jag är nog lite sjuk ändå. Så jag säger upp mig & flyttar!!
Jag orkarfan inte mer nu.
Det är ju som vilken dålig sjukdom som helst som kräver
vård & omsorg, fast jag känner mig lite sjukare än alla andra
& inte får min medicin som får mig att fungera korrekt.
som låg där & tjatade om att hon var tvungen att ha frukost.
Så jag fick snällt gå upp, jag är också dödens hungrig på morgonen.
Hon ville ha magisk välling, jag är grym på att hitta på saker för
att hon ska få något i sig!
Nu sitter jag här & känner mig lite sjuk. Jag är nog faktiskt ganska så
sjuk idag. Av abstinens. Helt allvarligt så är det ganska så sjukt
att det ens går att ha så mycket abstinens.
Det känns tomt & jävligt. såhär har jag nog aldrig haft det.
Jag visste inte ens att det var möjligt faktiskt.
Det kommer bli en väldigt väldigt lång dag & natt för mig.
Men det första jag ska göra när alla andra har gått & jag är ensam för natten
är att stilla min värsta abstinens med att få höra hans röst.
Fast jag är nog lite sjuk ändå. Så jag säger upp mig & flyttar!!
Jag orkar
Det är ju som vilken dålig sjukdom som helst som kräver
vård & omsorg, fast jag känner mig lite sjukare än alla andra
& inte får min medicin som får mig att fungera korrekt.
Gå & lägg dig!
Jag fick stränga order om att gå & lägga mig eftersom
jag snart håller på att krevera av trötthet.
Men det är inte så lätt att vara lydig när det delas ut order
per telefon. Förlåt mi luv, jag ska alldeles snart ge upp detta.
Det var inte heller speciellt länge jag kunde hålla mig ifrån
den här föbannade bloggen. Det var juhelvete att han vet
att jag varken kan sluta blogga eller hålla mig en månad ifrån att ses.
Nej, här får man kastat i ansiktet att man inte ens kan hålla
sig i två dagar. Och då håller jag på att spricka av abstinens.
Men du lider inte av abstinens då?!
Jag skiter väl fullständigt i min så svaga karaktär nuförtiden.
Helajävla muren har ju redan rasat, jag har visat mig besegrad utav dig.
Men jag medger att jag har svårt att erkänna det, jag vill
fortfarande ha lite stolthet & inte helt förlora min iskalla image.
Jag vet att allt förändras.
Jag får väl rota fram den där mjuka gamla
sidan utav mig själv som jag en gång passade i.
Det är mycket möjligt att det är dags att våga släppa på försvaret &
slänga sig in bland tigrarna för att bli fullständigt söndersliten &
uppkäkad som om det vore den naturligaste saken i världen.
Nu ska jag titta på någon dålig b-film eftersom det aldrig finns
något bra, jag som verkligen älskar att zappa. Fy fläsk vad jag hatar det.
För att släcka lampan & riktigt stänga av är nästintill omöjligt.
Jag ligger ju ändå bara & tänker på honom & vad jag ska ha med mig
till jobbet imorgon. Det är många timmar & jag måste planera in mat
för varannan timme minst. Det är galet att jag tar med mig så mycket,
men det värsta som finns är att vara hungrig & inte ha tillräckligt med mat.
Jag hade inte klarat mig en dag i Afrika, jag hade blivit bestulen på maten
som jag hade haft med mig & när det skett så hade jag svält till döds i
en brinnande öken medan någon annan käkade mina knäckebröd med
brieost eller min fetaostsallad. Kalas!
Nej, nu var det ju inte detta jag skulle göra.
Måste tänka på min kära. För det är ju så förbannat ovanligt men alldeles
alldeles underbart. Som en bal på slottet & en nersupen kung!
PUSS & Gonatt. Nu går jag faktiskt & lägger mig. <3
jag snart håller på att krevera av trötthet.
Men det är inte så lätt att vara lydig när det delas ut order
per telefon. Förlåt mi luv, jag ska alldeles snart ge upp detta.
Det var inte heller speciellt länge jag kunde hålla mig ifrån
den här föbannade bloggen. Det var ju
att jag varken kan sluta blogga eller hålla mig en månad ifrån att ses.
Nej, här får man kastat i ansiktet att man inte ens kan hålla
sig i två dagar. Och då håller jag på att spricka av abstinens.
Men du lider inte av abstinens då?!
Jag skiter väl fullständigt i min så svaga karaktär nuförtiden.
Hela
Men jag medger att jag har svårt att erkänna det, jag vill
fortfarande ha lite stolthet & inte helt förlora min iskalla image.
Jag vet att allt förändras.
Jag får väl rota fram den där mjuka gamla
sidan utav mig själv som jag en gång passade i.
Det är mycket möjligt att det är dags att våga släppa på försvaret &
slänga sig in bland tigrarna för att bli fullständigt söndersliten &
uppkäkad som om det vore den naturligaste saken i världen.
Nu ska jag titta på någon dålig b-film eftersom det aldrig finns
något bra, jag som verkligen älskar att zappa. Fy fläsk vad jag hatar det.
För att släcka lampan & riktigt stänga av är nästintill omöjligt.
Jag ligger ju ändå bara & tänker på honom & vad jag ska ha med mig
till jobbet imorgon. Det är många timmar & jag måste planera in mat
för varannan timme minst. Det är galet att jag tar med mig så mycket,
men det värsta som finns är att vara hungrig & inte ha tillräckligt med mat.
Jag hade inte klarat mig en dag i Afrika, jag hade blivit bestulen på maten
som jag hade haft med mig & när det skett så hade jag svält till döds i
en brinnande öken medan någon annan käkade mina knäckebröd med
brieost eller min fetaostsallad. Kalas!
Nej, nu var det ju inte detta jag skulle göra.
Måste tänka på min kära. För det är ju så förbannat ovanligt men alldeles
alldeles underbart. Som en bal på slottet & en nersupen kung!
PUSS & Gonatt. Nu går jag faktiskt & lägger mig. <3
Fuck you!
För att jag är i en fas av saknad & ångest.
Jag känner verkligen inte för att ha ett sådant grymt pass imorgon.
Och jag känner definitivt inte för att vara ifrån honom nå mer.
Det är som en fetjävla käftsmäll som slår mig om & om igen.
Sjukt galet & alldeles alldeles fel. Det är inte rättvist någonstans
att behöva lida för något som är så bra.
Jag känner ett behov att få vara nära inpå. Jag vet att det låter galet
olikt mig på alla plan. Jag lovade ju mig själv att aldrig någonsin
känna något för någon annan person. Inte på detta viset.
Och jag trodde ju självklart inte att det ens fanns en möjlighet.
Män har varit som ett byte för mig. Det har inte funnits några som
helst känslor av saknad eller längtan.
Jag har inte varit sådär intresserad eller velat ödsla av min dyrbara
tid på att kommunicera. My way or the highway.
Det har varit när det passat mig & aldrig har jag önskat någon hit.
Det har mest varit en massa meck för att komma på någon bra ursäkt
för att slippa, när det har blivit alldeles för trånga utrymmen för mig
att vistas på har jag tackat för mig & dragit en fuling.
Jag har inte gillat närheten, men han har verkligen tagit det till en helt
annan nivå. Då kan man ju undra varför just han av alla?
Den frågan har jag nog också ställt mig. Varför han?!
Men det är klart, att vara något extra är ju ganska så stor del i det hela.
Han har det där ingen annan har haft eller någonsin kommer få.
Ni vet det man inte kan sätta fingret på riktigt men som ändå finns där.
Jag ska nog allt klura ut vad som är bra med honom.
För jag ger mig inte förrän jag har alla svaren.. Jag är en sådan som måste
veta allt.
Alyssa somnade efter ett galet utbrott för att hon inte fick leka med Leo
mer än till åtta ikväll. Tänk om jag också skulle fått sådana utbrott när
inte jag fick leka så länge jag ville, det får jag ju aldrig.
Dom två går inte att sära på & det är fint med kärlek mellan dom.
När hon väl kom in & hade slutat sparka på mig & kasta sakerna omkring
sig & sagt FUCK YOU hundra gånger så slocknade hon som en
nockad gnu i soffan. Det är tacken man får som mamma ibland.
Jag kan också ha en förjävlig räcka-finger-attityd men idag så orkade jag
helt enkelt inte. Jag lät henne få sitt utbrott, jag vet ju hur det känns att inte
få vara med någon som man tycker om!!
Jag sitter mest här & fördriver tiden. Jag var smart & satte igång diskmaskinen,
mamma hon har fått mig att tro att man inte kan gå & lägga sig då.
Det kan börja brinna eller vadfan det nu var?! Helvete också.
Jag kan förstås stänga av skiten, men jag måste nog ha en gaffel imorgon!
Då kan jag ju lika gärna göra annat under tiden, för jag hade väl ändå inte
gått & lagt mig.
Fy fläsk vad jag är trött på allt idag. Jobbigt. Orkar inte ens ägna tid åt detta.
För om inte någon fixar min blogg så lägger jag ner..
Jag vill ha lite choklad också. Det har jag inte ens i mina ägor.
Det är för jävligt.
Jag känner verkligen inte för att ha ett sådant grymt pass imorgon.
Och jag känner definitivt inte för att vara ifrån honom nå mer.
Det är som en fet
Sjukt galet & alldeles alldeles fel. Det är inte rättvist någonstans
att behöva lida för något som är så bra.
Jag känner ett behov att få vara nära inpå. Jag vet att det låter galet
olikt mig på alla plan. Jag lovade ju mig själv att aldrig någonsin
känna något för någon annan person. Inte på detta viset.
Och jag trodde ju självklart inte att det ens fanns en möjlighet.
Män har varit som ett byte för mig. Det har inte funnits några som
helst känslor av saknad eller längtan.
Jag har inte varit sådär intresserad eller velat ödsla av min dyrbara
tid på att kommunicera. My way or the highway.
Det har varit när det passat mig & aldrig har jag önskat någon hit.
Det har mest varit en massa meck för att komma på någon bra ursäkt
för att slippa, när det har blivit alldeles för trånga utrymmen för mig
att vistas på har jag tackat för mig & dragit en fuling.
Jag har inte gillat närheten, men han har verkligen tagit det till en helt
annan nivå. Då kan man ju undra varför just han av alla?
Den frågan har jag nog också ställt mig. Varför han?!
Men det är klart, att vara något extra är ju ganska så stor del i det hela.
Han har det där ingen annan har haft eller någonsin kommer få.
Ni vet det man inte kan sätta fingret på riktigt men som ändå finns där.
Jag ska nog allt klura ut vad som är bra med honom.
För jag ger mig inte förrän jag har alla svaren.. Jag är en sådan som måste
veta allt.
Alyssa somnade efter ett galet utbrott för att hon inte fick leka med Leo
mer än till åtta ikväll. Tänk om jag också skulle fått sådana utbrott när
inte jag fick leka så länge jag ville, det får jag ju aldrig.
Dom två går inte att sära på & det är fint med kärlek mellan dom.
När hon väl kom in & hade slutat sparka på mig & kasta sakerna omkring
sig & sagt FUCK YOU hundra gånger så slocknade hon som en
nockad gnu i soffan. Det är tacken man får som mamma ibland.
Jag kan också ha en förjävlig räcka-finger-attityd men idag så orkade jag
helt enkelt inte. Jag lät henne få sitt utbrott, jag vet ju hur det känns att inte
få vara med någon som man tycker om!!
Jag sitter mest här & fördriver tiden. Jag var smart & satte igång diskmaskinen,
mamma hon har fått mig att tro att man inte kan gå & lägga sig då.
Det kan börja brinna eller vad
Jag kan förstås stänga av skiten, men jag måste nog ha en gaffel imorgon!
Då kan jag ju lika gärna göra annat under tiden, för jag hade väl ändå inte
gått & lagt mig.
Fy fläsk vad jag är trött på allt idag. Jobbigt. Orkar inte ens ägna tid åt detta.
För om inte någon fixar min blogg så lägger jag ner..
Jag vill ha lite choklad också. Det har jag inte ens i mina ägor.
Det är för jävligt.
Synd om mig
För ovanlighetens skull så slog jag på stort & jobbade idag.
Det är ungefär lika kul som en påse skridskor när det är såhär
fint väder & alla andra glassar sina blekfeta kroppar på stranden,
jag är inte det minsta avundsjuk, jag tjänar ju pengarna!
Eller så är jag riktigt avundsjuk för att inte jag får plaska i algigt vatten
& lära mig simma.
Skitsamma, jag ska ju åka till Bahamas & där ska jag minsann
bli negerbrun.
Annars har det varit ganska så lugnt. Som vanligt mellan varven
så hinner man knappt med & sedan är det lika dött som i en grav.
Det är kontrasterna mellan slit & absolut inget att göra som är det värsta.
Jag har knappt sett Alyssa sen jag kom hem. Hon är hos Blixten McQueen.
Eller Leo som han egentligen heter. Dom cyklar & cyklar.
Det lär inte bli så mycket annat gjort nu när dom kan det, då måste man
ju lära sig att stajla ordentligt. Så nu väntar jag bara på att det ska cyklas
omkull & slå ut tänder eller få ordentliga skrapsår på knäna.
Nu när jag har varit hemma i snart en timme så är det väl dags att börja
ta tag i sig själv & göra något att äta.
Idag ska jag faktiskt göra smörgåstårta för det är så förbannat gott!
Jag har ju inte någonting annat att göra & kan inte göra något dels för att
jag ska jobba sjukt länge imorgon till måndag & dels för att Ally är hemma.
Det är hon ju jämt, men ändå.
Jag lider alldeles för mycket nu. Jag tycker synd om mig själv.
Det får man faktiskt göra emellanåt. Fruktansvärt synd är det om mig.
Lite synd om honom är det också. Men inte lika mycket.
För han är kille & kan inte känna sådär jättemycket. =P
Nej, nu får jag sätta fräs om det ska bli någon smörgåstårta idag!
Det är ungefär lika kul som en påse skridskor när det är såhär
fint väder & alla andra glassar sina blekfeta kroppar på stranden,
jag är inte det minsta avundsjuk, jag tjänar ju pengarna!
Eller så är jag riktigt avundsjuk för att inte jag får plaska i algigt vatten
& lära mig simma.
Skitsamma, jag ska ju åka till Bahamas & där ska jag minsann
bli negerbrun.
Annars har det varit ganska så lugnt. Som vanligt mellan varven
så hinner man knappt med & sedan är det lika dött som i en grav.
Det är kontrasterna mellan slit & absolut inget att göra som är det värsta.
Jag har knappt sett Alyssa sen jag kom hem. Hon är hos Blixten McQueen.
Eller Leo som han egentligen heter. Dom cyklar & cyklar.
Det lär inte bli så mycket annat gjort nu när dom kan det, då måste man
ju lära sig att stajla ordentligt. Så nu väntar jag bara på att det ska cyklas
omkull & slå ut tänder eller få ordentliga skrapsår på knäna.
Nu när jag har varit hemma i snart en timme så är det väl dags att börja
ta tag i sig själv & göra något att äta.
Idag ska jag faktiskt göra smörgåstårta för det är så förbannat gott!
Jag har ju inte någonting annat att göra & kan inte göra något dels för att
jag ska jobba sjukt länge imorgon till måndag & dels för att Ally är hemma.
Det är hon ju jämt, men ändå.
Jag lider alldeles för mycket nu. Jag tycker synd om mig själv.
Det får man faktiskt göra emellanåt. Fruktansvärt synd är det om mig.
Lite synd om honom är det också. Men inte lika mycket.
För han är kille & kan inte känna sådär jättemycket. =P
Nej, nu får jag sätta fräs om det ska bli någon smörgåstårta idag!
Gomorron gomorron
Jag vill inte vara vaken nu. Jag vill sova. Faktiskt.
Den förbannade mobilen ringde imorse & var alldeles för långt
bort för att jag skulle kunna stänga av den liggandes i sängen.
Men upp kom jag iallafall & sen tog jag en vända till i sängen & snoozade
med fyra alarm som ständigt ringde. Fint skit.
Jag är dödens hungrig. Det är inte kul att vakna & vara hungrig &
inse att det inte finns något att äta. Det finns ju men det tar ju hundra år att
fixa & så är mina prioriteringar lite udda.
För detta har jag tid med. Eller egentligen inte.
Jag tog mig tid helt enkelt!! Nu ska jag snart bege mig & jag längtar till
klockan slår fyra så att jag kan få komma hem.
Jag längtar också tills jag får en kopp kaffe & får äta.
Och det ser ju ut att bli fint väder också. Attans.
Men jag tror visst att det blåser lite. Hoppas det blir regn.
Saknar.
Den förbannade mobilen ringde imorse & var alldeles för långt
bort för att jag skulle kunna stänga av den liggandes i sängen.
Men upp kom jag iallafall & sen tog jag en vända till i sängen & snoozade
med fyra alarm som ständigt ringde. Fint skit.
Jag är dödens hungrig. Det är inte kul att vakna & vara hungrig &
inse att det inte finns något att äta. Det finns ju men det tar ju hundra år att
fixa & så är mina prioriteringar lite udda.
För detta har jag tid med. Eller egentligen inte.
Jag tog mig tid helt enkelt!! Nu ska jag snart bege mig & jag längtar till
klockan slår fyra så att jag kan få komma hem.
Jag längtar också tills jag får en kopp kaffe & får äta.
Och det ser ju ut att bli fint väder också. Attans.
Men jag tror visst att det blåser lite. Hoppas det blir regn.
Saknar.
Någon sömn i sikte?
Och så var ännu en dag slut. Eller den borde ju vara slut för mig.
Det spelar tydligen ingen roll hur tidigt jag kliver upp, jag somnar
aldrig förrän långt in på natten. Det är svårt. Min hjärnaktivitet ligger
på max när småtimmarna kryper på. Det snurrar tankar av alla slag,
men mest så är det ju på honom nuförtiden.
Jag vet inte vad jag tänkte på förut? Innan han kom in i bilden.
Då var det väl jobbet som tog den mesta av min tid, mina iskalla
känslor & min genuina avsmak för manligheten.
Jag har inte sagt att jag förstår mig på manligjheten ännu, det kommer
jag nog aldrig att göra heller.
Men jag får ju ge honom en chans att visa sin nästintill perfekthet.
Det är sällan man möter någon med så många fina sidor.
Dom kan vara snygga bakifrån eller framifrån, han är fin från alla vinklar.
Nej, det var ju inte riktigt så jag menade.
Och jag kan ju inte göra så mycket annat än att önska honom hit.
Det är ganska dumt att inte ens befinna sig i samma stad, det är sjukt
jävla dumdristigt av oss att välja varandra egentligen.
Fast sen & andra sidan så kunde jag ju inte ha valt bättre.
För ja, det var jag som valde. Eller hur?! Vi kan iallafall låtsas att det var så.
Nu får alla avundas mig lite extra.
Shit, jag höjer honom till skyarna & jag tror nog att han rodnar när han läser.
Hans hjärta slår ett extra slag eller var det bara en hjärtinfarkt?
Det är lätt hänt..
Nu var det ju tänkt att jag skulle skriva om något annat.
Men Karlsson skickade sms & trodde jag var Gunnar. Lagom kul.
Så allt det som jag egentligen tänkte skriva om har kommit bort
i ett virrvarr av andra abstinenta tankar.
Och tröttheten slog mig just. Jag borde kanske försöka sova då?
Det är väl det som är felet. Att jag alltid blir sådär övertrött att jag tar
av reserverna. Imorgon börjar jag klockan sju & jag får inte många timmars sömn.
Men det är underbart att få sluta fyra på eftermiddagen för en gångs skull.
Är det vackert väder så tar vi oss ett dopp i poolen & en cykeltur ner till
lokala skitaffären & köper något som inte är Ben&Jerry men med lika mycket
socker & tillsatser. För nu kan hon ju cykla själv & jag föredrar ju att gå.
Man blir varm av att cykla.
Sova var det ja.. Godnatt älskiipajj & alla andra ruggugglor som är uppe i mörkret.
Det spelar tydligen ingen roll hur tidigt jag kliver upp, jag somnar
aldrig förrän långt in på natten. Det är svårt. Min hjärnaktivitet ligger
på max när småtimmarna kryper på. Det snurrar tankar av alla slag,
men mest så är det ju på honom nuförtiden.
Jag vet inte vad jag tänkte på förut? Innan han kom in i bilden.
Då var det väl jobbet som tog den mesta av min tid, mina iskalla
känslor & min genuina avsmak för manligheten.
Jag har inte sagt att jag förstår mig på manligjheten ännu, det kommer
jag nog aldrig att göra heller.
Men jag får ju ge honom en chans att visa sin nästintill perfekthet.
Det är sällan man möter någon med så många fina sidor.
Dom kan vara snygga bakifrån eller framifrån, han är fin från alla vinklar.
Nej, det var ju inte riktigt så jag menade.
Och jag kan ju inte göra så mycket annat än att önska honom hit.
Det är ganska dumt att inte ens befinna sig i samma stad, det är sjukt
Fast sen & andra sidan så kunde jag ju inte ha valt bättre.
För ja, det var jag som valde. Eller hur?! Vi kan iallafall låtsas att det var så.
Nu får alla avundas mig lite extra.
Shit, jag höjer honom till skyarna & jag tror nog att han rodnar när han läser.
Hans hjärta slår ett extra slag eller var det bara en hjärtinfarkt?
Det är lätt hänt..
Nu var det ju tänkt att jag skulle skriva om något annat.
Men Karlsson skickade sms & trodde jag var Gunnar. Lagom kul.
Så allt det som jag egentligen tänkte skriva om har kommit bort
i ett virrvarr av andra abstinenta tankar.
Och tröttheten slog mig just. Jag borde kanske försöka sova då?
Det är väl det som är felet. Att jag alltid blir sådär övertrött att jag tar
av reserverna. Imorgon börjar jag klockan sju & jag får inte många timmars sömn.
Men det är underbart att få sluta fyra på eftermiddagen för en gångs skull.
Är det vackert väder så tar vi oss ett dopp i poolen & en cykeltur ner till
lokala skitaffären & köper något som inte är Ben&Jerry men med lika mycket
socker & tillsatser. För nu kan hon ju cykla själv & jag föredrar ju att gå.
Man blir varm av att cykla.
Sova var det ja.. Godnatt älskiipajj & alla andra ruggugglor som är uppe i mörkret.
Hon cyklar själv!
Det har varit en lång dag. Jag är trött på att jobba för tillfället.
Det är mycket för en utarbetad liten jag.
Jag behöver verkligen semester men jag får väl lov att vänta med det.
Finns ändå ingen som vill åka på semester med mig & ingen
har väl semester nu heller?
Fast jag har ju inte heller någon så det är inte ens lönt att fundera.
Shit vad bitter jag låter nu. Men jag känner verkligen att behöver
komma bort lite. Ta det lugnt & bara vara.
Ikväll har vi varit uppe hos mamma. Det blev middag som vanligt &
spela kort. Men jag var tvungen att gå ner & kolla på när Alyssa & Leo
skulle lära sig cykla utan stödhjul. Dom är superduktiga & efter en timme
så kunde båda två cykla. Naturbegåvningar & sen skulle dom ju börja
stajla lite. Inte ett enda skrapsår eller avåkningar. Jo, lite in i häcken men
inget värre. Så där stod vi jag & Leos föräldrar & hejjade på när dom kom
som blixtar. Trodde dom, egentligen var det i snigelfart men det behöver
man ju inte berätta för dom. Jag får lägga upp bilderna imorgon.
Lycklig & trött i benen somnade Alyssa i soffan uppe hos mormor.
Där ska hon spendera sin natt medan jag sitter här hemma & bara dör.
Det är såjävla tråkigt.
Dom där uppe sitter & spelar sina förbannade kort & behöver inte kliva upp
innan solen går upp. Det är som vanligt bara jag & klart att man känner sig lite
tråkig... Och fy fasiken vad jag hatar att vara ensam.
Jag är galet sällskapssjuk.
Jag blir förbannad på folk. Jag förstår mig faktiskt inte på vissa människor.
Vad är det dom inte förstår?! Vad är det dom sysslar med.
Är det rättvist att bli så förbannat bitter & försöka förstöra när det går bra för andra?
Är det meningen att alla ska befinna sig i samma sinnestillstånd som er
bara för att det inte gick som ni ville?
Varför kan inte människor bara bry sig lite mer om sitt eget än om andras?
Det märks ganska så förbannatjävla tydligt att ni inte var vad ni utgav er
för att vara. Och helt ärligt så platsar ni inte att känna mig då.
Jag vill inte ha en massa oärliga människor som hela tiden ska ha något utav en.
För mig är ni lägre än lägst. Längst ner i Hierarkin.
Jag skulle behöva lite mys. Ja, det är förjävligt men sant.
Det var lätt att falla in i ett galet beroende.
Det är inte lika mysigt att ha ett beroende när det inte går att hjälpa.
Jag få besvär som inte är utav denna världen & ändå var det inte
jättelängesen vi sågs. Eller jo det var det. Sjuktjävla längesen.
Det borde vara olagligt att det ens får gå en timme.
Jag har sådan förbannad otur att jag snart lägger mig ner & dör.
Jag vet inte hur man reder ut abstinensbesvär, jag vet inte hur man gör
för att bota ett beroende.
Jag är såjävla usel på att hantera sådant här.
Men han är faktiskt värd all min sinnesfrånvaro & min tid som går åt
att försöka reda ut mig själv.
För han är bara sjukt underbar!!
Det är mycket för en utarbetad liten jag.
Jag behöver verkligen semester men jag får väl lov att vänta med det.
Finns ändå ingen som vill åka på semester med mig & ingen
har väl semester nu heller?
Fast jag har ju inte heller någon så det är inte ens lönt att fundera.
Shit vad bitter jag låter nu. Men jag känner verkligen att behöver
komma bort lite. Ta det lugnt & bara vara.
Ikväll har vi varit uppe hos mamma. Det blev middag som vanligt &
spela kort. Men jag var tvungen att gå ner & kolla på när Alyssa & Leo
skulle lära sig cykla utan stödhjul. Dom är superduktiga & efter en timme
så kunde båda två cykla. Naturbegåvningar & sen skulle dom ju börja
stajla lite. Inte ett enda skrapsår eller avåkningar. Jo, lite in i häcken men
inget värre. Så där stod vi jag & Leos föräldrar & hejjade på när dom kom
som blixtar. Trodde dom, egentligen var det i snigelfart men det behöver
man ju inte berätta för dom. Jag får lägga upp bilderna imorgon.
Lycklig & trött i benen somnade Alyssa i soffan uppe hos mormor.
Där ska hon spendera sin natt medan jag sitter här hemma & bara dör.
Det är så
Dom där uppe sitter & spelar sina förbannade kort & behöver inte kliva upp
innan solen går upp. Det är som vanligt bara jag & klart att man känner sig lite
tråkig... Och fy fasiken vad jag hatar att vara ensam.
Jag är galet sällskapssjuk.
Jag blir förbannad på folk. Jag förstår mig faktiskt inte på vissa människor.
Vad är det dom inte förstår?! Vad är det dom sysslar med.
Är det rättvist att bli så förbannat bitter & försöka förstöra när det går bra för andra?
Är det meningen att alla ska befinna sig i samma sinnestillstånd som er
bara för att det inte gick som ni ville?
Varför kan inte människor bara bry sig lite mer om sitt eget än om andras?
Det märks ganska så förbannat
för att vara. Och helt ärligt så platsar ni inte att känna mig då.
Jag vill inte ha en massa oärliga människor som hela tiden ska ha något utav en.
För mig är ni lägre än lägst. Längst ner i Hierarkin.
Jag skulle behöva lite mys. Ja, det är för
Det var lätt att falla in i ett galet beroende.
Det är inte lika mysigt att ha ett beroende när det inte går att hjälpa.
Jag få besvär som inte är utav denna världen & ändå var det inte
jättelängesen vi sågs. Eller jo det var det. Sjukt
Det borde vara olagligt att det ens får gå en timme.
Jag har sådan förbannad otur att jag snart lägger mig ner & dör.
Jag vet inte hur man reder ut abstinensbesvär, jag vet inte hur man gör
för att bota ett beroende.
Jag är så
Men han är faktiskt värd all min sinnesfrånvaro & min tid som går åt
att försöka reda ut mig själv.
För han är bara sjukt underbar!!
Dom vilka idioter
Ibland vill jag bara fixa ett nackskott på vissa.
Fy fläsk vad jag stör mig.
Way gone...
Fy fläsk vad jag stör mig.
Way gone...
Skaffa en blogg!
Det finns knappt att jag går & lägger mig såhär tidigt numer.
Men idag slår jag på stort & har redan lagt mig tillrätta i en
nybäddad säng. Finns det något finare än rena & olagda lakan?
Ja, ni förstår vad jag menar. Det luktar helt enkelt gott & är sådär
skönt att ligga på. Helst ska man vara lika nyduschad som jag är just
nu också, då blir känslan lite extra fin. (ja, jag är ganska sjuk som människa)
Det är klart att det finns finare saker & finare människor.
Lakan är ju inte min största passion här i livet.
Mina ögon är faktiskt trötta nu. Det är hårt att gå på högvarv & aldrig
riktigt få den sömn som jag egentligen skulle behöva.
Det är kanske därför jag är så slut? Kanske därför som min kropp
inte riktigt är med i gamet längre. För det kan ju faktiskt inte vara
ålderskrämpor ännu?! Eller?. Jag är inte så insatt.
Jag tycker absolut att du ska skaffa dig en blogg baby.
Gör det! Våga vidga vyerna lite. Haha.
Så jag får veta allt skit du tycker om mig.
Du kan skriva om hur stentuff jag är & vilken kall människa som
egentligen finns inom mig.
Du behöver inte berätta sanningen. Det förstör min coola image då.
Du kan berätta om dom fina middagarna som tar fem minuter
i mcdriven, du kan ju säga att jag tog en sallad eftersom mitt nyttiga liv
är värt mest för mig. Du behöver ju inte skriva att jag faktiskt svullar i
hemlighet & äter mer än en man.
Du kan skriva om hur duktig jag har blivit på att faktiskt använda min
soffa, den har jag aldrig legat på så mycket som nu.
Vilken extrem inverkan du har på mig.
Hur du sakta men säkert förändrar mig trots att jag sa att det aldrig var möjligt!
Eller nej, det är kanske jag som måste vidga mina vyer & testa på saker
som annars skulle gått mig förbi.
En middag med onyttig mat är ju inte dödande, att ligga på soffan är något
som varenda människa borde prova på.
Det finns ju andra sätt att bränna bort dom kalorierna som man samlar på sig!!
Jag hade tyckt det var skrämmande att läsa om mig, samtidigt hade det varit
sjukt spännande att läsa om sig själv ifrån någon annans perspektiv.
Det börjar faktiskt bli svårt nu. Som om jag hade haft sju svåra år.
Från att aldrig någonsin känna sig ensam eller sakna någon så
är det ganska så tufft att nu göra det. Det är ju förfan hundra jefla mil
emellan. Okej, kanske inte riktigt. Men det är inte direkt skitkul.
Och jag jobbar ju förbannat dåliga tider också.
Det har aldrig stört mig förut, men nu stör det mig ohyggligt mycket.
Jaja, dom säger att det är bra att få längta lite. Jag undrar vemfan det
var som kom på det skitet. Finns väl för tusan inget bra med det?!
Jag har lärt mig att man inte ska tro på vad alla säger, för dom säger
minsann fel helajävla tiden. Hissen går inte riktigt ända upp på folk
som tror sig veta vad som är bra eller inte bra.
Jag vet minsann vad som skulle vara bra. Det skulle vara om mannen
med stort M hade befunnit sig i närheten av mig.
En sisådär noll centimeter ifrån, egentligen alldeles för nära för min smak
men med honom så passar det sig bättre än någonsin.
Och jag hörde rykten om att han ville veta vad som var så bra med honom?!!
Jadu, det ska jag ta & berätta en annan dag.
Något ska jag ju också hålla hemligt. Tills jag inte klarar av det mer.
För jag är riktigt usel på att hålla saker inne.
Nu ska jag faktiskt försöka sova. Klockan ringer okristligt tidigt imorgon.
Och nej, jag är inte alls sugen på att kliva upp.
Men plikten framför allt. Som dom säger!!
(att vara ung är svårt i en gammal kropp)
Men idag slår jag på stort & har redan lagt mig tillrätta i en
nybäddad säng. Finns det något finare än rena & olagda lakan?
Ja, ni förstår vad jag menar. Det luktar helt enkelt gott & är sådär
skönt att ligga på. Helst ska man vara lika nyduschad som jag är just
nu också, då blir känslan lite extra fin. (ja, jag är ganska sjuk som människa)
Det är klart att det finns finare saker & finare människor.
Lakan är ju inte min största passion här i livet.
Mina ögon är faktiskt trötta nu. Det är hårt att gå på högvarv & aldrig
riktigt få den sömn som jag egentligen skulle behöva.
Det är kanske därför jag är så slut? Kanske därför som min kropp
inte riktigt är med i gamet längre. För det kan ju faktiskt inte vara
ålderskrämpor ännu?! Eller?. Jag är inte så insatt.
Jag tycker absolut att du ska skaffa dig en blogg baby.
Gör det! Våga vidga vyerna lite. Haha.
Så jag får veta allt skit du tycker om mig.
Du kan skriva om hur stentuff jag är & vilken kall människa som
egentligen finns inom mig.
Du behöver inte berätta sanningen. Det förstör min coola image då.
Du kan berätta om dom fina middagarna som tar fem minuter
i mcdriven, du kan ju säga att jag tog en sallad eftersom mitt nyttiga liv
är värt mest för mig. Du behöver ju inte skriva att jag faktiskt svullar i
hemlighet & äter mer än en man.
Du kan skriva om hur duktig jag har blivit på att faktiskt använda min
soffa, den har jag aldrig legat på så mycket som nu.
Vilken extrem inverkan du har på mig.
Hur du sakta men säkert förändrar mig trots att jag sa att det aldrig var möjligt!
Eller nej, det är kanske jag som måste vidga mina vyer & testa på saker
som annars skulle gått mig förbi.
En middag med onyttig mat är ju inte dödande, att ligga på soffan är något
som varenda människa borde prova på.
Det finns ju andra sätt att bränna bort dom kalorierna som man samlar på sig!!
Jag hade tyckt det var skrämmande att läsa om mig, samtidigt hade det varit
sjukt spännande att läsa om sig själv ifrån någon annans perspektiv.
Det börjar faktiskt bli svårt nu. Som om jag hade haft sju svåra år.
Från att aldrig någonsin känna sig ensam eller sakna någon så
är det ganska så tufft att nu göra det. Det är ju för
emellan. Okej, kanske inte riktigt. Men det är inte direkt skitkul.
Och jag jobbar ju förbannat dåliga tider också.
Det har aldrig stört mig förut, men nu stör det mig ohyggligt mycket.
Jaja, dom säger att det är bra att få längta lite. Jag undrar vem
var som kom på det skitet. Finns väl för tusan inget bra med det?!
Jag har lärt mig att man inte ska tro på vad alla säger, för dom säger
minsann fel hela
som tror sig veta vad som är bra eller inte bra.
Jag vet minsann vad som skulle vara bra. Det skulle vara om mannen
med stort M hade befunnit sig i närheten av mig.
En sisådär noll centimeter ifrån, egentligen alldeles för nära för min smak
men med honom så passar det sig bättre än någonsin.
Och jag hörde rykten om att han ville veta vad som var så bra med honom?!!
Jadu, det ska jag ta & berätta en annan dag.
Något ska jag ju också hålla hemligt. Tills jag inte klarar av det mer.
För jag är riktigt usel på att hålla saker inne.
Nu ska jag faktiskt försöka sova. Klockan ringer okristligt tidigt imorgon.
Och nej, jag är inte alls sugen på att kliva upp.
Men plikten framför allt. Som dom säger!!
(att vara ung är svårt i en gammal kropp)
Besvikelse.
Can we bring yesterday back around?
Nu har jag klippt mig. Det känns lite konstigt att så mycket åkte av.
Men fy fläsk vad skönt det är!
Jag är supernöjd med hennes insats & jag som aldrig någonsin
blir nöjd kände en viss lättnad när hon ändå förstod hur jag menade.
Fem toast av fem till henne!! Jag ska minsann klippa mig hos henne
jämt nu, så det är så!
Nu ska jag bara vänja mig med att det inte finns lika mycket hår,
det behövs definitivt inte en halv balsamflaska nå mer.
Nu ikväll skulle det vara Berghagen på Trollsjökväll, men så blev det inte.
Jag var helt inställd på att gå ner dit för att se honom.
Mest för att alla från jobbet skulle ner dit, men också för att han ändå är
lite kult. Lasse Berghagen liksom.
Han var tydligen sjuk. Och inte för att det gör mig något.
Jag har nog med saker att göra iallafall.
Ännu en barnledig dag & det känns udda. Jag är inte van vid att inte ha henne.
Och även om hon ibland är en riktig plåga så kan jag inte låta bli
att sakna henne massor.
Så ikväll får det bli lite hemmaspa. Kan vara skönt det också.
Skönare skulle det vara om någon annan gjorde det på mig.
Jag har blivit lat. Skulle vara fint att ha någon som epilerade benen åt mig,
som fixade hårinpackning & tandblekning.
Den där assistenten känns allt närmre verklighet nu!
Fast det är jävligt ensamt här ikväll. Det är tråkigt.
Vi kan prata om abstinens & abstinens. På en skala från ett till hundratjugo så
ligger jag över det sistnämnda.
Det borde ju inte ens vara möjligt, men ser man på. Det är det.
I forgot to say out loud how beautiful you really are to me
I cannot be without, you're my perfect little punching bag
And I need you, I'm sorry
Jag har hittat mina jobbnycklar också. Jag får spel på mig själv.
Jag är alzheimers personifierad. Det är riktigt sanslöst hur jag kan
ha så dålig koll på mina viktigaste saker.
Jag blir förbannad på mig själv & vill mest bara slå in huvudet i väggen.
Det man inte minns har man ju inte ont av & skulle jag slå in huvudet
så hade jag ändå glömt det till imorgon!
Mina nycklar var iallafall i min jackficka. Smart!
Såklart har jag lagt dom där för att ingen ska få tag på dom. Som Alyssa.
Hon älskar ju att leka med mina nycklar & det är inte första gången
som dom försvinner.
Men nu är dom där dom ska vara. Och jag hoppas att jag kommer ihåg
dom imorgon! Men man vet aldrig med mig!
Spårlöst försvunnen.
Visste ni hur gott det är med knäckebröd?
Det är nog bland det bästa som finns, fast det smular.
Jag kan nog trycka i mig ett paket om dagen
Det fick bli min sena lunch, för snart ska jag gå hem till Sara.
Jag hittade en snygg frisyr, men hur snyggt är det att bara klippa
framsidan. Varför visar dom aldrig hur det ser ut baktill?
Jag blir så dampig, jag orkar inte sitta & leta i all evighet &
jag vet ju knappt själv hur jag vill ha det. Det ska bli snyggt.
Det är svårt att bli nöjd. Jag blir aldrig nöjd.
En endaste gång har jag gillat en frisyr & det var typ artonhundrafrösihjäl.
Aja skitsamma. Naina är säkert bättre än alla andra jag varit hos.
Efter ett paket knäckebröd är jag fortfarande inte mätt.
Men det var gott!
Jag har fick lite energi nu på eftermiddagen. Det reulterade i ganska
mycket blod. Att ett finger kan blöda så mycket är helt otroligt.
Jag har lite otur eller så är jag barajävligt klumpig.
Men efter ett nedblodat handfat & ett muminplåster senare mår jag bra.
Det är ingen fara med mig inte.
Jag har ett I-landsproblem som kan bli ganska så jobbigt också.
Snart måste jag göra något åt allt som försvinner.
Mina jobbnycklar är borta. Jag håller på att få alzheimers eller är det
bara ren förvirring? Jag har letat bakom mikron men där var dom inte.
Sådan tur kan man väl inte ha två gånger?!
Jag måste verkligen hitta dom, jag ska jobba imorgon & behöver dom såklart.
Jag blir sjukt arg på mig själv & jag kan inte fråga någon var dom är
för jag har ingen att fråga.
Det kan tänkas att Alyssa har tagit dom, men var i hela fridens namn kan hon
ha lagt dom?!
Jag frågade grannen om hon hade haft med dom dit. Skulle inte förvåna mig ett dugg.
Hon skulle leta, men jag är tveksam.
Kul för mig. Jag behöver en assistent. Någon som håller koll på mig.
Som lägger sakerna på rätt plats. Jag brukar vara duktig med det.
Var sak har sin plats, men saker försvinner tydligen ändå. Galet!
Det är inte kul att vara på jobbet & behöva låna en nyckel hela tiden.
Något jag kom att tänka på innan när jag hade lagt på efter ett ganska så
oviktigt samtal var varför folk ska vara så nyfikna.
Vill jag berätta gör jag väl det. Att ställa hundra frågor fungerar inte & jag svarar
ändå ganska så svävande när jag anser att just den personen inte har med
det att göra. Så sluta ring om det inte är viktigt. Lägg inte ner energi på mig
för du får ändå inte ut något av det.
Det är väl bara jag som har med mina val att göra. Och nuförtiden väljer jag
jujävligt bra!
Nej, jag får väl börja bege mig. Jag behöver ha en kaffe & cigg innan!!
Baby, saknar dig.
(något måste jag ju skriva om honom varenda gång)
Det är nog bland det bästa som finns, fast det smular.
Jag kan nog trycka i mig ett paket om dagen
Det fick bli min sena lunch, för snart ska jag gå hem till Sara.
Jag hittade en snygg frisyr, men hur snyggt är det att bara klippa
framsidan. Varför visar dom aldrig hur det ser ut baktill?
Jag blir så dampig, jag orkar inte sitta & leta i all evighet &
jag vet ju knappt själv hur jag vill ha det. Det ska bli snyggt.
Det är svårt att bli nöjd. Jag blir aldrig nöjd.
En endaste gång har jag gillat en frisyr & det var typ artonhundrafrösihjäl.
Aja skitsamma. Naina är säkert bättre än alla andra jag varit hos.
Efter ett paket knäckebröd är jag fortfarande inte mätt.
Men det var gott!
Jag har fick lite energi nu på eftermiddagen. Det reulterade i ganska
mycket blod. Att ett finger kan blöda så mycket är helt otroligt.
Jag har lite otur eller så är jag bara
Men efter ett nedblodat handfat & ett muminplåster senare mår jag bra.
Det är ingen fara med mig inte.
Jag har ett I-landsproblem som kan bli ganska så jobbigt också.
Snart måste jag göra något åt allt som försvinner.
Mina jobbnycklar är borta. Jag håller på att få alzheimers eller är det
bara ren förvirring? Jag har letat bakom mikron men där var dom inte.
Sådan tur kan man väl inte ha två gånger?!
Jag måste verkligen hitta dom, jag ska jobba imorgon & behöver dom såklart.
Jag blir sjukt arg på mig själv & jag kan inte fråga någon var dom är
för jag har ingen att fråga.
Det kan tänkas att Alyssa har tagit dom, men var i hela fridens namn kan hon
ha lagt dom?!
Jag frågade grannen om hon hade haft med dom dit. Skulle inte förvåna mig ett dugg.
Hon skulle leta, men jag är tveksam.
Kul för mig. Jag behöver en assistent. Någon som håller koll på mig.
Som lägger sakerna på rätt plats. Jag brukar vara duktig med det.
Var sak har sin plats, men saker försvinner tydligen ändå. Galet!
Det är inte kul att vara på jobbet & behöva låna en nyckel hela tiden.
Något jag kom att tänka på innan när jag hade lagt på efter ett ganska så
oviktigt samtal var varför folk ska vara så nyfikna.
Vill jag berätta gör jag väl det. Att ställa hundra frågor fungerar inte & jag svarar
ändå ganska så svävande när jag anser att just den personen inte har med
det att göra. Så sluta ring om det inte är viktigt. Lägg inte ner energi på mig
för du får ändå inte ut något av det.
Det är väl bara jag som har med mina val att göra. Och nuförtiden väljer jag
ju
Nej, jag får väl börja bege mig. Jag behöver ha en kaffe & cigg innan!!
Baby, saknar dig.
(något måste jag ju skriva om honom varenda gång)
Jag vill mer.
Jag kan inte riktigt förstå att någon ens får för sig att köra
till Eslöv för att göra värsta grejen, det var verkligen en suprise deluxe.
Jag kunde inte ha blivit gladare faktiskt. Tänk att det aldrig har hänt förr
att någon för för sig att göra sånt för min skull.
Det betyder ju bara att han måste vara riktigt speciell, fast det visste jag
ju redan långt innan.
Det var riktigt mysigt att få lindra sin svåra abstinens & få vara nära.
What a man! Honom vågar jag minsann inte låta gå nu.
Då är det fantamej han som får sparka iväg mig till pipsvängen.
Det är förbannat mysigt att få ligga tätt intill & jag vet att jag hade kunnat
leva med att få göra det vareviga dag.
Jag fick äran att få vakna bredvid denna underbara också.
Även om det var alldeles för tidigt & han var tvungen att åka till jobbet.
Hur stannar man tiden? Hur behåller man något som är nästintill perfekt?
Det finns inget som är jobbigt, det skulle möjligtvis vara avståndet.
Det finns inget som känns svårt & jag tror att jag har ena foten över kanten nu.
Hela jag är i ett sjukt lyckorus & hela min existens känns annorlunda.
Som om jag vore bortdomnad.
Allt detta är galet knäppt för mig. Visst att jag har fallit förr, men inte såhär.
Det har aldrig känts bra efter ett tag. Jag är hon som vill ha allt eller inget,
hon som inte orkar höra hur dom från början vill förändra mig.
Jag har fått höra att jag tatuerar mig för mycket, att röka är fel (No shit, Sherlock)
att jag inte kan göra si eller så, jag kan inte ha det på mig & jag får inte spendera
mina pengar si eller så.
Han är annorlunda. På alla sätt.
Och efter så här kort tid borde det kanske inte kännas riktigt såhär mycket heller.
Som om det vore sista chansen att få känna på riktigt.
Han är min sista chans för att bevisa att det finns hopp om manligheten trots allt.
Han har lyckats ta mig en bit på vägen & än så länge är jag imponerad.
Du är helt enkelt för bra för att vara sant. mi luv.
Jag låg kvar i sängen långt efter att han hade gått. Jag hade mitt fula flin
& mina tankar gick på högvarv. Jag tror fan inte på detta.
Men jag tror på honom.
Jag måste vara i chock ännu för jag har inte fått någonting gjort.
Fick nyss ett sms av mamma. Hon är också galen.
Nu har hon säkert berättat för alla på jobbet om suprisen igår!
Hon tyckte iallafall att jag skulle satsa på honom, han var ju jättesöt!
Det är typiskt mamma. Hon kan inte säga annat än söt.
Vadå söt?! Han är ju sjukt jävla het. Men det är klart, så kan inte en mamma säga.
Nu borde det vara dags för mig att leta upp en bra frisyr.
Idag smäller det. Nu åker mitt hår av. Lätt att säga, svårare att
slita sig ifrån sitt långa hår. Så det blir väl inte så mycket som åker.
Men frågan är hur ska jag klippa det?! Jag kan inte sånt.
SUPRISE!
Där stod jag & mamma på Anderssons & skulle köpa
äcklig mat. Och då kommer han den där snygga som bara
finns i drömmarna & skrämmer livet ur mig.
Ja, där stod jag & dog på plats. Där & då.
Så mamma fick åka hem själv stackarn & jag fick ta några djupa
andetag för att verkligen tro att det var sant.
SUPRISE deluxe, sjukt gulligt & jag är fortfarande i chock.
Jag tror inte på att någon gör så.
Men där ligger han på soffan & yes, det är verklighet.
Här sitter jag & slösar bort värdefulla minutrar som jag kunde ha
haft med honom.
Nu ska jag få en puss.. Så jag måste gå.
Jag säger bara WOOHOOO!! haha..
Yes yes yes det är sant
äcklig mat. Och då kommer han den där snygga som bara
finns i drömmarna & skrämmer livet ur mig.
Ja, där stod jag & dog på plats. Där & då.
Så mamma fick åka hem själv stackarn & jag fick ta några djupa
andetag för att verkligen tro att det var sant.
SUPRISE deluxe, sjukt gulligt & jag är fortfarande i chock.
Jag tror inte på att någon gör så.
Men där ligger han på soffan & yes, det är verklighet.
Här sitter jag & slösar bort värdefulla minutrar som jag kunde ha
haft med honom.
Nu ska jag få en puss.. Så jag måste gå.
Jag säger bara WOOHOOO!! haha..
Yes yes yes det är sant
Meningslöst skrivande!
Tro fan att det blir sjukt hett när man ska iväg för att jobba.
Det slår aldrig fel. Inte för att jag vågar sola så mycket, jag vill inte
råka ut för en bränd roev igen. Med den erfarenheten rikare så
behåller jag nog brallorna på! Dock skulle min blekfeta kropp behöva
ha lite solljus på sig, jag är ju blekare än en albino.
Det är tur att det finns solarie, där blir ju brännan dessutom jämn.
Men jag orkar ju aldrig ta mig dit..
Men det är galet svettigt att jobba i denna värmen. Jag gillar inte att svettas.
Och jag gillar inte att vattna blommorna ute heller.
Vi var iväg för att hitta något kul att shoppa. Jag behöver ju jeans som
jag ständigt tjatar om. Det börjar bli lite trångt i mina & jag måste kämpa
för att ens få upp dom. Tråkigt med alla mina jeans, men annars är det ju
bara positivt. Här har man försökt gå upp i vikt i hundra år & när man väl
lyckats få dit några kilo så blir nästa problem jeansen.
Jag hittade inget. Jag köpte ett skärp & lite till Alyssa som vanligt.
Men det var alldeles för varmt för att shoppa. Och hungrig var jag &
behövde blogga!
I-landsproblem deluxe.
Jag har hållt på att fixa & trixa nu så att Alyssa inte behöver vara hos sin pappa.
Hon sa till mig imorse att hon inte ville. Men inatt får hon vara där.
Sen har jag ordnat så helgen blir bra. Jag skippar bowlingen med gänget
på lördag för att vara pigg på söndag & dessutom så kan Ally vara hemma då.
Jag blir så yr i huvudet av allt ordnande jag håller på med dag ut & dag in.
Imorgon har jag fått tid att klippa mig också. Underbart.
Så nu får jag se till att hitta en bra frisyr.
Jag vågar inte klippa av håret även om det skulle vara superskönt ibland.
Så det är väl bara att börja fundera..
Hjälp?! Hur ska jag ha det..
Äh, dte fixar säkert Naina imorgon!!
Och jag hade kunnat ge miljoners miljoner för att få ha honom här!
Det slår aldrig fel. Inte för att jag vågar sola så mycket, jag vill inte
råka ut för en bränd roev igen. Med den erfarenheten rikare så
behåller jag nog brallorna på! Dock skulle min blekfeta kropp behöva
ha lite solljus på sig, jag är ju blekare än en albino.
Det är tur att det finns solarie, där blir ju brännan dessutom jämn.
Men jag orkar ju aldrig ta mig dit..
Men det är galet svettigt att jobba i denna värmen. Jag gillar inte att svettas.
Och jag gillar inte att vattna blommorna ute heller.
Vi var iväg för att hitta något kul att shoppa. Jag behöver ju jeans som
jag ständigt tjatar om. Det börjar bli lite trångt i mina & jag måste kämpa
för att ens få upp dom. Tråkigt med alla mina jeans, men annars är det ju
bara positivt. Här har man försökt gå upp i vikt i hundra år & när man väl
lyckats få dit några kilo så blir nästa problem jeansen.
Jag hittade inget. Jag köpte ett skärp & lite till Alyssa som vanligt.
Men det var alldeles för varmt för att shoppa. Och hungrig var jag &
behövde blogga!
I-landsproblem deluxe.
Jag har hållt på att fixa & trixa nu så att Alyssa inte behöver vara hos sin pappa.
Hon sa till mig imorse att hon inte ville. Men inatt får hon vara där.
Sen har jag ordnat så helgen blir bra. Jag skippar bowlingen med gänget
på lördag för att vara pigg på söndag & dessutom så kan Ally vara hemma då.
Jag blir så yr i huvudet av allt ordnande jag håller på med dag ut & dag in.
Imorgon har jag fått tid att klippa mig också. Underbart.
Så nu får jag se till att hitta en bra frisyr.
Jag vågar inte klippa av håret även om det skulle vara superskönt ibland.
Så det är väl bara att börja fundera..
Hjälp?! Hur ska jag ha det..
Äh, dte fixar säkert Naina imorgon!!
Och jag hade kunnat ge miljoners miljoner för att få ha honom här!
perfekt.
Det är fint det här med att snooza. Jag hade ställt alarmet så jag
skulle hinna äta frukost & ta en kaffe. Men när sömnen inte varit så
där sammanhängande på väldigt länge så är det skönare att få den
där extra halvtimmen. Eller det blev mycket längre än så.
När klockan var halv nio så tvingade jag mig upp, Alyssa vägrade
att kliva upp hon också. Jag har slutat stressa till dagis. Det är inte
lönt att skynda på, det tar ännu längre tid då.
Och så länge jag inte börjar sjukt tidigt så kan vi lika gärna ta det lugnt.
Det var kanske fyra barn & inte dom som hon vanligtvis brukar leka med.
Det var små barn, inga vilda huliganer.
Jag är fortfarande trött & det är förbannat skönt att inte börja förrän tre idag.
Dessutom jobbar jag bara fem timmar så det är rena lyxen.
Mina killerpass börjar lida mot sitt slut & det ska bli riktigt skönt att inte få
jobba som nu. Jag känner i varenda millimeter att jag inte orkar riktigt.
Jag har inte fattat förut varför man ska ha semester. Nu förstår jag det.
Jag vill inget hellre än att vara ledig & bara glassa runt i sin egen värld.
Det är så jävla mycket jag vill göra också. Alldeles för mycket med alldeles
för lite tid. När ska jag få tiden över till att åka bort för att ligga där under en
palm med sand mellan tårna & en paraplydrink i handen?!
Men som man säger, det går lika bra med selleri. Och det får ju vara jobbet som
blir den äckliga sellerin.
Jag saknar den vackra människa som fått mig att snubbla runt.
Det är förjävligt av honom att göra så mot mig.
Helt plötsligt så är det en annan människa som tar upp varenda tanke.
Tur att man är kvinna & kan göra mer än en sak i taget, även om jag
bli ganska så tankspridd.
För mig är han precis så som en man ska vara. Nu ska jag bara lära mig
konsten att kunna behålla något som är perfekt också.
För jag är ju ganska bra på att tappa bort mig själv på vägen,
tappa andan & sluta tro på att jag kan. Det blir väl så när tragiken varit det
som haft övertaget alldeles för länge.
Tillbaka igen.
Nu önskar jag honom tillbaka hit, jag behöver mer.
Han börjar likna ett beroende som ger farlig abstinens & vetskapen
om att jag jobbar mycket denna veckan gör det bara värre.
Hur ska jag överleva något som jag aldrig någonsin innan har behövt.
Jag är så förbannat orutinerad att jag inte ens har kontroll över mig själv.
Eller så har det absolut inte med att göra att jag är orutinerad?
Det har att göra med att han är något utöver det där vanliga.
Av en exklusiv sort, en klass för sig som jag brukar säga.
Jag måste säga att det känns fint & han klär så bra där bredvid mig.
Jag menar på att man väljer ju inte någon som inte klär en, det är
ungefär som att köpa den fulaste tröjan bara för att den är billigast.
Och det fungerar ju för fasiken inte.
Nej, jag måste säga att jag hade tur som fick träffa honom.
Jag tänker inte tacka för det, för det var ju faktiskt meningen.
Karman där som gav mig något lite extra eftersom jag fått stå ut med
så mycket dåligt.
Jag vill inte vara ensam nu. Jag skulle lätt kunna spendera alla dygnets
timmar tillsammans. Låter för bra för att vara sant va?!
Men jag tror inte att jag skulle tröttna, jag skulle nog snarare sukta efter mer.
Innan idag hörde jag en liten plingeling nere hos mig när jag var uppe hos mamma.
Och kan ni tänka er att det vara söta lilla Sara som kom cyklande.
Jag blev glad av det oväntade besöket, det är alltid mysigt att få tid med henne.
Hon är den allra bästa. Vi drack kaffe & tog några cigg som vanligt.
Mycket spännande konversationer!! Det tar aldrig slut när vi pratar.
Hon var kvar tills min underbara kom & imorgon får jag väl höra vad hon tyckte.
Jag vet att hon kommer säga att -Åhhh, Josse vilken man du hittat, han verkar trevlig.
Håll hårt i honom. Har jag världensjävla otur så gör hon inte det.
Men jag såg ju på henne att det inte var några fel!! Men nu är jag ganska så nyfiken
på vad hon har att säga.
Alyssa har knappt synts till på hela dagen. Hon har varit hemma hos Leo från
det att hon gick ut imorse tills klockan var lite mer än åtta.
En stund kom hon hem för lunch & sedan när jag tvingade att äta middag.
Sen blev det lite fotboll också & jag råkade sparka bollen på näsan när hon skulle
nicka, tur att det går att spela bort det så att det inte gjorde så ont.
Vilken mamma. Därför leker inte jag med bollar! Jag kan inte.
Fotboll får någon annan spela med henne.
Nu är det väl dags att försöka sova lite. Jag ska ju trots allt upp imorgon &
lämna Alyssa på dagis. Sen blir det att jobba eftermiddag/kväll.
Jag skulle bra gärna ha semester!
Saknar dig nu. Redan.
Han börjar likna ett beroende som ger farlig abstinens & vetskapen
om att jag jobbar mycket denna veckan gör det bara värre.
Hur ska jag överleva något som jag aldrig någonsin innan har behövt.
Jag är så förbannat orutinerad att jag inte ens har kontroll över mig själv.
Eller så har det absolut inte med att göra att jag är orutinerad?
Det har att göra med att han är något utöver det där vanliga.
Av en exklusiv sort, en klass för sig som jag brukar säga.
Jag måste säga att det känns fint & han klär så bra där bredvid mig.
Jag menar på att man väljer ju inte någon som inte klär en, det är
ungefär som att köpa den fulaste tröjan bara för att den är billigast.
Och det fungerar ju för fasiken inte.
Nej, jag måste säga att jag hade tur som fick träffa honom.
Jag tänker inte tacka för det, för det var ju faktiskt meningen.
Karman där som gav mig något lite extra eftersom jag fått stå ut med
så mycket dåligt.
Jag vill inte vara ensam nu. Jag skulle lätt kunna spendera alla dygnets
timmar tillsammans. Låter för bra för att vara sant va?!
Men jag tror inte att jag skulle tröttna, jag skulle nog snarare sukta efter mer.
Innan idag hörde jag en liten plingeling nere hos mig när jag var uppe hos mamma.
Och kan ni tänka er att det vara söta lilla Sara som kom cyklande.
Jag blev glad av det oväntade besöket, det är alltid mysigt att få tid med henne.
Hon är den allra bästa. Vi drack kaffe & tog några cigg som vanligt.
Mycket spännande konversationer!! Det tar aldrig slut när vi pratar.
Hon var kvar tills min underbara kom & imorgon får jag väl höra vad hon tyckte.
Jag vet att hon kommer säga att -Åhhh, Josse vilken man du hittat, han verkar trevlig.
Håll hårt i honom. Har jag världens
Men jag såg ju på henne att det inte var några fel!! Men nu är jag ganska så nyfiken
på vad hon har att säga.
Alyssa har knappt synts till på hela dagen. Hon har varit hemma hos Leo från
det att hon gick ut imorse tills klockan var lite mer än åtta.
En stund kom hon hem för lunch & sedan när jag tvingade att äta middag.
Sen blev det lite fotboll också & jag råkade sparka bollen på näsan när hon skulle
nicka, tur att det går att spela bort det så att det inte gjorde så ont.
Vilken mamma. Därför leker inte jag med bollar! Jag kan inte.
Fotboll får någon annan spela med henne.
Nu är det väl dags att försöka sova lite. Jag ska ju trots allt upp imorgon &
lämna Alyssa på dagis. Sen blir det att jobba eftermiddag/kväll.
Jag skulle bra gärna ha semester!
Saknar dig nu. Redan.
Wooho
Fem toast av fem!
Jag lever, jag har bara inte tid!
Jag klämmer & känner.
Wooho!!
Jag lever, jag har bara inte tid!
Jag klämmer & känner.
Wooho!!
Långa nätter.
Inatt låg jag & tänkte på ganska så meningslösa saker egentligen.
Det finns ju aldrig några direkta svar.
Det är jämt så, jag tänker tills jag blir alldeles frustrerad på mig själv.
Jag skriver & skriver & jag hade kunnat ligga nätterna igenom & bara skriva
för att få ur mig allt.
Ibland ligger jag & undrar varför så mycket har hänt mig på så kort tid.
Jag är störtsäker på att jag skulle bevisa något, men för vem?!
Det är ju säkert för mig själv, jag var ganska så liten där ett tag.
Jag hade nog glömt bort vad som var skönt med livet & jag vet att jag helst
av allt ville fly.
Men nu då?! Vad är det jag ska bevisa nu?!
Det är inte samma saker som händer nu, men jag måste hela tiden strida för
att vinna. Jag lägger ner alldeles för mycket tid på att kämpa för det jag ska ha.
Hade det varit förut så hade jag struntat i det, låtit någon annan vinna.
Det är alltid dessa småsakerna nuförtiden som tar så förbannat mycket energi
ifrån mig. Jag blir bara trött på att hela tiden bråka om saker som är så
förbannat självklara & jag blir trött på att förklara hur allting ligger till.
Ingenting ska gå smärtfritt, det ska kännas att jag lever & jag har blivit bra på
att ignorera & ta skiten. Det är bara att borsta av sig & fortsätta, men en viss
irritation maler ständigt i bakhuvudet på mig.
Att vissa orkar?! Att vissa orkar lägga ner mer tid på att försöka förstöra för
andra än att bry sig lite mer om sitt eget liv.
Skit istället vad jag gör & hur jag gör det, för jag kommer inte att sluta med det.
Jag har varit superduktig nu. Jag har städat! Det finns alltid så förbannat mycket
att städa undan med en skit som gör allt annat än plockar upp efter sig.
Jag känner för att fixa något projekt & jag är så trött på synen av vardagsrummet.
Jag vill få upp hyllorna på Alyssas rum & plocka bort det sjukt fula skrivbordet.
Jag vill ha nytt golv, jag vill lägga trall i badrummet. Jag vill vill vill!
Det är mycket jag vill göra, men jag har ingen motivation överhuvudtaget.
Jag vill köpa nytt & ännu mer nytt. Men så länge jag inte vet vad så får jag låta bli.
Men jag vill så gärna ändå. Min beslutsångest är överdriven.
Idag är jag ledig. Jag vet inte om det är skönt eller bara jobbigt?
Jag har inget att göra & då blir rastlösheten alldeles för påträngande.
Alla har ju sina som dom delar dagarna med, andra jobbar, jag bara är.
Det får fantamej bli ändring på detta. Jag måste skaffa mig en hobby.
Jag kan inte sitta & pilla i naveln varenda lediga dag jag har.
Trots att det inte händer ofta att jag pillar i naveln så känns det som om jag
aldrig gör något annat. Jag är så jävla tråkig!
Igen & igen. (hela tiden)
Jag vaknade med en sjukt bra låt i huvudet.
Free fallin'. Nu går den på repeat & jag får väl ta mig en dusch.
Jag kan ju ändå inte smsa. Det är riktigt uselt.
Och jag som måste svara!!
Shes a good girl, loves her mam a
Loves jesus and america too
Shes a good girl, crazy bout elvis
Loves horses and her boyfriend too
Its a long day living in reseda
Theres a freeway runnin through the yard
And Im a bad boy cause I dont even miss her
Im a bad boy for breakin her heart
And Im free, free fallin
Yeah Im free, free fallin
All the vampires walkin through the valley
Move west down ventura boulevard
And all the bad boys are standing in the shadows
And the good girls are home with broken hearts
And Im free, free fallin
Yeah Im free, free fallin
Free fallin, now Im free fallin, now im
Free fallin, now Im free fallin, now im
I wanna glide down over mulholland
I wanna write her name in the sky
Gonna free fall out into nothin
Gonna leave this world for a while
And Im free, free fallin
Yeah Im free, free fallin
Damp.
Jag kan inte smsa. Och jag känner mig förkyld.
Jag är sjukt hungrig & jag tycker om när det regnar.
Jag är iallafall vaken nu av någon anledning,
Jag är sjukt hungrig & jag tycker om när det regnar.
Jag är iallafall vaken nu av någon anledning,
Överlevnad, baby!
Det är lätt att hamna i situationer då jag börjar fundera alldeles för mycket.
När det står mellan att ge vika & den förbannade överlevnaden.
Det är så jäkla förbannat. Jag kan inte retirera nu.
Jag ramlar gärna omkring, om man ramlar tillsammans.
Min förbannade försvarsarmé står på sin vakt, det är meningen att
den ska lura bort faror, inte det som är bra eller känns bra.
Ibland skulle jag faktiskt vilja ge mig själv ett nackskott för att jag
blir velig.
Jag vill inte gå runt & gissa mig till hur det blir. Jag är en sådan som
kräver raka svar & måste verkligen övertygas.
Det är svårt att vara totaltjävla fascinerad av någon annans existens &
verkligen veta att det kan bli bra. Jag kanske för en gångs skull kan lära
mig att intuitionen ofta är sanningen.
(och ingenting säger -stick medan du kan)
Jag kan faktiskt inte initiera något som jag sedan bara lämnar oavslutat.
Jag ska erkänna att jag är rädd för att vara svag.
Och jag hatar verkligen att inte längre ha kontroll över mig själv.
Jag undrar verkligen hur han har lyckats med det som var bland det
mest omöjliga.. Att kunna fängsla mig sådär & få varenda millimeter av mig
att vilja ha så mycket mer.
Det som jag aldrig har känt är jag inte heller någon mästare på att hantera.
Och jag lämnar ut mig själv totalt här bara därför jag måste få rensa min
överbelastade hjärna.
Du är förbannat trög om du inte förstår hur bra du verkligen är.
Du är riktigtjävla lost om du inte tror på allt jag skriver.
Jag är inte den som är så bra att uttrycka mig, det kan låta fel, bli fel
eller misstolkas. Men det är direkt ifrån hjärtat alltjämt & det jag egentligen
menar hela tiden är att du faktiskt är speciell.
Och lova att aldrig någonsin lova något som inte kan hållas.
Och allting blir precis som man förväntat sig.
(bara för att denna spelades medan fingrarna skrev. det ger känslan)
När det står mellan att ge vika & den förbannade överlevnaden.
Det är så jäkla förbannat. Jag kan inte retirera nu.
Jag ramlar gärna omkring, om man ramlar tillsammans.
Min förbannade försvarsarmé står på sin vakt, det är meningen att
den ska lura bort faror, inte det som är bra eller känns bra.
Ibland skulle jag faktiskt vilja ge mig själv ett nackskott för att jag
blir velig.
Jag vill inte gå runt & gissa mig till hur det blir. Jag är en sådan som
kräver raka svar & måste verkligen övertygas.
Det är svårt att vara totalt
verkligen veta att det kan bli bra. Jag kanske för en gångs skull kan lära
mig att intuitionen ofta är sanningen.
(och ingenting säger -stick medan du kan)
Jag kan faktiskt inte initiera något som jag sedan bara lämnar oavslutat.
Jag ska erkänna att jag är rädd för att vara svag.
Och jag hatar verkligen att inte längre ha kontroll över mig själv.
Jag undrar verkligen hur han har lyckats med det som var bland det
mest omöjliga.. Att kunna fängsla mig sådär & få varenda millimeter av mig
att vilja ha så mycket mer.
Det som jag aldrig har känt är jag inte heller någon mästare på att hantera.
Och jag lämnar ut mig själv totalt här bara därför jag måste få rensa min
överbelastade hjärna.
Du är förbannat trög om du inte förstår hur bra du verkligen är.
Du är riktigt
Jag är inte den som är så bra att uttrycka mig, det kan låta fel, bli fel
eller misstolkas. Men det är direkt ifrån hjärtat alltjämt & det jag egentligen
menar hela tiden är att du faktiskt är speciell.
Och lova att aldrig någonsin lova något som inte kan hållas.
Och allting blir precis som man förväntat sig.
(bara för att denna spelades medan fingrarna skrev. det ger känslan)
Kom!
Jag vill ha dig här på riktigt inatt
Shit vilken abstinens.
Kom!
Shit vilken abstinens.
Kom!
Mitt minne är kass.
När vi väl hade bestämt oss för att åka till Ikea så jag kan köpa ett
provisoriskt vardagsrumsbord så hittar jag inte mitt kort.
Jag behöver ett nytt bord eftersom mitt projekt bara sket sig & jag inte
orkar göra något åt det. Jag slänger hellre pengar på ett nytt.
Jag var ju för fasiken & handlade igår, men jag kom inte ens ihåg om jag
betalat kontant eller med kort. Jag letade som en tok & fick störda dampproblem.
Att jag inte minns. Vad håller jag på med?!
Jag tappar bort allting hela tiden & vissa nätter så låser jag dörren & upptäcker
först på morgonen att jag sover med nycklarna i låset. På utsidan såklart.
Jättesmart. Så är det när jag har annat att tänka på. Mycket annat.
Så det blev kaffe är istället. Och mycket prat.
Vi gillar att prata skit om vad vi tycker..
Jag fick ett ryck & röjde som ingen annan på Alyssas rum.
Det finns ett ord av vad jag lider av, men jag har glömt det nu.
Jag hatar saker. När hon inte ser på slänger jag leksaker som jag bara tycker
är överflödiga. Sen efteråt kommer jag på att jag skulle kunna ge det till
någon stackars sate som inte har några. Men va fan. Orka hålla på?!
Efter några timmar kom lillebror & vi satt en stund & snackade. Tog en cigg &
diskuterade Kolmården. Det har blivit jävligt fel då någon har suddat bort sitt namn
på schemat & satt upp mig istället. På min lediga helg. Vilket jävla svineri.
Det är någon som tror att jag alltid vill jobba. Men ja vi får se hur det löser sig.
Jag ska ordna det på onsdag.
Vi gick upp till mamma & fick middag. Precis som om jag orkar laga mat när jag
har jobbat natt?!
Sedan blev det kortspel som jag är sjukt usel på. Jag hatar att spela kort.
Det tar tid & jag förlorar alltid. Jag ogillar att förlora & jag gör det dåligt.
Alyssa började spexa & vi fick rada upp oss på golvet för att se på hennes
dansuppvisning som var helt galen. Hon är lik sin mor på det viset.
Det är kul att spexa inför mycket folk & ingenting är särskilt pinsamt!!
Nu fick jag nog & gick hem. Jag har sjukt ont i nacken efter jobbet &
sedan höll jag på att bryta foten. Jag & Alyssa trillade & mina tår känns inte
längre. Men det har väl gått över till imorgon.
Annars så får jag spjäla upp dom med glasspinnar & tejp.
Hemmafixare som jag är så behöver jag inte betala för att få lite läkarvård
som inte ger något ändå.
Jag ska nog se till att röja upp det jag ställde till förut.
Innan Ally kommer ner ifrån mormor.
provisoriskt vardagsrumsbord så hittar jag inte mitt kort.
Jag behöver ett nytt bord eftersom mitt projekt bara sket sig & jag inte
orkar göra något åt det. Jag slänger hellre pengar på ett nytt.
Jag var ju för fasiken & handlade igår, men jag kom inte ens ihåg om jag
betalat kontant eller med kort. Jag letade som en tok & fick störda dampproblem.
Att jag inte minns. Vad håller jag på med?!
Jag tappar bort allting hela tiden & vissa nätter så låser jag dörren & upptäcker
först på morgonen att jag sover med nycklarna i låset. På utsidan såklart.
Jättesmart. Så är det när jag har annat att tänka på. Mycket annat.
Så det blev kaffe är istället. Och mycket prat.
Vi gillar att prata skit om vad vi tycker..
Jag fick ett ryck & röjde som ingen annan på Alyssas rum.
Det finns ett ord av vad jag lider av, men jag har glömt det nu.
Jag hatar saker. När hon inte ser på slänger jag leksaker som jag bara tycker
är överflödiga. Sen efteråt kommer jag på att jag skulle kunna ge det till
någon stackars sate som inte har några. Men va fan. Orka hålla på?!
Efter några timmar kom lillebror & vi satt en stund & snackade. Tog en cigg &
diskuterade Kolmården. Det har blivit jävligt fel då någon har suddat bort sitt namn
på schemat & satt upp mig istället. På min lediga helg. Vilket jävla svineri.
Det är någon som tror att jag alltid vill jobba. Men ja vi får se hur det löser sig.
Jag ska ordna det på onsdag.
Vi gick upp till mamma & fick middag. Precis som om jag orkar laga mat när jag
har jobbat natt?!
Sedan blev det kortspel som jag är sjukt usel på. Jag hatar att spela kort.
Det tar tid & jag förlorar alltid. Jag ogillar att förlora & jag gör det dåligt.
Alyssa började spexa & vi fick rada upp oss på golvet för att se på hennes
dansuppvisning som var helt galen. Hon är lik sin mor på det viset.
Det är kul att spexa inför mycket folk & ingenting är särskilt pinsamt!!
Nu fick jag nog & gick hem. Jag har sjukt ont i nacken efter jobbet &
sedan höll jag på att bryta foten. Jag & Alyssa trillade & mina tår känns inte
längre. Men det har väl gått över till imorgon.
Annars så får jag spjäla upp dom med glasspinnar & tejp.
Hemmafixare som jag är så behöver jag inte betala för att få lite läkarvård
som inte ger något ändå.
Jag ska nog se till att röja upp det jag ställde till förut.
Innan Ally kommer ner ifrån mormor.
Det vanliga
Nu har jag avverkat min jobbnatt. Den gick smärtfritt förbi
& imorse så hann jag med alldeles för mycket.
Jag gillar inte folk som är sena & bara rycker på axlarna när
man påpekar det. Jag blir irriterad & gör hellre jobbet själv då.
När jag var på väg hem så tänkte jag ringa & höra hur det hade
gått med Ally. Idag ville hon prata med mig i telefon & jag vet ju
hur det slutar. Jag fick gå & hämta henne hos hennes pappa eftersom
den nya assistenten hade kommit & hon totalhatar honom.
Så det blev inte som jag hade tänkt mig. Jag skulle ju hem & vila lite.
Men vi tog bussen hem & hann med att bli dyngsura av allt förbannat
regn som kom. Det forsade vatten överallt vi gick så det var inte lönt
att ens försöka komma undan det. Mysigt!! Det åskade som tusan också
& Alyssa blev förbannad & skrek att det skulle sluta för hon fick ont
i öronen.
Nu har hon stuckit upp till mormor där Marcus & Caroline håller till.
Hon kan inte heller vara själv. Lik sin mamma där.
Jag hatar också att vara själv, helst ska det vara mycket folk runt omkring
hela tiden.
Jag har en sjuk abstinens nu. Jättegalet att det bara blev såhär.
Jag kan inte dra mig till minnes att det någon gång känts på detta viset.
Det är hur fint skit som helst, men jag skakar ju lite i skorna över det hela.
Det är när man inte har vanan inne som det blir såhär. Jag har aldrig velat
ha vanan inne för den delen, det har liksom inte funnits någon som är värd
min tid. Nu skulle jag kunna ge all min tid. Bara sådär från ingenstans.
Han är något utöver allt & jag tror faktiskt inte att det kan vara sant.
Inte kan väl jag ha en sådan tur?! Nej, det finns inte att jag ska hitta en man
som är såhär bra. Så det kanske är dags att börja stoppa mig själv?!
Fast det verkar som om det är helt störtomöjligt.
Och nu när tröttheten tränger på så skulle det ju vara alldeles underbart att
få ligga sådär nära & bara finnas.
Nu skulle alla iväg & kvar är vi. Vad ska vi hitta på idag då?!
Det går inte att spela fotboll för jag vägrar vara ute i regnet.
Vi orkar inte gå & shoppa för Alyssa tycker det är lika roligt som
en påse skridskor. Så vi får väl städa på hennes rum kanske.
Känns som om det skulle vara en idé. Och rensa bort lite från alla
gömmor vi har här.
Mmmm, I like.
Sådär, nu var jag tillbaka till jobbet som jag verkligen inte har
längtat efter alls idag. Det har varit underbart skönt att vara ledig &
jag har ju haft en sjukt mysig helg.
Här är det ganska lugnt nu. Jag har kollat till alla & dom sover som små barn.
So what to do?
Det blir mer jobb senare & jag vet att jag inte kommer få en blund.
Det har varit snålt med bloggandet också. Jag känner att jag skriver om
samma saker hela tiden. Men jag kan ju inte heller låta bli att skriva.
Min fina kom idag. Eller om han är min det vet jag inte?!
Jag har saknat honom faktiskt. Det är inte alls likt mig, jag blir som en
fyraåring på julafton varje gång jag ser honom & alla julklappar under
granen som man vill klämma & känna på.
Det är som när man gör ett kap av matrealistiskt slag som man bara vill
skylta med. Man visar upp & säger -kolla då för helvete vad jag hittade,
värsta grejen. Man jämför & jämför & man tycker ju alltid att det man själv
har är mycket bättre!
Han fick träffa Alyssa också. Hon kunde lika gärna ha hatat honom, räckt
finger åt & sagt att det var hennes mamma. Hon brukar köra med det.
Det är min bara, bara min & du får inte alls röra henne.
Det var inte så. Hon fnittrade & var precis som hon alltid är.
Så ifrån henne så blir det ju fem toast av fem, fast att hon mest är intresserad
av att veta vem som är hans barn.
Nu är det ju bara jag som ska bli betygsatt. JA, det kan lika gärna köra sig där.
Hela dagen gick alldeles för fort & jag bordefan ha haft med mig karlssons klister
för att limma fast mig i bilen..
Hur kul är det att bli lämnad på jobb & veta med sig att abstinensen kommer
så fort dörren smäller igen?
Det är för jävligt. Det är satan så förjävligt att det inte ens borde få vara så.
Jag kan helt enkelt inte få nog.
Alyssa lämnade jag hos hennes pappa & hon började redan på väg upp att
säga att hon inte ville. Hon klängde sig fast & gömde sig bakom mig när vi
kom in genom dörren. Hon började stortjuta & jag fick världens sämsta känsla
i magen. Mitt stackars barn. Hon ville verkligen inte vara hos honom.
Hon slet & drog i mig & jag var tvungen att dra loss henne ifrån mig.
Där höll hon sig fast i mina kläder & jag kände bara att jag ville skita i det &
ta med henne hem igen. Jag vill verkligen inte att det ska vara så, hon förtjänar
så mycket mer än en instängd lägenhet med inget att göra.
Jag tycker så synd om henne, älskade lilla unge.
Men imorgon så hämtar jag henne så fort jag kan & sen är jag ledig fram till onsdag
eftermiddag. Det ska bli fint skit.
Älskar dig Lyssa! <3
Nej, nu får jag väl göra lite här. Ska börja att skriva min nya T3:a i brist på
annan sysselsättning fram till sista man ska knoppa in.
Jag ska försöka komma över min abstinens också, hur det nu ska vara möjligt.
längtat efter alls idag. Det har varit underbart skönt att vara ledig &
jag har ju haft en sjukt mysig helg.
Här är det ganska lugnt nu. Jag har kollat till alla & dom sover som små barn.
So what to do?
Det blir mer jobb senare & jag vet att jag inte kommer få en blund.
Det har varit snålt med bloggandet också. Jag känner att jag skriver om
samma saker hela tiden. Men jag kan ju inte heller låta bli att skriva.
Min fina kom idag. Eller om han är min det vet jag inte?!
Jag har saknat honom faktiskt. Det är inte alls likt mig, jag blir som en
fyraåring på julafton varje gång jag ser honom & alla julklappar under
granen som man vill klämma & känna på.
Det är som när man gör ett kap av matrealistiskt slag som man bara vill
skylta med. Man visar upp & säger -kolla då för helvete vad jag hittade,
värsta grejen. Man jämför & jämför & man tycker ju alltid att det man själv
har är mycket bättre!
Han fick träffa Alyssa också. Hon kunde lika gärna ha hatat honom, räckt
finger åt & sagt att det var hennes mamma. Hon brukar köra med det.
Det är min bara, bara min & du får inte alls röra henne.
Det var inte så. Hon fnittrade & var precis som hon alltid är.
Så ifrån henne så blir det ju fem toast av fem, fast att hon mest är intresserad
av att veta vem som är hans barn.
Nu är det ju bara jag som ska bli betygsatt. JA, det kan lika gärna köra sig där.
Hela dagen gick alldeles för fort & jag borde
för att limma fast mig i bilen..
Hur kul är det att bli lämnad på jobb & veta med sig att abstinensen kommer
så fort dörren smäller igen?
Det är för jävligt. Det är satan så förjävligt att det inte ens borde få vara så.
Jag kan helt enkelt inte få nog.
Alyssa lämnade jag hos hennes pappa & hon började redan på väg upp att
säga att hon inte ville. Hon klängde sig fast & gömde sig bakom mig när vi
kom in genom dörren. Hon började stortjuta & jag fick världens sämsta känsla
i magen. Mitt stackars barn. Hon ville verkligen inte vara hos honom.
Hon slet & drog i mig & jag var tvungen att dra loss henne ifrån mig.
Där höll hon sig fast i mina kläder & jag kände bara att jag ville skita i det &
ta med henne hem igen. Jag vill verkligen inte att det ska vara så, hon förtjänar
så mycket mer än en instängd lägenhet med inget att göra.
Jag tycker så synd om henne, älskade lilla unge.
Men imorgon så hämtar jag henne så fort jag kan & sen är jag ledig fram till onsdag
eftermiddag. Det ska bli fint skit.
Älskar dig Lyssa! <3
Nej, nu får jag väl göra lite här. Ska börja att skriva min nya T3:a i brist på
annan sysselsättning fram till sista man ska knoppa in.
Jag ska försöka komma över min abstinens också, hur det nu ska vara möjligt.
Jag vill vara ledig mer.
Det blev en lång natt iallafall. Jag tycker om att lyssna till hans röst.
Och för honom kan jag låta bli att sova.
Imorse när Alyssa vaknade skulle hon gå direkt upp till mormor.
Jag försökte med att det fortfarande var natt & det var ju inte direkt
så att hon hade kunnat få gå upp dit. Klockan var väl halv sju & jag
ville bara få några minuters sömn, men som vanligt när hon vaknar så
ska alla andra också vara vakna. Man ska kliva upp direkt & får aldrig
en chans att ligga & dra sig ordentligt. Efter en sisådär två timmar så kunde
jag inte hålla henne inne längre, så hon ringde mormor & sprang upp dit.
Jag fick bråttom jag också. Så jag tog en snabb dusch & gick upp dit.
Där var det full rulle & jag fastnade där.
Det är min sak att ha åsikter om människor, ibland undrar jag hur
jobbigt det är att inte prata. Jag kan också vara tyst, jag checkar av läget
innan jag vet vad jag kan säga. Men att inte ytttra ett ord måste vara så
fruktansvärt jobbigt. Men det kanske bara är jag som tycker det eftersom
jag egentligen gillar att prata. Jag är väl utav den sorten som kan prata om
allt & alla har ju inte välsignats med det.
Nu for dom iväg för att bada. Och här sitter jag & har lite ångest över att jag
ska jobba inatt. Det har varit underbart skönt att få vara ledig.
Det behöver jag mer av, men jag får väl gilla läget & jobba röven av mig som
vanligt. Hör ni hur jag börjar känna av det. Jag trodde inte att man kunde
tröttna på att jobba. Det är inte det att jag är trött på jobbet, det är mest kroppen
som säger ifrån. Totalt utarbetad.
Det är inte kul att känna så, för jobbet är ändå det stället som jag lägger ner mest
tid på. Det är där vi har roligt & spenderar mest timmar av vår vakna tid.
Det sköna är att jag börjar nio ikväll & går av åtta imorgon. Då har jag hela dagen
ledigt att göra vad jag vill på.
Jag bara längtar till vecka trettiofem då våra arbetstider ändras drastiskt.
Inga tjugofyra timmars pass & jobba ihjäl sig. Fast det är klart att det blir fler
dagar att jobba. Men det blir svårare för mig att jobba varje helg!
Kanske bra att jag inte får lov, annars är jag inte den som säger nej.
Nu ska jag se till att fixa lite innan min baby kommer!
Jag har bara inte orken.. Lusten finns inte heller.
Jag är mest sugen på att pussas!! <3
Och för honom kan jag låta bli att sova.
Imorse när Alyssa vaknade skulle hon gå direkt upp till mormor.
Jag försökte med att det fortfarande var natt & det var ju inte direkt
så att hon hade kunnat få gå upp dit. Klockan var väl halv sju & jag
ville bara få några minuters sömn, men som vanligt när hon vaknar så
ska alla andra också vara vakna. Man ska kliva upp direkt & får aldrig
en chans att ligga & dra sig ordentligt. Efter en sisådär två timmar så kunde
jag inte hålla henne inne längre, så hon ringde mormor & sprang upp dit.
Jag fick bråttom jag också. Så jag tog en snabb dusch & gick upp dit.
Där var det full rulle & jag fastnade där.
Det är min sak att ha åsikter om människor, ibland undrar jag hur
jobbigt det är att inte prata. Jag kan också vara tyst, jag checkar av läget
innan jag vet vad jag kan säga. Men att inte ytttra ett ord måste vara så
fruktansvärt jobbigt. Men det kanske bara är jag som tycker det eftersom
jag egentligen gillar att prata. Jag är väl utav den sorten som kan prata om
allt & alla har ju inte välsignats med det.
Nu for dom iväg för att bada. Och här sitter jag & har lite ångest över att jag
ska jobba inatt. Det har varit underbart skönt att få vara ledig.
Det behöver jag mer av, men jag får väl gilla läget & jobba röven av mig som
vanligt. Hör ni hur jag börjar känna av det. Jag trodde inte att man kunde
tröttna på att jobba. Det är inte det att jag är trött på jobbet, det är mest kroppen
som säger ifrån. Totalt utarbetad.
Det är inte kul att känna så, för jobbet är ändå det stället som jag lägger ner mest
tid på. Det är där vi har roligt & spenderar mest timmar av vår vakna tid.
Det sköna är att jag börjar nio ikväll & går av åtta imorgon. Då har jag hela dagen
ledigt att göra vad jag vill på.
Jag bara längtar till vecka trettiofem då våra arbetstider ändras drastiskt.
Inga tjugofyra timmars pass & jobba ihjäl sig. Fast det är klart att det blir fler
dagar att jobba. Men det blir svårare för mig att jobba varje helg!
Kanske bra att jag inte får lov, annars är jag inte den som säger nej.
Nu ska jag se till att fixa lite innan min baby kommer!
Jag har bara inte orken.. Lusten finns inte heller.
Jag är mest sugen på att pussas!! <3
Bland miljoner
Sådär ja, nu har jag en väldigt sjuk abstinens efter den fina mannen som
jag bara hittade bland alla hundra miljoner. Någon gång ska väl även jag lyckas.
Det är väl som jag alltid sagt. När man minst anar det & verkligen lagt allt vad karlar
heter på hyllan så dyker han med det stora H:et upp.
Well, vi pratade om det förut. Och jag erkänner mig besegrad. Jag måste ge med mig.
Jag kommer ändå inte att klara av att hålla tillbaka på någonting.
Man måste slå till för att hitta ett kap. Man måste våga prova på det som känns rätt.
Hade jag haft barnvakt så hade jag åkt dit. Det är helt sjukt vad jag vill.
Men Alyssa vägrade sova borta inatt & jag kan inte bara kasta iväg henne för
att jag känner ett behov. Jag kan inte låta henne var hos någon annan för att
jag känner abstinens, det är något jag aldrig någonsin kommer göra.
Även om ens egen längtan gör en lite väl knäpp i huvudet, ja det finns inga andra ord
som kan beskriva det.
Ibland så kan jag undra vad det är som gör att det känns så bra?!
Vad är det som gör det så jäkla speciellt?
Varför stör jag mig inte på vissa saker hos honom?
Jag som alltid stör mig, jag är nog den som aldrig orkar ses ofta, jag är den som inte
orkar bry mig sådär jättemycket.
Nu bryr jag mig mest. Nu vill jag ses tjugofyra timmar om dygnet.
Så något fel på honom måste det vara! Han är inte som alla andra helt enkelt.
Och det har blivit kortslutning av all kallhet som jag har haft. Jag börjar tina upp &
nu förstår jag nog hur det är att faktiskt låta hjärtat välja istället för att alltid analysera &
ta beslut med hjärnan.
Och jag sitter här & bara häller socker på honom & jag måste ju vara ärlig mot mig själv.
Även om det skulle gå åt helvete så har jag iallafall varit ärlig & försökt.
Annars så skiter jagfan i det för resten av livet. Då är det inte lönt. då kan jorden lika
bra gå under & jag gör en snygg sorti!
Ikväll har det varit fest här. Alla kvarterets ungar & deras kusiner har varit här.
Och vi har dansat & spelat hög musik. Det tjoades & tjimmades & skratten var
sjukt härligt att höra. Jag har varit ganska så orolig för Alyssa på sista tiden.
Jag är rädd för att något händer när hon inte är hemma. Hon säger att något är fel,
men vet inte vad. Så ikväll så var det skönt att höra hennes skratt som var alldeles äkta.
Min bror & hans nya kom till Skåne också. Vi käkade lite & snackade skit, lekte med
Alyssa & lyssnade på JAG MÅSTE RINGA CARINA!! Det sjuka är att mamma hon gillar den.
Jag tycker bara den är så sjuk att jag måste lyssna på den.
Det var trevligt att träffa hans nya.. Lagom tyst & jag tyckte hon var förvånansvärt lik hans ex.
Jag vet inte hur det är möjligt att hitta någon som ser ungefär likadan ut?!?
Men det går tydligen. Jag hoppas det går bättre för dom iallafall.
Dom gick för en stund sedan & nu sitter jag här i min ensamhet med ett sovande barn &
bara mig själv att roa.
Jag kommer vara vaken i några timmar till & jag hoppas att jag får ett sms eller två!!
jag bara hittade bland alla hundra miljoner. Någon gång ska väl även jag lyckas.
Det är väl som jag alltid sagt. När man minst anar det & verkligen lagt allt vad karlar
heter på hyllan så dyker han med det stora H:et upp.
Well, vi pratade om det förut. Och jag erkänner mig besegrad. Jag måste ge med mig.
Jag kommer ändå inte att klara av att hålla tillbaka på någonting.
Man måste slå till för att hitta ett kap. Man måste våga prova på det som känns rätt.
Hade jag haft barnvakt så hade jag åkt dit. Det är helt sjukt vad jag vill.
Men Alyssa vägrade sova borta inatt & jag kan inte bara kasta iväg henne för
att jag känner ett behov. Jag kan inte låta henne var hos någon annan för att
jag känner abstinens, det är något jag aldrig någonsin kommer göra.
Även om ens egen längtan gör en lite väl knäpp i huvudet, ja det finns inga andra ord
som kan beskriva det.
Ibland så kan jag undra vad det är som gör att det känns så bra?!
Vad är det som gör det så jäkla speciellt?
Varför stör jag mig inte på vissa saker hos honom?
Jag som alltid stör mig, jag är nog den som aldrig orkar ses ofta, jag är den som inte
orkar bry mig sådär jättemycket.
Nu bryr jag mig mest. Nu vill jag ses tjugofyra timmar om dygnet.
Så något fel på honom måste det vara! Han är inte som alla andra helt enkelt.
Och det har blivit kortslutning av all kallhet som jag har haft. Jag börjar tina upp &
nu förstår jag nog hur det är att faktiskt låta hjärtat välja istället för att alltid analysera &
ta beslut med hjärnan.
Och jag sitter här & bara häller socker på honom & jag måste ju vara ärlig mot mig själv.
Även om det skulle gå åt helvete så har jag iallafall varit ärlig & försökt.
Annars så skiter jag
bra gå under & jag gör en snygg sorti!
Ikväll har det varit fest här. Alla kvarterets ungar & deras kusiner har varit här.
Och vi har dansat & spelat hög musik. Det tjoades & tjimmades & skratten var
sjukt härligt att höra. Jag har varit ganska så orolig för Alyssa på sista tiden.
Jag är rädd för att något händer när hon inte är hemma. Hon säger att något är fel,
men vet inte vad. Så ikväll så var det skönt att höra hennes skratt som var alldeles äkta.
Min bror & hans nya kom till Skåne också. Vi käkade lite & snackade skit, lekte med
Alyssa & lyssnade på JAG MÅSTE RINGA CARINA!! Det sjuka är att mamma hon gillar den.
Jag tycker bara den är så sjuk att jag måste lyssna på den.
Det var trevligt att träffa hans nya.. Lagom tyst & jag tyckte hon var förvånansvärt lik hans ex.
Jag vet inte hur det är möjligt att hitta någon som ser ungefär likadan ut?!?
Men det går tydligen. Jag hoppas det går bättre för dom iallafall.
Dom gick för en stund sedan & nu sitter jag här i min ensamhet med ett sovande barn &
bara mig själv att roa.
Jag kommer vara vaken i några timmar till & jag hoppas att jag får ett sms eller två!!
Nytt nytt & bra bra.
Jag kan bara avguda hennes musik.
Shame att det inte är hela låten..
Och jag snubblar omkring.
Jag har faktiskt glömt bort hur det var att inte sakna någon.
Ní vet hur det är när man aldrig riktigt kan få nog, när man vill ha något
mer & mer & timmarna går alldeles för fort.
Jag vet inte riktigt var jag är på väg & kanten börjar komma allt närmre.
Han är vacker, den människan är nog bland det vackraste jag mött.
Det är något speciellt, något som jag inte riktigt kan sätta fingret på men
som ändå är där.
Jag kan inte få nog av närheten, jag vill stanna tiden & vara precis så
tätt intill alla sekunder på dygnet. Fast det är ju helt praktiskt omöjligt.
Jag har glömt hur det är att få ligga sådär hudnära på natten, jag har
aldrig saknat det förrän nu. Jag har till & med fått sova, vilket är ganska så
ovanligt för mig. Var det en man bredvid som jag behövde för att sova så
hade jag ju kunnat ordna det långt innan. Men det krävs ju faktiskt en man
som han då.
Det värsta är nog det att min iskalla attityd gentemot känslor har jag förlorat i
ett virrvarr av mig själv.
Det är förbannat löjligt med känslor, jag har aldrig känt att jag varit i behov av
att känna till sådana känslor. Ja ni vet, att man saknar någon, tycker om & vill ha mer.
Jag har aldrig kunnat erkänna för någon att jag tycker om någon, jag har aldrig kunnat
säga något positivt i samma utsträckning.
Det är klart att vänner & familj är nyfikna. Dom har sett min misär jag funnits i för längesedan.
Dom har sett rädslan men aldrig sagt något rakt ut, förrän nu.
Dom har sett min flykt ifrån ett helvete att det även för dom har varit fullt normalt.
Men jag försöker att ligga lågt, jag tror alltid det värsta. Det är upp till bevis.
Och här snubblar jag omkring.
Igår blev det att äta på Ellada med den fina & Ann. Sjukt gott med laxplanka,
som jag hade kunnat äta varenda dag. Lax är minsann superfint & med
fina människor så är det ju ännu bättre. Jag var sugen på att dra ner till
brännbollen men med tanke på att Alyssas pappa skulle dit så avstod vi.
Jag kände inte direkt att det var läge att gå dit med mannen i mitt liv. haha
Han har kanske inte direkt någon anledning att ha så mycket åsikter om vad
jag gör, men jag vet ju hur han är. Och tjafs är det sista som jag orkar med.
Jag är inte direkt superförtjust i superfulla människor heller. Jag har sett för mycket
av sådant alldeles för länge.
Så efter att vi hade käkat så åkte vi hem för mys. Det är så mycket bättre.
Lite massage som jag kommer tvinga honom att ge mig varenda gång.
Det finns ju nästan inget bättre!! Det är så förbannat skönt.
Och det var nästan alldeles för bra att få vakna bredvid honom.
När det var slutmyst & verkligheten trängt sig på så fick jag ta tag i mig
själv för att inte sitta & drömma mig bort. Jag tog mig i kragen & klippte
gräsmattan, det känns så långt bort. Jag har ingen motivation till att göra
sådant nuförtiden. Min tvätthjälp tvättade mina kläder som låg där i en hög
& ikväll så väntas finbesök. Det är min bror & hans nya flickvän.
Det har gått fort för honom. Eller det kanske inte är flickvännen?!
Hur vet man att man har ett förhållande överhuvudtaget!? Ja, jag är ju inte världens
expert på att avgöra sådant. Men det ska bli spännande att se vad han
tar med sig hem för något!
Nu ska jag fortsätta med allt det där man behöver göra, men gärna drar sig för.
